Dom i mål om beslut om säkerhetszon enligt polislagen

Polismyndigheten får under vissa förutsättningar besluta att införa en säkerhetszon i ett avgränsat område. En av förutsättningar för ett sådant beslut är att det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området. Inom en säkerhetszon får en polisman kroppsvisitera en person och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål i den utsträckning det behövs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka.

Polismyndigheten beslutade att införa en säkerhetszon i ett avgränsat område i Stockholms innerstad. I beslutet angavs att den pågående väpnade konflikten mellan Iran, Israel och USA medförde att det fanns en hotbild mot bl.a. de israeliska och amerikanska ambassaderna i Sverige. Det angavs vidare att den iranska regimen använder sig av kriminella nätverk för att utföra våldshandlingar i Sverige mot andra stater, grupper och personer som de uppfattar som ett hot. Myndigheten ansåg att hotbilden mot de amerikanska och israeliska intressena innebar att det fanns en sådan påtaglig risk för allvarlig brottslighet som motiverade att en säkerhetszon infördes i området kring dessa ambassader.

Eftersom införandet av en säkerhetszon ger polisen vida befogenheter att vidta åtgärder som innebär att en grundlagsskyddad rättighet begränsas, har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att den aktuella regleringen måste tolkas restriktivt och att särskild vikt då bör fästas vid lagtextens ordalydelse och de ändamål som har motiverat begränsningen.

Mot bakgrund av lagstiftarens angivna syfte med regleringen och lagtextens ordalydelse har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att uttrycket konflikt mellan grupper inte kan anses omfatta en konflikt mellan stater. Vid bedömningen av omständigheterna i målet uttalade Högsta domstolen också att det saknar betydelse om den iranska regimen kan tänkas använda sig av kriminella nätverk i Sverige för att utföra våldshandlingar mot den andra sidan i konflikten. Polismyndighetens beslut har därmed saknat stöd i lag. Eftersom giltighetstiden för beslutet hade passerat skrevs målet av.