När någon försätts i konkurs

Detta händer när ett företag eller en privatperson försätts i konkurs. Här hittar du också en tidslinje som visar alla steg ett konkursförfarande går igenom.

Den som försätts i konkurs kallas gäldenär och får inte själv råda över egendom som tillhör konkursboet. Det är inte möjligt att sälja eller ge bort egendom och inte heller betala skulder med pengar som tillhör konkursboet. Den som söker någon annan i konkurs kallas borgenär.

Gäldenären får inte ingå nya förbindelser som kan innebära att hen försätter sig i skuld eller sluta avtal av ekonomisk karaktär. Det är konkursförvaltaren som bestämmer vilken egendom och hur mycket pengar gäldenären får behålla.

Krav för att tingsrätten ska besluta om konkurs

För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd. Det är tingsrätten som bedömer detta. Att vara på obestånd betyder att man inte kan betala sina skulder och det får inte bara vara tillfälligt.

Det innebär att det inte räcker att ett företag eller en person har större skulder än tillgångar. Räknar man med att det ska komma in pengar inom kort så att skulderna kan betalas ska företaget eller personen inte försättas i konkurs.

Borgenären (den som ansöker om annans konkurs) måste även kunna visa att gäldenären har en skuld till denne.

Någon måste ansöka om en konkurs för att tingsrätten ska besluta om det.

  • Om det är företaget eller personen själv som ansöker, beslutar tingsrätten vanligtvis om konkurs samma dag.
  • Om en borgenär (den som personen/företaget har en skuld till) ansöker kallar tingsrätten till en förhandling i domstolen inom två veckor. Skulle företaget eller personen medge att försättas i konkurs innan förhandlingen hunnit hållas kan rätten ställa in förhandlingen och ta beslutet direkt.
  • Däremot är det svårt att veta hur lång hela processen är innan konkursen kan avslutas. Det beror bland annat på om det finns tillgångar i konkursboet.
  • För den som ansöker om egen konkurs tar domstolen inte ut någon avgift. Om det finns tillgångar i konkursboet ska dessa i första hand ersätta konkursförvaltaren och det som blir över fördelas till borgenärer.
  • Om en borgenär ansöker om annans konkurs tar domstolen ut en avgift. Finns det inga pengar i konkursboet kan borgenären även tvingas betala konkurskostnader.
  • Notera att sättet att betala ansökan och efterföljande avgifter skiljer sig åt.

Ansökningsavgift - 2 800 kronor
(Ansökan om egen konkurs är avgiftsfri.)

Konkursförvaltares kostnader

Om det finns tillgångar i konkursen, så kallad utdelningskonkurs, har förvaltaren rätt till ersättning ur konkursboet innan tillgångarna fördelas till borgenärerna.

Saknas tillgångar i konkursen, så kallad avskrivningskonkurs, har förvaltaren rätt till ersättning för arbete från staten med 11 100 kronor.

Avgifter under och när konkursen avslutas

Kungörandeavgift
3 000 kronor (2019)
En avgift som förvaltaren ska betala till staten för kungörelser under konkursen.

Kallelseavgift
325 kronor (2019)
En avgift som staten kräver av konkursförvaltaren för vissa kallelser under konkursen.

Tillsynsavgift
Om konkursen avslutas med utdelning utgår en avgift som tas från konkursboet. Den uppgår till 5 % om förvaltarvodet understiger 200 000 kronor och 2 % av den del av arvodet som överstiger 200 000 kronor.

Efterbevakningsavgift
1 395 kronor (2019)
Betalas av borgenär som vill anmäla sin fordran efter att tiden för bevakningsförfarandet gått ut. Är 3% av prisbasbeloppet.

Konkurssökande borgenärs ansvar
Maximalt 4 650 kronor (2019)
Den som ansöker om annans konkurs kan tvingas betala konkurskostnader upp till 10% av prisbasbeloppet om det inte finns tillgångar i konkursboet.

Betalning av avgifter

Kungörande-, kallelse-, tillsyns-, och efterbevakningsavgift betalas till bankgiro 5128-8272.

Följande ska anges som information till betalningsmottagaren:

  • aktuell tingsrätt
  • ärendenummer
  • gäldenär
  • inbetalare
  • När ett företag med anställda försätts i konkurs kan konkursförvaltaren besluta om statlig lönegaranti.
  • Den innebär att staten genom Länsstyrelsen betalar ut de anställdas lön som företaget är skyldigt. Ersättningen begränsas normalt till max fyra prisbasbelopp (182 000 kronor 2018).
  • Är du anställd i ett företag som försätts i konkurs bör du kontakta konkursförvaltaren och berätta hur mycket lön företaget är skyldigt dig.
  • Om samtliga dödsbodelägare ansöker tillsammans om konkurs av dödsboet räknas det som en egen ansökan.
  • Om inte alla delägare ansöker så hanteras det som en borgenärsansökan (en ansökan om annans konkurs). Då kallas samtliga dödsbodelägare till förhandling hos tingsrätten.
  • Är du dödsbodelägare och ska ansöka om konkurs ska du också bifoga en vidimerad kopia av dödsbouppteckningen vid ansökan. Om bouppteckningen har registrerats ska du lämna uppgift om det. Om det inte har gjorts någon bouppteckning ska du lämna uppgift om varje delägares namn och adress.
  • Det ingår i konkursförvaltarens uppdrag att sammanställa alla borgenärer och deras fordringar.
  • Om konkursförvaltaren begär det kan tingsrätten besluta om ett bevakningsförfarande. Då ska du som borgenär anmäla att du har en fordran och hur stor den är. Ett bevakningsförfarande meddelas i Post- och Inrikes Tidningar och i den lokla dagstidningen.
  • Om det finns pengar i konkursboet delas dessa först ut till prioriterade fordringsägare, t ex anställdas löner eller banklån med säkerhet. Finns det pengar kvar till övriga fordringsägare fördelas dessa procentuellt mellan alla.
  1. Ansökan kommer in till tingsrätten
    • Tingsrätten kontrollerar uppgifterna i ansökan och, om det är en ansökan om annans konkurs, att avgiften är betald.
    • När någon ansöker om egen konkurs beslutar domstolen vanligtvis om konkurs direkt.
  2. Tingsrätten håller eventuellt en konkursförhandling
    • Om det är en ansökan om annans konkurs håller tingsrätten en konkursförhandling som parterna kallas till. Är det en ansökan om egen konkurs behövs inte detta.
    • Vid förhandlingen ska det prövas om gäldenären, den som konkursansökan gäller är på obestånd, det vill säga om personen eller företaget inte kan betala sina skulder och det inte bara är tillfälligt.
    • Om gäldenären medger konkursen före förhandlingen kan förhandlingen ställas in och tingsrätten kan besluta om konkurs genast.
  3. Tingsrätten beslutar om konkurs och utser konkursförvaltare
    • När tingsrätten beslutar om konkurs utser rätten en konkursförvaltare. Det är vanligtvis en erfaren advokat eller annan jurist som får ansvar för att bestämma över de tillgångar som finns i konkursboet.
    • Beslutet meddelas i Post- och Inrikes Tidningar samt i den lokala dagstidningen.

    • Rätten bestämmer också datum för ett edgångssammanträde, vanligtvis inom 1–2 månader.
  4. Konkursförvaltaren tar över
    • När en domstol beslutar om konkurs omhändertas samtliga tillgångar av konkursboet och den som är försatt i konkurs har inte längre tillgång till sina pengar, fastigheter eller annat av värde. Undantag görs bland annat för egendom som en privatperson behöver för att försörja sig själv och sin familj.
    • Gäldenären, det vill säga en privatperson eller en ställföreträdare för ett företag som ska avlägga ed över bouppteckningen, måste stanna i landet tills edgångssammanträdet. Vill personen resa utomlands måste tingsrätten ge tillstånd.
    • Konkursförvaltaren sammanställer en konkursbouppteckning som lämnas in till tingsrätten. I bouppteckningen ska alla tillgångar och skulder stå med.
  5. Tingsrätten håller edgångssammanträde
    • Vid edgångssammanträdet ska den som är försatt i konkurs avlägga en bouppteckningsed för att intyga att de tillgångar och skulder som konkursförvaltaren sammanställt är riktiga.
  6. Om det inte finns tillgångar kvar i konkursboet

    Tingsrätten avslutar konkursen

    • Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna av aktiebolaget.
    • En privatperson har däremot kvar sina skulder, i den del de inte utdelats till borgenärerna, och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
  7. Om det finns tillgångar kvar i konkursboet

    Konkursförvaltaren upprättar utdelningsförslag

    • Om det finns tillgångar ska förvaltaren därefter upprätta ett utdelningsförslag på hur de pengar som finns ska fördelas mellan borgenärerna.

    Tingsrätten beslutar eventuellt om bevakningsförfarande

    • Tingsrätten kan även besluta om ett bevakningsförfarande. Under en viss tid kan då borgenärer anmäla att de har en fordran och hur stor den är.

    Tingsrätten håller förlikningssammanträde

    • När tiden för bevakningsförfarandet gått ut hålls, om det behövs, ett förlikningssammanträde där man bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan borgenärerna.

    Tingsrätten avslutar konkursen

    • När tingsrätten har fastställt utdelningen är konkursen avslutad.
    • Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna.
    • En privatperson har däremot kvar sina skulder och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.

Ytterligare information

  • Vad händer när ett företag eller en person försätts i konkurs?
  • Hur går det för den som lånat ut pengar eller levererat varor till den som försatts i konkurs?
  • Vad gör en konkursförvaltare?
Publicerad
2018-10-04
Uppdaterad
2019-09-16

Hoppa till innehåll

Relaterat innehåll