Högsta förvaltningsdomstolens logotyp
 

Dom i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen

Mål: 3444-20
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om en kommun som enligt bosättningslagen tar emot en nyanländ invandrare för bosättning i kommunen men tillhandahåller en bostad i en annan kommun är ansvarig för stöd och hjälp till den enskilde enligt socialtjänstlagen.

En kommun är enligt den s.k. bosättningslagen skyldig att efter anvisning från Migrationsverket ta emot en nyanländ invandrare för bosättning i kommunen (anvisningskommun). Varje kommun har också enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.

Staffanstorps kommun erbjöd en nyanländ familj som anvisats till kommunen ett boende i andra hand i Malmö kommun. När hyreskontraktet upphörde genom uppsägning av kommunen vände sig familjen till Arbetsmarknadsnämnden i Staffanstorps kommun för att få hjälp med att ordna en ny bostad. Nämnden avslog ansökan med hänvisning till att familjen inte var bosatt i kommunen.

Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse i bosättningslagen eller någon annan lag om att en anvisningskommun ska anses vara bosättningskommun enligt socialtjänstlagen. Socialtjänstlagens allmänna regler om ansvarsfördelningen mellan kommuner blir därför tillämpliga.

Grundprincipen enligt socialtjänstlagen är att den kommun där den enskilde vistas har det yttersta ansvaret för att han eller hon får stöd och hjälp. Normalt är det bosättningskommunen som har ansvaret. I en särskild bestämmelse regleras dock några specialfall när en kommun kan ha ansvar trots att en person varken vistas eller är bosatt där. En kommun behåller t.ex. ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i ett boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Ett sådant ansvar upphör när behovet upphör eller när ärendet flyttas över till den andra kommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att den aktuella familjen vistades i Malmö kommun till följd av ett beslut från Staffanstorps kommun. Det fanns inte någon klarlagd bosättningskommun när familjen till följd av Staffanstorps kommuns agerande fick behov av ett nytt boende. Kommunens ansvar för familjen skulle därför bestå tills behovet upphört eller ärendet flyttats över till Malmö kommun enligt särskilda regler. Målet visades åter till Arbetsmarknadsnämnden i Staffanstorps kommun.