Historia och byggnad

Högsta domstolen förr

Kung Gustav III inrättade Högsta domstolen år 1789. Domstolen hade tolv ledamöter. Hälften skulle vara frälse (adliga) och hälften ofrälse. Kungen kunde delta i dömandet och hade två röster och utslagsröst. Kungens rätt att delta i dömandet upphörde först år 1909, men hade då inte använts på länge. Genom 1974 års regeringsform upphörde Högsta domstolen att döma i kungens namn som Kungl Maj:t. Därmed upphörde också bruket att Högsta domstolens domar och beslut meddelades på Stockholms slott där de försågs med kungens sigill.

Förfarandet i Högsta domstolen var enbart skriftligt fram till 1948. Då infördes regler om att det skulle vara möjligt att ha en muntlig rättegång även i Högsta domstolen. Det medförde att Högsta domstolen fick flytta från ordenssalarna på Stockholms slott till egna lokaler i Bondeska palatset vid Riddarhustorget Gamla stan.

Bondeska palatset
Bondeska palatset

Högsta domstolen fick år 2010 sin första kvinnliga ordförande (myndighetschef), Marianne Lundius. Det första kvinnliga justitierådet, Ingrid Gärde Widemar, utnämndes år 1968.

Bondeska palatset

Högsta domstolen har sina lokaler i Bondeska palatset i Gamla stan.

Byggnaden började uppföras på 1660-talet som en privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde. Efter Gustaf Bondes död försämrades familjens ekonomi och det blev nödvändigt slutligen sälja palatset. Under några år inhystes här bl.a. Svea hovrätt och Kungl. Biblioteket, som hade blivit husvilla genom slottsbranden år 1697. År 1730 köptes fastigheten av Stockholms stad. Byggnaden var sedan under närmare 200 år Stockholms rådhus, dvs. stockholmarnas lokala domstol.

Trappa i bondeska palatset
Trapphus i Bondeska palatset

Sedan fastigheten på 1940-talet övergått i statens ägo, ställdes byggnaden i ordning för Högsta domstolens räkning. Restaureringen blev omfattande. Ritningarna upprättades av Ivar Tengbom och Carl Malmsten svarade för inredningen. Målet var inte att återföra palatset till dess ursprungliga skick, utan att skapa värdiga lokaler anpassade för domstolens behov. Åren 2002-2004 renoverades Bondeska palatset. Den Malmstenska möbleringen tillsammans med mattor av Märta Måås-Fjetterström behölls i ett antal rum. Vad som finns bevarat från palatsets första tid är framför allt valven i källarvåningen, vissa dörrar och tak i entréplanet samt ”riksskattmästarens skrivrum” med ett rikt utsirat, målat stucktak.

Delar av Bondeska palatset är öppet för allmänheten vid förhandlingar.

Riksskattmästarens skrivrum
Riksskattmästarens skrivrum
Publicerad
2019-05-20
Uppdaterad
2019-05-20