Högsta förvaltningsdomstolens logotyp
 

Dom i mål om inkomstskatt

Mål: 4044-19
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om utrangeringsavdrag ska göras trots att en byggnad inte har rivits i sin helhet.

I inkomstslaget näringsverksamhet ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Om en byggnad utrangeras ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare.

Målet gäller ett bolag som ägde en fastighet i Stockholm med en byggnad som användes för kontorsändamål. Under 2012 och 2013 revs 44 procent av byggnadens totala yta. Vissa delar revs i sin helhet och i övrigt återstod efter rivningen endast bärande konstruktionsdelar. Därefter byggde bolaget bostäder och nya kontorslokaler på fastigheten och de konstruktionsdelar som fanns kvar efter rivningen användes i den nya byggnaden. Bolaget begärde utrangeringsavdrag för den del av anskaffningsvärdet för byggnaden som inte hade dragits av tidigare alternativt med ett belopp som motsvarar samma procentuella andel av det oavskrivna anskaffningsvärdet som de rivna delarna av byggnaden.

Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen hade att ta ställning till i målet var om utrangeringsavdrag ska göras trots att en byggnad inte har rivits i sin helhet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en förutsättning för att utrangeringsavdrag ska medges är att utrangeringen framstår som definitiv. I det ligger att byggnaden fortsättningsvis inte kan eller kommer att användas i ägarens verksamhet. En utrangering som består i att en byggnad rivs förutsätter därmed att hela, eller så gott som hela, byggnaden rivs. I detta fall har stora delar av den aktuella byggnaden bevarats och ingår i den nya byggnaden som bolaget ska använda i sin verksamhet. Det är således inte fråga om att hela byggnaden har rivits eller på annat sätt blivit obrukbar. Utrangeringen av byggnaden framstår därmed inte som definitiv.

Bolaget ansåg att det i vart fall har rätt till utrangeringsavdrag med ett belopp som motsvarar samma procentuella andel av det oavskrivna anskaffningsvärdet som de rivna delarna av byggnaden utgjorde av byggnadens totala yta. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det inte finns något stöd i lagtexten för att fördela ett oavskrivet anskaffningsvärde mellan rivna respektive bevarade delar av en byggnad i proportion till hur stor andel som rivits respektive bevarats. Bolaget har således inte rätt till helt eller delvis utrangeringsavdrag.