JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Rättegång i tingsrätten

Hur går det till i tingsrätten vid en tvistemålsrättegång?

Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Förberedelsen består av två delar, en skriftlig och en muntlig. När förberedelsen är avslutad kallar tingsrätten parterna, vittnen och andra som ska höras till ett sammanträde som kallas huvudförhandling.

I tvistemål består rätten av antingen en eller tre juristdomare. Mål som rör högst ett halvt basbelopp avgörs av en ensam domare. Vid huvudförhandling i mål som rör familjer sitter normalt en juristdomare och tre nämndemän i rätten. Nämndemännen är inte utbildade jurister utan har helt andra yrken. Deras uppgift är att tillsammans med juristdomaren tillämpa rättsreglerna i målet.

På sidan "Vem är vem?" kan du läsa mer om personerna som är med vid rättegången.

Vad händer i rättssalen?

Ordföranden kontrollerar närvaron

Tingsrätten kallar in parterna till rättssalen via högtalare. Alla går då in i rättssalen.

Rättens ordförande tar reda på om alla har kommit och om det finns något hinder mot att hålla förhandlingen. Om någon saknas kan det få till följd att förhandlingen måste ställas in. Alla kallas då till en ny förhandling som hålls vid ett senare tillfälle.

Vittnen får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför är de ofta kallade till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.

Käranden (den som begärt något i stämningsansökan) talar om sina yrkanden

Ordföranden lämnar ordet till den som har begärt att tingsrätten ska avgöra tvisten (käranden), som får beskriva vad han eller hon begär. Detta kallas att man framställer sina yrkanden.

Svaranden (motparten) ger sin syn på saken

Därefter får motparten tala om vilka yrkanden han eller hon går med på och vilka han eller hon motsätter sig.

Parterna gör sakframställning

Parterna får berätta om bakgrunden till tvisten och ange de fakta som de stödjer sig på. Detta kallas för sakframställning.

Parterna går också igenom skriftliga bevis i samband med sin sakframställning.

Förhör med parterna

Om parterna har åberopat förhör med sig själva hörs de efter sakframställningen.

Den som hörs under sanningsförsäkran och medvetet talar osanning, eller låter bli att berätta det han eller hon vet, kan dömas för brottet osann partsutsaga.

Förhör med vittnen

Vittnena kallas in ett i taget och hörs.

Den som vittnar ska först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter.

Den som medvetet talar osanning under ed, eller låter bli att berätta det som han eller hon vet, kan straffas för brottet mened.

I vissa situationer kan tingsrätten höra vittnen per telefon.

Parterna slutför sin talan

När alla bevis lagts fram får parterna slutföra sin talan. De beskriver då vad de anser vara bevisat och hur de anser att domstolen bör döma. Detta kallas för pläderingar eller slutanföranden.

Ersättning

Den part som förlorar ett tvistemål ska i de flesta fall betala motpartens rättegångskostnader. I mål som rör högst ett halvt basbelopp är möjligheterna att få ersättning dock begränsade. I mål som rör familjen får normalt vardera parten själv stå för sina kostnader.

En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan huvudförhandlingen avslutas. Har parterna ombud lämnar dessa in en kostnadsräkning.

Den som kallas att vittna inför tingsrätten har rätt att få ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen ska betalas av den part som har begärt förhöret, om han/hon inte har rättshjälp.

Om part har rättshjälp utgår ersättning under vissa förhållanden för vittnen och ombudskostnader av allmänna medel. Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Läs mer om rättshjälp på Rättshjälpsmyndighetens webbplats.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, och vad som sagts är hemligt även efter att domstolen har meddelat sin dom.

Domen grundas bara på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen och får bara avse det som parterna har begärt. I mål som rör familjen, till exempel vårdnaden om barn, ser rätten dock till att frågorna blir tillräckligt utredda och avgör målet efter vad som är bäst för barnet.

Tingsrättens dom

Oftast meddelas domen vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar tingsrätten domen omedelbart efter sin överläggning.

Domstolen skickar alltid ut domen per post till parterna.

Praktisk information inför rättegången

Tingsrätten försöker planera förhandlingarna så att ingen behöver vänta i onödan. Tyvärr går det inte att helt undvika väntetider, och förseningar förekommer då och då.

Det finns en högtalaranläggning som domarna använder när de kallar in parter och vittnen till rättssalen. Innan förhandlingen får parter och vittnen vänta i något av väntrummen eller i korridoren utanför. Det går också ofta att ordna så att den som känner oro får vänta i ett enskilt rum. Det är vaktmästarna/ordningsvakterna som hjälper till med detta.

Den som inte hör bra inne i rättssalen kan säga till ordföranden och kan även få hjälp med att koppla in en hörlur i bordet för att bättre höra det som sägs i salen.




Senast ändrad: 2016-02-25

Vill du veta mer?

Ersättning till parter och vittnen

Tingsrättens dom

Praktisk information inför rättegången

Vad är huvudförhandling?

Det som i dagligt tal brukar heta rättegång kallas på en domstol huvudförhandling. Det innebär att domstolen kallar alla berörda parter till ett sammanträde.

Vad innebär förberedelse?

Rättegången i ett tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen reder domstolen ut vad tvisten handlar om. Läs mer om vad som händer under förberedelsen.