Såväl tingsrätten som hovrätten har ansett att den åtgärd som enligt dokumentation från Ukraina är föremål för utredning där avser tillägnande och utförsel av egendom från av Ryssland ockuperat område som skulle kunna utgöra det brott som enligt svensk lag benämns krigsförbrytelse. Kravet på så kallad dubbel straffbarhet är därmed uppfyllt vilket är en förutsättning för att den aktuella egendomen ska få tas i beslag på sätt nu har skett. Att den besättning som var ombord på fartyget vid ingripandet i Sverige inte förefaller vara föremål för brottsmisstankar i Ukraina saknar enligt hovrättens bedömning betydelse.
Hovrätten har också i likhet med tingsrätten funnit att egendomen kan antas ha betydelse för utredningen i Ukraina eller bli föremål för förverkande där vilket utgör ytterligare förutsättningar för beslagen. Domstolarna har i det sammanhanget bland annat beaktat att utredningen ger stöd för antagandet att fartyget Caffa använts som hjälpmedel vid genomförandet av den gärning som brottsmisstanken gäller.
Slutligen har hovrätten ställt sig bakom tingsrättens bedömning att åtgärden att ta fartyget och övrig egendom i beslag är proportionerlig. I den bedömningen har domstolarna bland annat vägt in att utredningen i Ukraina rör misstanke om allvarlig brottslighet och att fartyget konstaterats ha många allvarliga brister. Att sjöpanträtt eventuellt förekommer, vilket fartygets ägare fört fram först i hovrätten, har ansetts sakna betydelse.