Spelinspektionen hade meddelat ett bolag en varning och påfört bolaget en sanktionsavgift för vissa överträdelser av spellagens bestämmelser. Sanktionsavgiften hade beräknats med utgångspunkt i bolagets bruttoomsättning. Även förvaltningsrätten och kammarrätten utgick från bolagets bruttoomsättning vid prövningen av sanktionsavgiftens storlek. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd i ett annat mål om varning och sanktionsavgift enligt spellagen och fann i det målet att uttrycket omsättning i spellagen avser en licenshavares nettoomsättning (HFD 2023 ref. 25).
Bolaget ansökte om resning i första hand i kammarrättens mål och i andra hand i Högsta förvaltningsdomstolens mål. Bolaget anförde att kammarrätten hade tillämpat den materiella rätten på ett uppenbart felaktigt sätt och att Högsta förvaltningsdomstolen hade gjort sig skyldig till ett grovt fel eller grovt förbiseende när den inte meddelade s.k. följd-pt med anledning av bedömningen i det mål som senare skulle bli HFD 2023 ref. 25.
Högsta förvaltningsdomstolen fann att kammarrättens tolkning och tillämpning av uttrycket omsättning i spellagen inte framstod som klart och oemotsägligt oriktig och att det förhållandet att Högsta förvaltningsdomstolen därefter i rättsfallet HFD 2023 ref. 25 slog fast att uttrycket omsättning ska tolkas på ett annat sätt inte utgjorde skäl för resning. När det gällde frågan om resning i Högsta förvaltningsdomstolens mål fann domstolen med hänvisning till tidigare praxis att det förhållandet att den fakultativa bestämmelsen om följd-pt inte hade tillämpats varken utgjorde ett rättegångsfel eller innefattade en uppenbart lagstridig rättstillämpning. Ansökan om resning avslogs.