Sammanfattning av dom i B 2457-18

Genom domen döms samtliga tolv tilltalade för narkotikabrott. En av dem döms för grovt narkotikabrott och resterande elva döms för narkotikabrott av normalgraden. Den person som har åtalats för synnerligen grovt narkotikabrott döms för brott av normalgraden.

Som åklagaren slutligen har bestämt sin talan har det gjorts gällande att det har skett narkotikaöverlåtelser vid 4 486 tillfällen till cirka 841 köpare och att det har överlåtits sammanlagt cirka 7 972,5 enheter cannabis utgörande 0,85 gram per enhet, cirka 313 enheter kokain utgörande 0,65 gram per enhet, cirka 22 tabletter ecstasy och cirka 620 tabletter tramadol. Åklagaren har också gjort gällande att de tilltalade olovligen har anskaffat och förvärvat narkotika i överlåtelsesyfte samt förvarat, bearbetat, förpackat, innehaft och transporterat narkotikan. Slutligen har åklagaren gjort gällande att de tilltalade har bjudit ut narkotika till försäljning. Enligt åklagaren har de tolv tilltalade utgjort ett narkotikanätverk och agerat tillsammans och i samförstånd.

En av de tilltalade har erkänt narkotikabrott bestående av innehav av en, i förhållande till vad åklagaren har gjort gällande, mindre mängd narkotika för annans räkning. Samtliga tolv tilltalade har annars förnekat att de, vare sig ensamma eller tillsammans och i samförstånd, har gjort sig skyldiga till någon brottslig gärning.

Utredningen och vilka slutsatser som kunnat dras i övergripande frågor

Utredningen har varit omfattande. Till övervägande del har den bestått av material från hemlig teleavlyssning. Det har även lagts fram åtskilliga kontakter per sms. Den största delen av det presenterade materialet från den hemliga teleavlyssningen har lagts fram genom att anteckning om innehållet i samtalet (s.k. synopsis) har lästs upp. Bevisningen har i övrigt bestått i material från andra hemliga tvångsmedel, spaningsiakttagelser och förhör.

Utredningsmaterialet kommer från två olika förundersökningar som benämnts operation ”Pamela” respektive ”David”. Operation David har avsett det narkotikabrott som målet har handlat om.

En del av de avlyssnade samtalen från operation Pamela har förts över till förundersökningen om narkotikabrott. De samtal som inte har överförts har kommit att förstöras i tiden strax efter rättegångens inledande. Den synopsis som avser innehåll från de förstörda samtalen har inte beaktats vid tingsrättens bedömning. Detta beror på att rätten till en rättvis rättegång enligt bland annat Europakonventionen för mänskliga rättigheter annars skulle ha åsidosatts. En grundläggande princip i en rättsstat är att man som misstänkt för brott, fram till dess att målet slutligen har avgjorts, ska kunna kontrollera riktigheten av det material som läggs till grund för påståendet om brottslig gärning.

Under huvudförhandlingen har det spelats upp drygt 3 700 avlyssnade samtal. I princip alla uppspelade samtal från den hemliga teleavlyssningen har innehållit en uppgift om vem av de tilltalade som påstås prata i samtalen (röstverifiering). De tilltalade har genomgående förnekat att det är de som pratar i samtalen. För utförande av röstverifieringarna har det inte anlitats för ändamålet särskilt utbildad expertis. Tingsrättens slutsats gällande röstverifieringarna är att de inte har ett sådant bevisvärde att dessa ensamma kan läggas till grund för att klarlägga vem som har talat i samtalet.

Närmare 40 olika telefonkort/nummer (s.k. säljnummer) har varit avlyssnade. Vissa av de påstådda säljnumren har förekommit mycket frekvent i det presenterade materialet, andra säljnummer har förekommit i ytterst blygsam omfattning. 27 av säljnumren har genom utredningen varaktigt kunnat kopplas till någon av de tilltalade. För de övriga säljnumren har frågan om numret har kunnat kopplas till någon av de tilltalade fått avgöras från fall till fall.

De påstådda narkotikaöverlåtelserna

Antalet påstådda narkotikaöverlåtelser och de mängder narkotika som påstås ha överlåtits har varit föremål för flera justeringar under huvudförhandlingens gång. Inledningsvis angavs mängderna till ett visst antal gram. Åklagaren har senare övergått till att använda ett enhetsbegrepp och gjort gällande att 1 enhet cannabis motsvarar 0,85 gram samt att 1 enhet kokain motsvarar 0,65 gram.

Tingsrätten har prövat var och en av de påstådda överlåtelserna. Vid prövningen har tingsrätten tagit ställning till om det har avtalats om en försäljning, om försäljningen har genomförts, vilken mängd och typ av narkotika som i så fall har sålts och slutligen om någon av de tilltalade kan anses vara säljare. De påstådda försäljningarna har av åklagaren delats in i försäljningar till icke identifierade eller hörda personer, personer som har dömts men inte hörts under rättegången samt personer som har dömts i annat mål och hörts i detta mål. Tingsrätten har inte i något fall prövat vem som faktiskt har varit köpare och om denne i så fall har gjort sig skyldig till något brott.

I förhållande till det stora antal överlåtelser som har påståtts, har det gjorts ytterst få beslag efter genomförda försäljningar. Av de beslag som har gjorts framkommer att mängderna i 1 enhet kan variera. Dessa förhållanden innebär att det inte med tillräcklig säkerhet går att säga hur stor 1 enhet i genomsnitt har varit. I enlighet med fast praxis har tingsrätten därför utgått från den lägsta mängden i de gjorda beslagen samt gjort sedvanligt säkerhetsavdrag. Detta har inneburit att 1 enhet cannabis anses uppgå till 0,6 gram och att 1 enhet kokain anses uppgå till 0,5 gram.

För ett stort antal av de påstådda överlåtelserna har bevisningen enbart bestått av synopsis. I de fall synopsisen avser en sammanfattning från samtal härrörande från teleavlyssningen i Pamela och samtalet inte har spelats upp måste det antas ingå i det förstörda materialet. Påstådda försäljningar som enbart bygger på sådan synopsis har inte prövats.

Det är ostridigt att samtliga kontakter mellan säljare och köpare rörande de olika försäljningarna inte har lagts fram vid huvudförhandlingen. Detta innebär att det, i många fall där det framgår att avtal om överlåtelse har träffats, har varit osäkert om en påstådd försäljning verkligen har genomförts och i så fall vid vilken tidpunkt. I dessa fall har tingsrätten bedömt att säljaren har innehaft/förvarat narkotikan i syfte att överlåta. Detta har inte ansetts mindre straffvärt än en fullbordad narkotikaöverlåtelse.

Sammantaget har 1 744 överlåtelser eller innehav/förvar i överlåtelsesyfte, avseende totalt 2 066,72 gram cannabis, 91,03 gram kokain, 309 tabletter tramadol och 2 tabletter ecstasy, ansetts bevisade och kunnat kopplas till någon eller några av de tilltalade.

Beträffande den övriga påstådda brottsligheten har det bevisats att det har förvarats narkotika som varit avsedd att överlåtas samt att narkotika har hanterats genom fördelning och förpackning. Narkotika har också bjudits ut till försäljning genom utskick av s.k. mass-sms till kunder.

Det är inte visat att de tilltalade har ingått i ett narkotikanätverk och att de har agerat tillsammans och i samförstånd

Utgångspunkten är att var och en ansvarar för sina egna gärningar och inte för någon annan persons gärning. Tingsrätten anser att det är bevisat att det har funnits ett visst samarbete mellan alla tilltalade. För merparten av de tilltalade har detta samarbete varit på ett mer allmänt plan och det har framgått att var och en har haft egen verksamhet. För en mindre grupp har samarbetet varit mer djupgående. Beträffande en av de tilltalade i denna mindre grupp har rollen varit mer framträdande; det har framgått att han har haft ett mer övergripande ansvar och en mer styrande roll. Inom denna mindre grupp ska han därför ansvara också för vad de andra personerna i gruppen befunnits skyldiga till.

Påföljderna och de långvariga frihetsberövandena med restriktioner före domen

Som angavs inledningsvis har samtliga tilltalade dömts för narkotikabrott. Flera av de tilltalade var yngre än 21 år under brottstiden. Det följer av lag att straffet då ska vara lägre än för en person som var 21 år eller äldre när gärningen begicks. Enligt praxis ska straffreduktionen bli större ju yngre personen är. Elva av de tilltalade har före domen varit häktade med restriktioner i över 1 år. En av de tilltalade har varit häktad med restriktioner i över 2 månader. Vid straffmätning och påföljdsbestämning ska rätten i skälig omfattning ta hänsyn till vissa s.k. billighetshänsyn. Förekomsten av billighetsskäl kan både leda till att straffet ska vara mindre strängt (dvs. färre antal böter eller kortare fängelsestraff) och att en lindrigare påföljd väljs. En häktning med restriktioner innebär att den misstänktes kontakter med omvärlden inskränks. Långvariga inskränkningar i möjligheten till samvaro med andra människor medför svåra psykiska och fysiska påfrestningar. I enlighet med praxis har tingsrätten därför beaktat de långa häktningstiderna vid straffmätningen.

I detta fall kan samtliga tilltalade genom frihetsberövandena före domen redan sägas ha verkställt de fängelsestraff som de skulle ha dömts till, om påföljden hade bestämts till fängelse. Detta leder till att de tilltalade får ett lägre straff än vad som annars hade varit fallet och att det straffet anses helt verkställt.

Beslagen

Den narkotika som någon av de tilltalade har dömts för har också förverkats. Förverkandeyrkandena beträffande sådan narkotika som inte någon har dömts för har ogillats. I övrigt har tingsrätten förverkat ett flertal mobiltelefoner, sim-kort samt andra hjälpmedel för narkotikahantering. De kontanter som tagits i beslag hos några av de tilltalade har ansetts utgöra utbyte av narkotikabrott och förverkats.

Ersättningen till försvararna

Samtliga tilltalade utom en har företrätts av två advokater. I de fall det har varit två försvarare förordnade för samma tilltalade har de delat på och gemensamt utfört ett och samma försvararuppdrag inom samma ram och omfattning som gäller för ersättningsgillt arbete med enbart en försvarare. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att den tid som försvararna har redovisat verkligen har lagts ner. Det nedlagda arbetet har i allt väsentligt ansetts nödvändigt för tillvaratagande av huvudmannens rätt.

Uppdaterad
2020-07-10