Enligt lag har en offentlig försvarare rätt till skälig ersättning av allmänna medel för sitt arbete. Ersättningen ska bestämmas med tillämpning av en fastslagen timkostnadsnorm. Enligt en undantagsregel får högre ersättning än timkostnadsnormen ges om omständigheter av betydelse ger anledning till det. Målen gällde hur denna undantagsregel ska tolkas särskilt när det gäller ersättning för förberedelsearbete inför en huvudförhandling i ett brottmål, som en offentlig försvarare utför under en kväll eller helg.
I båda målen begärde försvararna högre ersättning för förberedelsearbete som de utfört under kväll och helg med hänvisning till att det uppstått en situation som medfört att de inte haft någon annan möjlighet än att utföra arbetet under sådan tid.
I det ena målet hade försvararen fått del av ny bevisning på drygt 300 sidor på fredag eftermiddag före huvudförhandlingen som skulle starta på måndag morgon. I det andra målet väcktes åtal i ett omfattande mål där huvudförhandlingen skulle starta måndag morgon sent på torsdagen.
I avgörandena har Högsta domstolen slagit fast att en försvarare kan ha rätt till en högre timersättning om det i ett mål uppkommer en situation utom en försvarares kontroll som gör det nödvändigt för försvararen att arbeta med målet utanför ordinarie kontorstid för att kunna utföra sitt uppdrag.
Eftersom det är fråga om tolkning av en undantagsregel ska en restriktiv tolkning gälla. Endast omständigheterna i det aktuella målet ska därför ligga till grund för bedömningen av om det uppkommit en sådan situation. Om försvararen inte har utrymme att utföra förberedelsearbete därför att försvararen åtagit sig andra uppdrag som sammanfaller med arbetet i det aktuella målet ger det inte rätt till högre ersättning. Inte heller att försvararen av andra skäl inte lämnat utrymme för att förbereda ett mål under ordinarie kontorstid, eller att försvararen på grund av personliga förhållanden inte har kunnat utföra arbetet under sådan tid, ger rätt till högre ersättning.
Utifrån dessa slutsatser blev Högsta domstolens bedömningar i de enskilda fallen att försvararna fick högre ersättning för viss tid, men inte hela tiden, av det arbete de hade utfört utanför ordinarie kontorstid.