Psykiatrisk tvångsvård

En person som lider av en allvarlig psykisk störning kan bli intagen för vård mot sin vilja. Syftet är då att patienten ska komma ifrån ett akut sjukdomstillstånd och därefter gå med på någon form av frivillig vård.

Om en person som lider av en allvarlig psykisk störning behöver tvångsvårdas längre tid än fyra veckor är det förvaltningsrätten som beslutar om det. Det är också förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska övergå från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård, eller från sluten tvångsvård till öppen sådan och vice versa.

När en patient överklagar ett beslut om tvångsvård som fattats inom vården är det förvaltningsrätten som avgör frågan.

Denna typ av tvångsvård sker med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

När kan det bli aktuellt med psykiatrisk tvångsvård?

Psykiatrisk tvångsvård kan bli aktuellt om:
• patienten har en allvarlig psykisk störning, och
• patienten behöver psykiatrisk vård på grund av sitt psykiska tillstånd och förhållanden i övrigt, vilka inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på sjukhus för heldygnsvård, och
• patienten motsätter sig sådan vård eller på grund av sitt psykiska tillstånd inte kan ta ställning i frågan.

Man tar också hänsyn till om patienten är farlig för andras hälsa eller personliga säkerhet.

Kriterier för tvångsvård

För att bli tvångsintagen måste personen undersökas av en legitimerad läkare som skriver ett läkarintyg (vårdintyg). Dessutom måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagningen på avdelningen.

Det får inte vara samma läkare som skriver vårdintyget som beslutar om sluten psykiatrisk tvångsvård.

När tvångsvården behöver förlängas

Om chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen bedömer att vården bör pågå längre än fyra veckor måste hon eller han ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. I ansökan ska chefsöverläkaren skriva om vården ska vara sluten eller öppen.

Tvångsvården får därefter pågå under högst fyra månader räknat från dagen för beslutet om intagning.

Chefsöverläkaren kan efter de första fyra månaderna ansöka om förlängning av tvångsvården för högst sex månader åt gången hos förvaltningsrätten.

Det här händer i domstolen:

  1. 1
    Ansökan, beslut eller överklagande kommer till förvaltningsrätten

    En ansökan, ett underställt beslut eller ett överklagande från patienten kommer in till förvaltningsrätten och blir ett mål.

    Ett underställt beslut kan till exempel vara om chefsöverläkaren anser att frivillig vård ska övergå i tvångsvård.

  2. 2
    Patienten får ett offentligt biträde

    Förvaltningsrätten utser ett offentligt biträde åt patienten. Ett offentligt biträde är en jurist, ofta en advokat, som ska ta tillvara patientens intressen i målet. Det offentliga biträdet bekostas av staten.

  3. 3
    Rätten kallar till muntlig förhandling

    Det betyder att de bestämmer att de berörda ska träffas. Vid det här tillfället får parterna komma till tals och ge sin syn på saken.

    Den muntliga förhandlingen är ett komplement till den information domstolen har fått in skriftligt. Den muntliga förhandlingen hålls ofta på sjukhuset där patienten befinner sig.

  4. 4
    Förvaltningsrätten beslutar

    Förvaltningsrätten beslutar om patienten ska fortsätta vara intagen för psykiatrisk tvångsvård eller inte.

Överklaga beslut om tvångsvård

Patienten kan överklaga chefsöverläkarens beslut om intagning för tvångsvård. Överklagandet ska skickas till den förvaltningsrätt i vars upptagningsområde sjukhuset ingår.

Personalen där patienten vårdas ska informera patienten om hans eller hennes rättigheter att överklaga. Patienten har också rätt till en stödperson.

Överklaga förvaltningsrättens beslut

Patienten kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut. De överklagas till kammarrätten. Inget prövningstillstånd krävs för att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande.

I bilagan till förvaltningsrättens avgörande finns anvisningar inom vilken tid och hur man ska överklaga.

Läs mer i lagen om psykiatrisk tvångsvård

Publicerad
2019-02-13
Uppdaterad
2019-09-16