Målet gäller en tredjelandsmedborgare som haft hemvist i Sverige sedan år 2019 och som sommaren år 2025 ansökte om svenskt medborgarskap. Vid den tidpunkten uppfyllde han det femåriga hemvistvillkoret. Migrationsverket fattade beslut i mannens ärende först efter lagändringarna, som bland annat innebar att hemvistvillkoret då hade ändrats till åtta år. Detta krav uppfylldes inte och det fanns inte några särskilda skäl för undantag. Ansökan avslogs därför. I mannens överklagande gjordes gällande att den tidigare lagstiftningen fortsatt skulle tillämpas både utifrån nationell rätt och unionsrätten. Till stöd för sin talan åberopade mannen rättsutlåtanden från en professor i statsrätt och en docent i Europarätt.
– När det saknas övergångsbestämmelser till en lagändring är ofta lagstiftarens avsikter av avgörande betydelse för vilken lag som ska tillämpas. I det här fallet föregicks lagändringen av en uppmärksammad debatt och omröstning i riksdagen, så det kan inte råda några tveksamheter om avsikten, säger lagmannen Fredrik Löndahl.
Vilka förutsättningar som gäller för medborgarskap är till stor del en nationell angelägenhet. Eftersom en svensk medborgare också är unionsmedborgare, måste dock vissa unionsrättsliga principer beaktas.
– Domstolen har gått igenom de relevanta unionsrättsliga principerna och funnit att varken den svenska lagstiftningen eller Migrationsverkets handläggning står i strid mot någon av dessa. Slutsatsen är därför att det varit korrekt att tillämpa de nya bestämmelserna, trots att mannen vid ansökan uppfyllde då gällande krav, säger chefsrådmannen Annika Friberg.
Målet har avgjorts i en så kallad förstärkt sits. Domare i målet har varit lagmannen Fredrik Löndahl, chefsrådmannen Annika Friberg och tre nämndemän.