Det var den 11 april i år i Nyköping som en kvinna plötsligt kom springande till uteplatsen vid en bostad och tog ett hårt stryptag på en tvååring som var där. Barnets pappa var i närheten och lyckades få bort kvinnan från barnet. Kvinnan har gått med på att hon tog stryptag på barnet, men har motsatt sig att hon hade uppsåt att döda.
Tingsrätten dömer kvinnan för försök till mord. Hon döms samtidigt för annan brottslighet som hon begått samma dag, bland annat våld mot tjänsteman.
Straffet skulle normalt sett ha blivit fängelse i lite mer än tio år. Men utredningen visar att kvinnan har en allvarlig psykisk störning och har behov av psykiatrisk vård. Straffet blir därför rättspsykiatrisk vård. Eftersom det finns en hög risk för att kvinnan fortsätter att begå brott av allvarligt slag krävs det en särskild utskrivningsprövning innan vården av henne ska upphöra.
Kvinnan ska också betala 250 000 kr i skadestånd till barnet samt skadestånd till de andra målsägandena.
– Kvinnan har berättat att röster sade till henne att döda barnet. Vi menar att hon trots det ska dömas eftersom hon var tillräckligt medveten om vad hon gjorde och att hon förstod att hon riskerade att döda barnet genom att strypa det. Om inte föräldrarna hade varit så snabba med att ingripa hade det kunnat sluta mycket värre, säger Adrian Engman, chefsrådman och rättens ordförande.
Rättspsykiatrisk vård
Rättspsykiatrisk vård är en form av tvångsvård för personer som har begått brott och lider av en allvarlig psykisk störning. Det krävs att brottet är så allvarligt att straffet i normala fall skulle bli fängelse. Målet är att ge psykiatrisk vård och minska risken för nya brott.
Rättspsykiatrisk vård varierar i längd. När det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet krävs särskild utskrivningsprövning. Det innebär att en domstol (förvaltningsrätten) fattar beslut om när det är aktuellt att vården övergår till öppen rättspsykiatrisk vård hur länge vården ska pågå innan den avslutas.