Så går en huvudförhandling till

Om parterna inte har kommit överens tidigare under rättegången håller tingsrätten till slut en huvudförhandling.

Rättegången i tvistemål är uppdelad i två steg, förberedelse och huvudförhandling. Förberedelsen består av en skriftlig och oftast även en muntlig del. I många fall kommer parterna överens under förberedelsen.

I de fall man inte kan nå en förlikning, en frivillig överenskommelse, kallar tingsrätten parterna, vittnen och andra som ska höras till ett sammanträde som kallas huvudförhandling.

I ett tvistemål består rätten av antingen en eller tre juristdomare. Det är domstolen som – utifrån målets omfattning och komplexitet – avgör hur många domare som behövs.
På sidan "Vem är vem?" kan du läsa mer om personerna som är med vid rättegången.

Inledningen av förhandlingen

  • Protokollföraren ropar på målet via domstolens högtalarsystem.
  • Efter påropet går parterna in i rättssalen tillsammans.
  • Den som vill följa rättegången som åhörare kan också gå in då.
  • Den som ska vittna måste däremot vänta. Vittnet ska nämligen inte påverkas av det som sägs tidigare i rättegången. Vittnet ropas in i salen när det är dags för vittnesförhöret.
  • Ordföranden inleder förhandlingen med att kontrollera vilka som är närvarande. Om en part inte har kommit kan denna få en tredskodom emot sig.
  • Om det finns anledning till det kan ordföranden också dubbelkolla så att eventuella åhörare inte är vittnen som ska höras senare.
  • Ordföranden kontrollerar också om det finns hinder mot att förhandlingen hålls. I så fall kan huvudförhandlingen behöva ställas in och flyttas till ett annat tillfälle.
  • Ordföranden lämnar ordet till käranden som är den som har begärt att tingsrätten ska avgöra tvisten. Käranden börjar med att tala om vad den begär. Detta kallas att man framställer sina yrkanden.
  • Därefter får svaranden, motparten, svara och ge sin inställning till yrkandena.
  • Båda parterna får göra en så kallad sakframställning där de berättar om bakgrunden till tvisten och gå igenom de skriftliga bevis de åberopat.

Förhören

I mål som avgörs efter en huvudförhandling får domstolen bara döma över det som sagts vid förhandlingen.

Parterna kan därför begära att det vid huvudförhandlingen ska hållas förhör med olika personer. Det kan vara parterna själva som ska förhöras men det kan också vara vittnen och sakkunniga. 

  • Om parterna har åberopat förhör med sig själva hörs de efter sakframställningen.
  • Ibland förhörs parterna under sanningsförsäkran. Det innebär att den som hörs inte medvetet får ljuga eller låta bli att berätta det hen vet. I så fall kan personen dömas för brottet osann partsutsaga.
  • Vittnena kallas in ett i taget och hörs.
  • Den som vittnar ska först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter.
  • Den som medvetet talar osanning under ed, eller låter bli att berätta det som hen vet, kan dömas för brottet mened.
  • I vissa situationer kan tingsrätten höra vittnen via video eller telefon. I så fall ringer rätten upp vittnet på en i förväg bestämd tid.
  • En sakkunnig är någon som är expert inom ett visst område.
  • Förhör med en sakkunnig kan hållas för att ta reda på information som kan vara viktig att få fram i målet, till exempel vad som är vanligt inom en speciell bransch eller hur mycket en vara är värd.
  • Alla förhör spelas in med ljud och bild för att kunna visas i hovrätten om domen överklagas.
  • Ljudet är offentligt men bilden är belagd med sekretess och ska inte lämnas ut till någon utanför domstolarna. Efter att målet är avgjort förstörs filmerna.
  • Om du är åhörare kan du komma med på bild om du sitter direkt bakom någon som förhörs.
  • Genom att förhören spelas in behöver ett vittne oftast inte komma till hovrätten för att lämna sin berättelse på nytt.
  • Den som kallas att vittna inför tingsrätten har rätt att få ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen ska betalas i regel av den part som har begärt förhöret.
  • Den part som förlorar ett tvistemål ska i de flesta fall betala motpartens rättegångskostnader. I mål som rör högst ett halvt basbelopp är möjligheterna att få ersättning begränsade. I mål som rör familjen får normalt vardera parten själv stå för sina egna kostnader.
  • En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan huvudförhandlingen avslutas. Har parterna ombud lämnar dessa in en kostnadsräkning.
  • Om en part har rättshjälp utgår ersättning under vissa förhållanden för vittnen och ombudskostnader av allmänna medel. Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Läs mer om rättshjälp på Rättshjälpsmyndighetens webbplats.
  • Förhandlingar vid svenska domstolar hålls alltid på svenska men om någon part eller vittne behöver tolk har den rätt till det.
  • Domstolen ser i förväg till att det finns en tolk på plats när det behövs. Det är också domstolen som avgör vid vilka tillfällen det behövs en tolk.
  • Är det en kärande eller svarande som behöver hjälp finns tolken på plats under hela huvudförhandlingen. Är det ett vittne som behöver hjälp är tolken där bara under vittnesmålet.
  • Tolken avlägger en ed vid domstolen och ska översätta allt som sägs så korrekt som möjligt. Tolken måste också vara opartisk.
  • Tolken översätter åt båda håll – till och från svenska.
  • Kostnaden för tolkning betalas av staten.

Avslutningen av förhandlingen

  • När alla bevis har lagts fram får parterna slutföra sin talan. De beskriver då vad de anser vara bevisat och hur de tycker att domstolen ska döma. Detta kallas för pläderingar eller slutanföranden.
  • Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning.
  • Varje domare har en röst.
  • Är det bara en domare får denne ha enskilt rådrum, en stund att fundera, innan domen meddelas.
  • Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen och vad som sagts är hemligt även efter att domstolen har meddelat sin dom.
  • Domen grundas bara på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen och får bara avse det som parterna har begärt.
  • Oftast meddelas domen vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar tingsrätten domen omedelbart efter sin överläggning.
  • När domen meddelats skickas den till parterna eller deras ombud. Om den meddelats muntligen direkt efter huvudförhandlingen skickas den ut i skrift inom en vecka. Om den däremot meddelas vid ett senare tillfälle skickas den också ut vid detta tillfälle.
Publicerad
2019-03-18
Uppdaterad
2019-09-16

Hoppa till innehåll

Relaterat innehåll