Förvaltningsrätten i Karlstad bildades år 2010 när Länsrätten i Värmland och Länsrätten i Örebro slogs ihop. Domstolen huserar i Rådhuset i centrala Karlstad och delar lokaler med Värmlands tingsrätt.
Domsagan består av Värmlands och Örebros län som tillsammans innefattar 28 kommuner.
Förvaltningsrättens leds av lagmannen, som är domstolens chef. Lagmannen är också ordinarie domare tillsammans med de rådmän som arbetar på domstolen. Ordinarie domare utses av regeringen.
På domstolen arbetar också fiskaler (domare under utbildning), föredragande jurister, notarier (jurister som har en utbildningstjänst), domstolshandläggare och administrativ personal.
I de flesta mål är det en juristdomare och tre nämndemän som tillsammans avgör målet. Vissa mål kan också avgöras av en ensam juristdomare. Nämndemän är förtroendevalda representanter för Sveriges befolkning och bidrar med insyn i domstolens verksamhet. Till förvaltningsrätten hör drygt 60 nämndemän.
Förvaltningsrättens dömande verksamhet är indelad i två dömande enheter. Enhet 1 med inriktning mot socialförsäkringsmål och enhet 2 med inriktning mot skattemål och upphandlingsmål. De dömande enheterna leds av en rådman som är enhetschef. Vid förvaltningsrätten finns också en administrativ enhet och en kanslienhet som leds av lagmannen.
Det inkommer ungefär 6 000 mål per år till förvaltningsrätten i Karlstad. Målen fördelas på mer än 500 olika måltyper.
Några av de vanligaste måltyperna på domstolen
- Skattemål – överklagande av beslut från Skatteverket. Det kan till exempel handla om inkomst- eller fastighetstaxering och mervärdesskatt (moms).
- Socialförsäkringsmål – handlar om tvister med Försäkringskassan i ärenden som till exempel arbetsskadeersättning, föräldrapenning och stöd till funktionsnedsatta.
- Upphandlingsmål – tvister om inköp av varor och tjänster som görs inom den offentliga verksamheten (så kallad offentlig upphandling).
- Mål enligt socialtjänstlagen – kan till exempel handla om beslut om ekonomiskt bistånd, så kallat socialbidrag, eller andra beslut fattade av socialnämnden hos en kommun.
- LVU-mål (mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) handlar ofta om att förvaltningsrätten ska ta ställning till om en person under 18 år behöver vårdas med tvång utanför sitt eget hem.
- LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall) - handlar om att förvaltningsrätten beslutar om tvångsvård för missbrukare.
- Psykiatrimål – handlar om frågor som rör psykiatrisk tvångsvård eller så kallad rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är sådan vård som en person kan bli dömd till i ett brottmål. Psykiatrisk vård i övriga fall är sådan tvångsvård som domstolen kan besluta om i fall där en person är allvarligt psykiskt sjuk och inte tar emot nödvändig vård frivilligt.
- Laglighetsprövning enligt kommunallagen– Beslut som en kommun eller en region har fattat kan i vissa fall överklagas enligt kommunallagen. I dessa fall är domstolens prövning begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit i laga ordning enligt vissa bestämmelser i kommunallagen. Förvaltningsrätten får inte pröva det överklagade beslutets lämplighet och inte heller sätta annat beslut i dess ställe.
- Övriga mål – Beslut som överklagas från kommuner eller myndigheter. Det kan till exempel handla om körkortsingripanden, tillstånd att servera alkohol, beslut enligt skollagen, frågor som berörs i djurskyddslagen och fiskelagen eller mål som rör stöd inom jordbruket.
Mål enligt LVU och LVM samt psykiatrimål är nästan enbart så kallade ansökningsmål. Det betyder att det är en myndighet som ansöker om att förvaltningsrätten ska besluta om någon form av tvångsåtgärd mot en enskild och inte en enskild person som överklagar ett redan fattat myndighetsbeslut.