Brottmålsrättegång i hovrätten

När ett överklagande har kommit in till hovrätten och prövningstillstånd har beviljats om så krävs, förbereds målet på ungefär samma sätt som i tingsrätten.

Det som i dagligt tal kallas för rättegång, kallas på en domstol för huvudförhandling. En huvudförhandling i hovrätten påminner mycket om den i tingsrätten. En viktig skillnad är att man tittar på inspelade videoförhör från tingsrätten så de personer som har vittnat i tingsrätten behöver inte höras på nytt.

Vid huvudförhandling i brottmål deltar tre domare och två nämndemän, om påföljden (straffet) väntas bli allvarligare än böter. Nämndemännens uppgift är att tillsammans med juristdomarna döma i målet.

Vissa brottmål avgörs utan huvudförhandling genom att domare går igenom de handlingar som finns i målet och tar del av bevisningen. Utifrån vad som då framkommer meddelas en dom eller ett beslut. Detta kallas för att målet avgörs på handlingarna.

Vem är vem?

I förhandlingen deltar:

  • Tre juristdomare - en är ordförande och två är ledamöter.
  • Två nämndemän - lekmannadomare. De är inte utbildade jurister utan har helt andra yrken. Nämndemännens uppgift är att tillsammans med juristdomarna döma i målet.
  • Den tilltalade - den som är åtalad för brottet.
  • Åklagaren - för statens talan i domstolen.

Ibland deltar:

  • Försvarsadvokat - den som hjälper den tilltalade under rättegången. Om försvarsadvokaten är förordnad av domstolen är han eller hon en offentlig försvarare. Om den tilltalade vill kan han eller hon i stället anlita en privat försvarare.
  • Målsägande - den som påstås har utsatts för brottet.
  • Målsägandebiträde - en advokat eller jurist som ger stöd och hjälp till målsäganden och tar tillvara hans eller hennes intressen.
  • Protokollförare - den som skriver ner det som händer under förhandlingen. Ofta en jurist som arbetar på domstolen.
  • Vittnen - personer som till exempel såg när brottet begicks och som därför kommer till domstolen för att berätta vad de vet.
  • Tolk - om någon av parterna inte talar svenska eller är syn- eller hörselskadad.

Det kan också finnas åhörare. Eftersom förhandlingen oftast är offentlig får vem som helst vara med som åhörare. Ibland beslutar domstolen att förhandlingen eller delar av den ska ske inom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande.

Publicerad
2019-03-18
Uppdaterad
2019-09-16