Länsrätt

Länsrätten är en allmän förvaltningsdomstol och handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.

Det kan gälla ett skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål (migrationsdomstolarna), en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Länsrätten prövar också vissa ansökningsmål, t.ex. omhändertagande av till exempel unga eller missbrukare.

Var finns länsrätterna?

Det finns 23 länsrätter fördelade över hela landet och de har, med några undantag, länet som sitt geografiska upptagningsområde. Länsrätterna varierar i storlek från 10 upp till 500 anställda.

Vem möter du i länsrätten?

Totalt finns det cirka 1 500 anställda på länsrätterna. Drygt 220 av dem tjänstgör som ordinarie domare - lagmän, chefsrådmän och rådmän. Ordinarie domare utses av regeringen och är anställda vid domstolen. De bereder mål, fattar beslut och dömer i de olika mål och ärenden som kommer upp i rätten. Lagmannen är länsrättens chef.

Vid länsrätten arbetar även notarier, föredragande handläggare och administrativ personal.

Vid vissa länsrätter kan du även möta fiskaler och assessorer. Dessa är liksom notarierna yngre, icke ordinarie domare som tjänstgör vid länsrätten under sin utbildning. Notarierna arbetar ofta med att förbereda mål och vara protokollförare, men de kan även fatta beslut i ärenden och döma i vissa enklare mål. Fiskaler och assessorer har samma arbetsuppgifter som de ordinarie domarna.

Även nämndemän är knutna till länsrätterna. Nämndemännen är lekmän, dvs. de är inte juridiskt utbildade utan har andra yrken. De är politiskt valda representanter för befolkningen och utses av landstingsfullmäktige. De medverkar i den dömande verksamheten och utses på fyra år i taget. Läs mer om nämndemän under menyn Arbeta på domstol/Nämndeman.

Länsrättens sammansättning kan variera något beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I de flesta fall är det en juristdomare och tre nämndemän som tillsammans avgör målet. Är det en tvist där det är lagligheten i ett kommunalt beslut som ska prövas består länsrätten av en juristdomare och två särskilda ledamöter. I fastighetstaxeringsmål deltar en juristdomare, två nämndemän och en värderingsteknisk ledamot.

Typiska mål i länsrätten

I länsrätten förekommer mer än 500 olika typer av mål, men de måltyper som vanligen handläggs vid länsrätten är:

• Skattemål - om du vill överklaga ett beslut om till exempel inkomst eller fastighetstaxering, momsbeslut eller annat beslut fattat av Skatteverket.
• Mål enligt socialtjänstlagen - kan till exempel röra beslut om socialbidrag eller andra beslut fattade av socialnämnden hos en kommun.
• Socialförsäkringsmål - handlar om tvister med Försäkringskassan i ärenden som rör arbetsskadeersättning, föräldrapenning eller till exempel bilstöd till handikappade.
• LVU-mål (mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) - handlar ofta om att länsrätten ska ta ställning till om minderåriga med tvång behöver vårdas utanför sitt eget hem.
• LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall) - handlar om att länsrätten beslutar om tvångsvård för missbrukare.
• Psykiatrimål - handlar om frågor som rör psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
• Laglighetsprövning enligt kommunallagen - handlar om att få ett kommun- eller landstingsbeslut prövat, en rättighet som varje kommun- och landstingsmedlem i Sverige har.
• Utlännings- och medborgarskapsmål - om du vill överklaga Migrationsverkets beslut om exempelvis utvisning eller avvisning, avslag på ansökan om svenskt medborgarskap. Det är bara länsrätterna i Stockholm, Skåne och Göteborg som är migrationsdomstolar och som prövar dessa mål.
• Övriga mål - kan handla om körkortsingripanden, tillstånd att servera alkohol eller frågor som berörs i djurskyddslagen. Mål med EG-rättslig anknytning, till exempel mål om offentlig upphandling eller stöd inom jordbruket, behandlas också av länsrätten.

Mål enligt LVU och LVM samt psykiatrimål är nästan enbart så kallade ansökningsmål. Det betyder att det är en myndighet som ansöker om att länsrätten ska besluta om någon form av tvångsåtgärd mot en enskild och inte en enskild person som överklagar ett redan fattat myndighetsbeslut.

Skriv ut