Fördelningsnyckeln ”först till kvarn” i ramavtal kan vara förenlig med LOU

Publicerad 2023-06-07 av Kammarrätten i Stockholm

Mål: 2050-23

Västerås kommun har i en upphandling av bemanning av socionomer använt sig av ett ramavtal med fastställda villkor som avropas med fördelningsnyckeln ”först till kvarn”. Kammarrätten bedömer att det inte finns skäl att ingripa mot upphandlingen.

Ett av de bolag som lämnat anbud i upphandlingen ansökte hos Förvaltningsrätten i Uppsala om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. I sitt överklagande till kammarrätten menar bolaget att det strider mot bestämmelser och grundläggande principer i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) att tilldela kontrakt utifrån kriteriet ”först till kvarn”. Bolaget anser att det begränsar konkurrensen och inte är ett objektivt sätt att fördela kontrakt i ett ramavtal.

Kammarrätten har i sitt avgörande i dag bedömt att kommunens val av fördelningsnyckel inte strider mot bestämmelserna i LOU eller de grundläggande principerna.

– En upphandlande myndighet har ett stort utrymme att anpassa förfarandet efter förhållandena i varje upphandling. I detta fall har kommunen haft uttryckliga behov av snabb leverans av bemanningspersonal och det har annars funnits svårigheter att tillgodose behovet. I en sådan situation kan det vara förenligt med LOU att använda fördelningsnyckeln ”först till kvarn”, säger Eva Gullfeldt, kammarrättsråd.

Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Faktaruta

Den 1 februari 2022 trädde ett helt nytt 19 kap. lagen om offentlig upphandling (2016:1145), LOU, i kraft för annonspliktiga upphandlingar under EU:s tröskelvärden och annonspliktiga upphandlingar av tjänster som anges i bilaga 2, dvs. sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Syftet med det nya 19 kap. var att införa ett enklare och flexiblare regelverk för dessa upphandlingar.

Enligt 19 kap. LOU har en upphandlande myndighet ett stort utrymme att utforma förfarandet utifrån de specifika förhållandena i varje enskild upphandling. Det innebär att det är möjligt för en myndighet att anpassa förfarandet till det som ska anskaffas i det enskilda fallet under förutsättning att de grundläggande principerna för upphandling upprätthålls. (Prop. 2021/22:5 s. 194–195.)