Dom i mål om tulltillägg

Tulltillägg är en sanktionsavgift på tullområdet. Avgiften tas ut om den som är skyldig att betala tull har lämnat en oriktig uppgift i en tulldeklaration eller när en skyldighet att betala tull har uppkommit vid s.k. bristande efterlevnad. Med bristande efterlevnad avses t.ex. att de villkor som gäller för en import inte har följts. Om ett beslut om tulltillägg överklagas till domstol gäller som huvudregel att frågan inte får ändras i domstolen så att saken som prövas där avser något annat än det som prövats i det överklagade beslutet.

Ett bolag som importerat varor fick en tullskuld på grund av bristande efterlevnad.
Tullverket fattade senare beslut om tulltillägg på samma grund. När bolaget överklagade beslutet om tulltillägg till förvaltningsrätten anförde Tullverket att grunden för tulltillägg i första hand var att bolaget lämnat en oriktig uppgift, och i andra hand bristande efterlevnad.

Förvaltningsrätten bedömde att detta byte av grund för tulltillägg inte ändrade den sak målet gällde och prövade därför frågan utifrån den nya grunden om oriktig uppgift. Efter att förvaltningsrättens dom överklagats bedömde kammarrätten att bytet av grund var en otillåten ändring av talan och att den nya grunden inte borde ha prövats av förvaltningsrätten.

Målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen där frågan var om bytet av rättsligt stöd för att ta ut tulltillägg utgjorde en otillåten taleändring. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att de omständigheter som gjorts gällande av Tullverket avseende oriktig uppgift ingick i samma händelseförlopp eller saksammanhang som den prövning som gjorts avseende bristande efterlevnad. Domstolen fann därför att bytet av rättsligt stöd inte var en otillåten taleändring. Målet återförvisades till kammarrätten för prövning i enlighet med det.