I dagarna fyller snabbspåret för brottmål vid Stockholms tingsrätt ett år. Försöksverksamheten ”Snabbare lagföring” är ett regeringsuppdrag med syfte att uppnå en mer sammanhållen lagföringsprocess med minskad handläggningstid. Arbetssättet innebär förenklat att polisen på plats vid gärningstillfället slutför förundersökningen och bokar en preliminär tid för huvudförhandling vid tingsrätten.
- En snabbare lagföringsprocess är bra såväl för den som är tilltalad som för eventuellt brottsoffer eftersom alla inblandade slipper att vänta flera månader på att målet kommer upp i rätten, säger chefsrådmannen Erik Lindberg.
- Bevisläget blir också oftast mycket bättre för exempelvis vittnen kommer ihåg händelsen betydligt bättre. Bevisning är ju ofta en ”färskvara” fortsätter Erik Lindberg.
Under projektets första år har tingsrätten avgjort drygt 3 200 mål inom ramen för verksamheten och omloppstiden har varit knappt en månad.
- Det har gått bra, trots att inflödet av mål har varit omfattande. Knappt 3 400 snabbspårsmål har kommit in under det första året. För att klara av att hantera alla dessa mål har vi skapat en bra organisation med skickliga medarbetare och vi har fyra parallella snabbspårsting varje torsdag, säger Erik Lindberg.
- En nyckelfaktor i det framgångsrika konceptet har vidare varit att det har tagits fram ett enklare arbetssätt kring delgivning, fortsätter Erik Lindberg.
Snabbare lagföring är ett myndighetsgemensamt försök. På nationell nivå ingår förutom Sveriges Domstolar även Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket.
Försöksverksamheten startade 2018 i Stockholmsregionen och byggdes under 2020 ut till att innefatta samtliga tingsrätter i Stockholms län samt Gotlands tingsrätt. Vid ingången av 2021 utökades försöket till delar av samtliga polisregioner i Sverige.
- Det är bra att vi har kunnat snabba upp processen, samtidigt som precis samma regelverk och lagar som vanligt gäller. Viktigast som alltid är rättssäkerheten, avslutar Erik Lindberg.