JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Transkribering Domstolspodden avsnitt 5

Avsnitt 5: Migrationsmål - om det stora antalet asylsökande hösten 2015, muntliga förhandlingar och åldersutredningar

2 mars 2018

Ladda ner som PDF

Lyssna på Podbean (extern länk)

Migrationsmål, vad är det? Vilka olika typer finns det? Vad är det som är svårt i asylmålen? Åldersbedömning, varför görs det och när? Vilken roll har Migrationsöverdomstolen? I detta avsnitt av Domstolspodden pratar vi om migrationsrätt och de mål som domstolarna har att hantera.

Hösten 2015 fylldes medierna med bilder och berättelser om flyende barn och vuxna som tog sig över Medelhavet med livet som insats. Vid årets slut var enligt FN:s flyktingorgan 65 miljoner människor på flykt i världen. 21 miljoner var flyktingar utanför sitt hemland och av de här kom under året 163 000 till Sverige för att söka asyl. Det var dubbelt så många som året innan. Flest kom från Syrien, Afghanistan och Irak. 35 000 var ensamkommande barn och ungdomar.

Det här innebar att flera myndigheter fick hantera en större mängd ärenden än tidigare. Inte minst Migrationsverket – och med viss eftersläpning Migrationsdomstolarna.

Gäster: Maria Eka, domare på förvaltningsrätten i Stockholm, Björn Berselius, domare på kammarrätten i Stockholm.

Programledare: Jesper Nietsche, presskommunikatör, Domstolsverket

JESPER: Med oss i dag för att berätta mer om domstolarnas hantering av migrationsmål har vi – jag säger välkommen till Domstolspodden Maria Eka, domare på förvaltningsrätten i Stockholm som också är migrationsdomstol.

MARIA: Tack så mycket.

JESPER: Och varmt välkommen till Domstolspodden, Björn Berselius, domare på kammarrätten i Stockholm som också är migrationsöverdomstol.

BJÖRN: Tack så mycket.

JESPER: Vi ska prata om migrationsmål i dag och jag tänker att vi börjar lite med en tillbakablick. Migrationsdomstolarna, hur länge har de funnits och hur såg det ut innan migrationsdomstolarna inrättades? Björn.

BJÖRN: Ja, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen då, de inrättades våren 2006 och det ersatte ett tidigare system där vi hade en domstolsliknande nämnd som var det organ som överprövade Migrationsverkets beslut, Utlänningsnämnden hette den. Den hade varit i gång sedan 1992 så det var ett helt annat system då. I och med den här reformen så blev det alltså domstolar som prövade de här migrationsmålen.

JESPER: Det är en bild av hur det såg ut innan domstolarna inrättades. Vi inledde programmet med att berätta om året 2015, ett år som vi utgår från i den här diskussionen. Varför är 2015 ett så centralt år att prata om, Maria? Vad är det som händer år 2015?

MARIA: Ja, då på grund av olika omvärldsförändringar, saker som hände i Syrien, Afghanistan, Irak och andra länder, så blev det kanske fler människor på flykt än vad man har kunnat se under senare år. Och som du nämnde tidigare, över 163 000 kom hit till Sverige. De sökte om uppehållstillstånd här i Sverige, det prövades av Migrationsverket och det blev naturligtvis en stor påfrestning för Migrationsverket att pröva alla dessa ansökningar. Och vi har egentligen sedan 2015 sett en stor belastning på Migrationsverket men också på migrationsdomstolarna där vi fått betydligt fler mål att pröva än vad vi haft under senare år. Om man jämför 2015 och 2017 så kom det in ungefär 9 000 mål till vår domstol i Stockholm, Migrationsdomstolen i Stockholm, men förra året, 2017, så kom det in över 17 000 mål. Så det är i stort sett en fördubbling.

JESPER: I stort sett dubbelt ja. När man pratar om 2015–2016 så är det ju också förändringar av regelverk och liknande.

BJÖRN: Ja, det började ju med att regeringen på något sätt känner att de behöver minska inströmningen av asylsökande till Sverige för att systemet helt enkelt ska klara av att hantera dessa. Då inför man, tvärs emot egentligen principerna som gäller inom EU, man inför gränskontroller. Normalt sett är det så att man kan röra sig fritt mellan EU:s länder – åtminstone Schengenområdet – utan att ha pass och id-kort tillgängliga. Men nu införde man en gränskontroll helt enkelt som ganska dramatiskt stoppade en del människor att komma till Sverige. Samtidigt, i november 2015 så aviserade regeringen på en presskonferens att man skulle skärpa lagstiftningen, tillfälligt i vart fall. Man skulle begränsa möjligheterna för folk att få ett tillstånd i Sverige.

JESPER: Och i praktiken, för om man pratar om skärpningen, vad mer i detalj innebär den skärpningen som regeringen aviserar då?

BJÖRN: Ja, en av de sakerna som kom med den här tillfälliga begränsningslagen var att normalfallet tidigare var att hade man skyddsbehov så skulle man normalt sett få ett permanent uppehållstillstånd. Det är inte så att det följer av lagen men tidigare praxis var ganska tydlig av den punkten att man brukade få ett permanent uppehållstillstånd. Nu sa man det att: Nej, nu anpassar vi oss till EU:s regelverk, de direktiv som finns på området, och ser vad vi kan göra. Vi behöver ge flyktingar – de som erkänns som riktiga flyktingar, konventionsflyktingar som man brukar säga – de ska få ett treårigt uppehållstillstånd. Medan de som "bara" har ett annat skyddsbehov, de kanske har flytt kriget eller annan omänsklig behandling eller så, de ska bara få ett ettårigt uppehållstillstånd. Så det blev en ganska stor skillnad och kanske inte precis där utan det här hade ju konsekvenser när det gällde möjligheterna att få familjeåterförening till stånd. Familjeåterförening förutsätter normalt sett att man har ett permanent uppehållstillstånd, den personen som finns i Sverige eller de personerna. Så det blev en ganska stor... det blev svårt för människor att faktiskt kunna återförenas med sina familjer. Vad fanns det mer... Ja, vi har en bestämmelse i utlänningslagen som handlar om: "synnerligen ömmande omständigheter", eller för barn då: "särskilt ömmande". I den här bestämmelsen sa man att under en begränsad tid ska den inte tillämpas, man ska åtminstone inte kunna bevilja uppehållstillstånd med stöd av denna – om det inte är så att det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande, som man sa i propositionen.

JESPER: Om vi håller oss till frågor just kring asylmål. När Migrationsverket har prövat en fråga om asyl, avslagit en ansökan om asyl och den överklagas, vad är det som händer då, Maria?

MARIA: Mm. Ja, då kommer ju överklagandet in till en migrationsdomstol. Vi har ju fyra stycken sådana i Sverige ska man ju också kanske nämna här.

JESPER: Det kan vi ju nämna också, var har vi migrationsdomstolarna?

MARIA: Ja, de finns i Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå. Men det som händer mest påtagligt till att börja med, det är ju egentligen att Migrationsverket lite grann byter roll. Från att Migrationsverket har prövat en asylansökan som första instans så blir Migrationsverket sedan den asylsökandes motpart när målet hamnar i domstol. Och det vi gör i domstolen är ju att överpröva Migrationsverkets beslut. Och våra utgångspunkter då är ju det material som har kommit fram i processen hos Migrationsverket. Det är asylutredningar där den asylsökande har lämnat sin berättelse och angett de omständigheter som han eller hon åberopar till stöd för att få skydd här i Sverige. Det kan vara skriftlig bevisning och det kan också tillkomma nya omständigheter i domstolen som vi behöver beakta när vi ska göra vår bedömning.

JESPER: De här nya omständigheterna, vad kan det handla om i praktiken?

MARIA: Ja, det kan vara att den person som vill få uppehållstillstånd i Sverige kanske från början har åberopat att det finns en hotbild mot honom eller henne i hemlandet. Men det kan komma till att hotbilden har förvärrats eller det kan vara ganska dramatiskt nya omständigheter, till exempel att den här personen har konverterat från sin ursprungliga religion, kanske islam till kristendom.

JESPER: Och det är något som måste bevisas i så fall av den enskilde?

MARIA: Ja, processen går ju ut på att det är den som vill få uppehållstillstånd som ska göra sannolikt att han eller hon har ett skyddsbehov och därmed ska bli betraktad som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

JESPER: Och om man jämför den processen med processen på den allmänna sidan, om man tar ett brottmål, är den... Hur skiljer dem sig åt?

MARIA: Ja, det är väl skulle jag säga framför allt det här med bevisprövningen, eller beviskraven som ställs, som är en ganska stor skillnad. Som jag just nämnde så i migrationsmålen ska ju den asylsökande eller den som söker uppehållstillstånd göra sannolikt sin berättelse, och därmed att den har ett skyddsbehov i Sverige. I brottmål ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att en person har begått ett brott – och då är det dessutom åklagaren i ett brottmål som ska visa detta, inte den enskilde själv.

JESPER: Jag funderar här på när det gäller de regelverk som migrationsdomstolen har att utgå ifrån under en prövning av asylmål. Vad är det ni i domstolar behöver ta fasta på och utgå ifrån? Om vi pratar om svenska regelverk, internationella regelverk och så vidare? Björn.

BJÖRN: Ja, det är just det att vi har ett svenskt regelverk, vi har en svensk utlänningslag och en utlänningsförordning. Det finns lite andra lagar som förvaltningsprocesslag som behandlar hur domstolen ska hantera processuella frågor. Men det stannar inte där utan vi har ett regelverk som har beslutats inom EU. Det finns ett antal direktiv som handlar om hur man ska pröva asylmål och hur man ska bedöma de här olika asylskälen som finns. Sedan utanför det har vi Europakonventionen, den här konventionen som handlar om mänskliga rättigheter. Den gäller ju också som svensk lag så den blir ju ganska intressant när det gäller både mål som rör skyddsskäl men också när det gäller familjeåterföreningsfrågor och sådana saker. Vi har internationella konventioner som Sverige har skrivit på. Vi har åtagit oss att försöka förhindra all form av tortyr i världen till exempel. Så vi har både svenskt regelverk, ett regelverk inom Europeiska Unionen och vi har det här ännu mera internationella med FN-systemet och så.

JESPER: Ur ett perspektiv där jag som inte är jurist – kan regelverk krocka med varandra? Kan ett svenskt regelverk och internationella regelverk stå i klinch med varandra på något sätt?

BJÖRN: Ja, när det gäller svensk lagstiftning så har vi ju förhoppningsvis gjort så att den är helt i överensstämmelse med de direktiv som finns inom EU. Och skulle det vara så att det finns någonting som skiljer åt så är det direktiven och de förordningar som finns, det är det som gäller. Så det ska inte bli någon konflikt, även om det ser ut som att det finns någon nyansskillnad någonstans.

JESPER: Vi pratar ju nu om asylmål, vad är svårt för domstolen när det gäller att pröva den typen av mål, Björn?

BJÖRN: Ja, om vi backar tillbaka till den här jämförelsen med brottmålen så har de domstolorna som har hand om brottmålen, de har en liten annan roll. Det handlar om en händelse, någonting har hänt. Ett mord eller misshandel. Det är det som ska prövas, vem som har skuld i detta. När det gäller migrationsmålen, asylmålen framför allt, så är det så att det är någonting som har hänt. Det kan vara viktigt att reda ut vad det är som har hänt. Vad är det som har gjort att den här personen har lämnat landet? För att är det allvarliga saker som har hänt tidigare så kan det naturligtvis ha betydelse för vad som kan hända framåt i tiden. Så att inte nog med att det är svårt att reda ut vad det är som har hänt tidigare utan vi måste göra en bedömning, vad kommer att hända personen om han eller hon återvänder till hemlandet?

JESPER: Om man tar det rent praktiskt, att göra en bedömning av vad som kommer kunna hända. Maria, vad är det ni gör i praktiken då?

MARIA: Ja, i asylmålen så är det relativt vanligt att vi har en muntlig förhandling också i domstolen. Det har vi framför allt i de fall där det är avgörande om vi tror på den asylsökandes berättelse. Om vi kan tro på den berättelsen, att den asylsökanden gör sannolikt sitt skyddsbehov, då kan det i sin tur leda till att den också ska få uppehållstillstånd här i Sverige. Då håller vi en sådan muntlig förhandling. Om det i stället är så att berättelsen, oavsett om vi tror på den eller inte, så är den inte tillräcklig för att personen ska få uppehållstillstånd i Sverige. Det går kanske att hänvisa till att det finns ett godtagbart myndighetsskydd i den här personens hemland. Då kan vi avstå ifrån att ha en muntlig förhandling.

JESPER: Men när ni håller en muntlig förhandling, vad är syftet med det? Vad är det som ska komma fram under en muntlig förhandling?

MARIA: Ja, vi behöver pröva just trovärdigheten i den asylsökandes berättelse. Se om berättelsen är konsekvent, hänger ihop, om den är detaljerad och framstår som självupplevd. Det är den bedömning vi kan göra av berättelsen.

JESPER: Och under den här muntliga förhandlingen så... den enskilde är där, Migrationsverket har sin representant?

MARIA: Ja. Det är viktigt att säga också att i asylmålen så företräds alltid den asylsökande av ett offentligt biträde också, eller biträds av ett offentligt biträde som ofta är en advokat eller en jurist som finns på en advokatbyrå. Det är för att verkligen den asylsökandes rätt ska kunna tillvaratas också under hela processen. Men då ställer... under den muntliga förhandlingen så får den asylsökande berätta själv, men får också frågor ifrån sitt offentliga biträde och ifrån Migrationsverket.

JESPER: En sak som väl är central när det gäller att kunna få en bild av, vad kan hända för den enskilde om den enskilde måste lämna Sverige, är frågan om hur är situationen i hemlandet. Det som handlar om länderinfo eller landfakta. Hur arbetar domstolen med de frågorna?

BJÖRN: Ja, tanken är att det är parterna, alltså Migrationsverket eller den asylsökande och hans eller hennes ombud, det är de som ska lämna in landinformation till domstolen i första hand. Då är det domstolens ansvar att se till att den här informationen är tillräckligt aktuell. Och att den också handlar om de frågor som är uppe i själva målet så att det handlar om rätt saker. Ser domstolen att man inte har tillräckligt bra underlag för att faktiskt kunna avgöra de här svåra frågorna, då kanske det är till och med så att domstolen måste ta in den här landinformationen själv. Och skicka ut det till parterna och fråga: "Vad säger ni om det här? Har ni kanske någon annan information som ni vill komplettera med?" Så att domstolen har alltid ett ansvar att se till att det är aktuell och relevant landinformation.

JESPER: En detalj där är... i ett sådant läge om domstolen själv behöver hämta in landinformation, hur gör man det, varifrån skaffar man den?

BJÖRN: Det finns en mängd olika organ och myndigheter och annat som skriver om länderna runtom i världen. Svenska Utrikesdepartementet har sin information. FN:s flyktingorgan, UNHCR, de skriver många rapporter om många av världens länder. Röda Korset skriver om de här frågorna. Amnesty International. Det finns otroligt många källor för information. Ja, och nu pratar jag egentligen bara om de här källorna på de språk som vi kan förstå. Men det finns hur mycket som helst om man börjar tittat på information som finns tillgänglig ute på Internet eller på annat sätt.

JESPER: Ålder, när vi pratar om asylmål, är en viktig faktor. Varför är åldern någonting som är viktigt att ha med?

BJÖRN: Då är det egentligen det här med, är personen över eller under 18 år? Det vill säga är personen ett barn eller en vuxen. Barn har lite lättare att få asyl. Barnen kan ha egna asylskäl. Barnen har också lättare i förlängningen att få familjeåterförening, att få hit sina föräldrar till exempel. Så att det är en fördel i asylmålen och i migrationsmålen att vara ett barn.

JESPER: Men för domstolens del när det gäller åldersfrågan, ni har pratat tidigare om underlag. Vad utgår domstolen ifrån när det gäller åldersfrågan, Maria?

MARIA: Ja, till att börja med får man tänka på att det är den asylsökande som ska göra sin ålder sannolik, det är utgångspunkten. Ofta när ett mål har kommit till domstolen, då har vi de underlag som har tagits fram hos Migrationsverket att utgå ifrån. Då kan en medicinsk åldersbedömning vara ett av de underlagen men det domstolen gör är en helhetsbedömning av den asylsökandes muntliga uppgifter om sin ålder och de skriftliga underlag som kan finnas. Då är som sagt var den medicinska åldersbedömningen ett av de underlagen.

JESPER: Utan att gå in på detaljer, när man pratar om medicinsk åldersbedömning, vad är det vi pratar om då?

MARIA: Det görs ju en bedömning av knäleder och visdomständer, alltså utvecklingen av knäleder och tänder. Utifrån de undersökningar som har gjorts, så drar kunniga läkare på det här området slutsatser om det är sannolikt att personen är under eller över 18 år.

BJÖRN: Ja, en sak som är viktig i det här sammanhanget, det är att en åldersutredning görs först när den här asylsökanden inte har lyckats göra sannolikt att han eller hon är under 18 år. Så att den erbjuds den här undersökningen för att ge den här personen möjlighet att faktiskt visa att han eller hon är underårig.

JESPER: Den görs inte i alla lägen alltså? Utan det är...?

BJÖRN: Den görs inte i alla lägen. Det kan finnas mål som faktiskt den asylsökande har dokument, med pass eller andra bevis som visar att han eller hon är underårig. Men tyvärr är det så att många saknar de här dokumenten så därför är det väldigt svårt att faktiskt kunna bedöma en persons ålder. Det går inte att titta på bara utseendet. Det här är väldigt svårt att avgöra, ålder.

JESPER: Maria och Björn... Maria, du jobbar på Migrationsdomstolen, Björn på Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolens roll i sammanhanget, om man skulle beskriva den kort och koncist, Björn?

BJÖRN: Mm, Migrationsöverdomstolen är den högsta instansen i de här migrationsmålen. Vi kan jämföra med Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen. Det betyder det att Migrationsöverdomstolen har en roll att ta fram vägledande avgöranden, som Migrationsverket och domstolarna ska följa. Det är vår huvudsakliga uppgift. Då är det framför allt rättsliga frågor som vi tittar på, hur ska man bedöma viss kriteria i en lag, om vi uppfyllt, hur vi gör underinstanserna, ser vi svårigheter, behövs ett förtydligande hur man ska tolka en viss paragraf? Det kan också vara så att vi ser att underinstanserna, alltså migrationsdomstolarna, gör olika. Vi ser att i en del av landet så brukar man normalt sett få bifall på sin asylansökan. Men i en annan del av landet så ser vi att domstolen mer är benägen att avslå på ungefär samma skäl. Ser vi det, att det verkar vara en tydlig skillnad så kanske vi även måste släppa upp mål som handlar om förhållandena i ett visst land. Annars brukar vi normalt sett inte göra det, för att vi vet att förhållandena ändras hela tiden. Så vi kan inte hela tiden ha mål rörande bedömningar av olika länder. Det ändras hela tiden. Vi har väldigt många länder i världen som det kommer asylsökanden ifrån. Dessutom är det så att när vi väl har beslutat att släppa upp ett mål, alltså bevilja ett prövningstillstånd som det heter...

JESPER: Ja, för den här saken, tänker jag också för lyssnarens del, för det bygger på att det är prövningstillstånd som krävs för att ett mål ska, som du säger, släppas upp till Migrationsöverdomstolen?

BJÖRN: Just det.

JESPER: Varför där det så, varför krävs prövningstillstånd?

BJÖRN: Ja, för att om vi skulle tillåta att alla överklaganden skulle prövas fullt ut i Migrationsöverdomstolen, då skulle det behövas många fler domare. Det skulle krävas mycket fler lokaler, det skulle ta väldigt mycket längre tid. Redan nu så är den här asylprocessen ganska lång. Vi har ändå tre instanser kan vi säga, Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Vi har som överinstans, högsta instans, vi har bestämt att vi har bara två stycken grunder att släppa upp mål, som vi säger. Det är antingen om det finns ett prejudikatintresse, det är alltså viktigt för rättstillämpningen att ge vägledning för underinstanserna. Den andra grunden för att bevilja prövningstillstånd, det är någonting som kallas "synnerliga skäl". Och det är om det har blivit något jättefel i den tidigare processen. Migrationsdomstolen har missat någonting, något allvarligt som påverkar till och med utgången i målet.

JESPER: Jag tänker för... kan du ge något exempel när vi pratar om detta som är just prejudikat. För att förstå den frågan, ge ett exempel på ett mål som har släppts upp till Migrationsöverdomstolen där ni har sett: "den här behöver vi bedöma". Varför och hur har det förändrat läget för Migrationsverket och migrationsdomstolarna?

BJÖRN: Ja, vi hade ett mål här 2017 som handlade om förhållandena för barn i Afghanistan. Där det var lite olika uppfattning om hur barn faktiskt hade det i Afghanistan och vilka risker de löpte. Det var så att underinstanserna beslutade ibland att de här barnen skulle få stanna som flyktingar. Och ibland så tyckte man att förhållandena var inte så farliga, så att de kunde nog åka tillbaka till Afghanistan. Där sade Migrationsöverdomstolen förra året att det var så många risker för åtminstone vissa barn i Afghanistan att det faktiskt fanns ett skyddsbehov. De blev inte ansedda som flyktingar, men de fick en status som "alternativt skyddsbehövande", som det heter.

JESPER: Maria, för din och dina kollegors del, den prejudicerande domen från Migrationsöverdomstolen, hur funkar det?

MARIA: Det funkar så att om Migrationsöverdomstolen har beslutat i en viss riktning. Då är det ett vägledande avgörande som vi i migrationsdomstolarna ska beakta och följa när vi sedan fattar våra beslut och avgör våra domar.

JESPER: Just det målet eller den domen som Björn beskrev, hur snabbt går det innan den börjar gälla för alla fyra migrationsdomstolar?

MARIA: Den börjar gälla omedelbart efter att Migrationsöverdomstolen har kommit med sitt vägledande avgörande. Så att alla mål som vi har att avgöra efter den tidpunkten där utgår vi ifrån den bedömning som Migrationsöverdomstolen har gjort.

BJÖRN: I det här målet, man kan naturligtvis inte besvara alla frågor i ett och samma mål. Utan det som vi ser nu är att man har lite olika syn på hur unga vuxna ska behandlas. Har man precis fyllt 18 år, vad gäller då? Vilka slutsatser kan man dra av det här tidigare målet rörande barn? Så där ser vi igen att man gör lite olika i domstolarna och därför så har vi beviljat prövningstillstånd i ett nytt mål i Migrationsöverdomstolen.

MARIA: Som vi väntar på att få veta hur Migrationsöverdomstolen tänker bedöma. Det är intressant.

JESPER: Har ni en bevakningslista på områden där ni tänker att: här kommer att vara läge att släppa upp ett mål, här finns...? Eller hur funkar det?

BJÖRN: Naturligtvis har vi identifierat ett antal frågor som skulle vara intressanta att släppa upp. Där vi ser att frågan är svår för Migrationsdomstolen att hantera och Migrationsverket kanske också har svårt att bedöma hur man ska tolka en viss paragraf. Så att visst, vi ser en del frågor men det här med asyl och migration, det finns väldigt, många, många frågor som ännu inte har fått ett klart svar. Sedan gäller det att vi också ska hitta ett lämpligt mål att kunna släppa upp och pröva så att det ska bli ett bra vägledande avgörande.

JESPER: Maria, vad är det som intresserar dig med de mål du arbetar med på Migrationsdomstolen?

MARIA: Jag tycker att det är viktiga mål. Det är mål som är ingripande för den enskilde. Ska den personen få stanna i Sverige eller återvända till sitt hemland? Det är naturligtvis väldigt ingripande och angelägna frågor för den enskilde. Det är också komplexa mål många gånger. Vi ska bedöma omständigheter som ska ställas mot den svenska lagstiftningen, men också där det finns internationella aspekter på det hela. Sedan tycker jag att det kan handla om många gånger djupt personliga frågor för den enskilde också. Det kan handla om vilken religiös övertygelse den personen har eller vilken sexuell läggning den har, som i sig kan utgöra ett skyddsskäl för att få stanna här i Sverige. Det är många gånger gripande människoöden som vi möter i de här målen också.

JESPER: Björn, vad intresserar dig med din roll som domare i Migrationsöverdomstolen?

BJÖRN: När det gäller just migrationsmålen så, till skillnad från vissa andra måltyper vi har, så är det här ibland helt livsavgörande frågor för den enskilde. Det handlar ibland om liv eller död. Det kan också handla om att kunna förenas med familjemedlemmar. Så att det är stora viktiga frågor. Juridiken är spännande, den har väldigt många internationella inslag. Man blickar ut i världen på ett helt annat sätt jämfört med andra måltyper. Det handlar om förhållanden i länder som man knappt har sett eller hört talas om. Man får veta väldigt mycket om världen och hur människor har det i andra delar av världen. Så att just de här stora viktiga frågorna, det tycker jag är mest spännande med migrationsmålen. Att det är en så viktig roll vi har i domstolarna, att det ska bli rätt. Eller i vart fall att utredningen ska vara så bra som möjligt. Vi kan kanske aldrig kan hitta sanningen, det är inte vår uppgift, utan vi ska se: "har personen gjort sannolikt att han eller hon har till exempel rätt till asyl? Har Migrationsverket lyckats motbevisa detta?" Vi söker inte sanningen, men vi ska ändå göra så gott vi kan, se till att underlaget är så bra som möjligt. Så att just den här kombinationen med juridik, intressant juridik, och den här internationella dimensionen. Det är det som gör att jag tycker att migrationsmålen fortfarande efter alla år är intressanta och spännande.

JESPER: Björn Berselius, domare på kammarrätten i Stockholm, som också är Migrationsöverdomstolen. Stort tack för att du ville vara med i Domstolspodden.

BJÖRN: Tack så mycket.

JESPER: Maria Eka, domare på förvaltningsrätten i Stockholm, som är migrationsdomstol. Tack så mycket för att du ville vara med i Domstolspodden.

MARIA: Tack.

JESPER: Vi har pratat om migrationsmål i dagens Domstolspodden. För er som lyssnat på podden så vill vi gärna uppmuntra er till att kommentera, lämna synpunkter på programmet, komma med idéer om vad Domstolspodden borde ta upp framöver. Ni får väldigt gärna höra av er till oss. Antingen mejla domstolspodden@dom.se. Eller skriva till oss på Twitter under #domstolspodden. Med det sagt tackar vi för oss.

På återhörande!



Senast ändrad: 2018-09-11