Vårdnad, boende och umgänge

Om ni som föräldrar inte kan enas om barns vårdnad, boende eller rätt till umgänge kan ni få hjälp av kommunen. Om ni inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut.

Ta hjälp av din kommun

Innan du går till domstol i samband med en vårdnadstvist är det bra att försöka lösa tvisten med hjälp av kommunen där du bor. Ofta är det en avdelning som kallas familjerätten som kan erbjuda samarbetssamtal för att lösa konflikten. Kontakten med familjerätten är frivillig och sker på eget initiativ. Familjerätten är en bra väg för att komma överens i frågor som handlar om era barn. 

Avtala för barnets bästa

Om du och barnets andra förälder är överens kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal. Ett avtal som skrivs hos familjerätten blir juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten om socialnämnden i kommunen beslutar att godkänna avtalet. Det är alltid barnets bästa som är avgörande och står i fokus. Ett barn har som huvudregel rätt att ha tillgång till båda sina föräldrar, men det kan finnas undantag.

Vårdnadstvist i tingsrätten

För att en domstol ska ta upp en fråga om vårdnaden om ett barn, barnets boende eller barnets rätt till umgänge krävs det att någon av er som är föräldrar ansöker om stämning.

Detta behövs däremot inte om det redan pågår ett mål om skilsmässa i tingsrätten. Om ett mål om skilsmässa redan pågår kan man i det målet också ta upp frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Om den ena föräldern har ansökt om stämning i en fråga som rör vårdnad, boende eller umgänge kan också den andra föräldern, utan att väcka stämning, begära att tingsrätten ska besluta på ett visst sätt.

I en vårdnadstvist ser domstolen alltid till barnets bästa. Ofta är det bäst för barnet om ni som föräldrar själva kan komma överens. Därför kan tingsrätten ge kommunens familjerätt i uppdrag att ha samarbetssamtal med er. Tingsrätten kan också besluta att socialnämnden och familjerätten ska lämna upplysningar eller göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. I sådana fall träffar en socialsekreterare föräldrarna och som huvudregel även barnet.

Ofta kallar tingsrätten er föräldrar till ett möte, en så kallad muntlig förberedelse, så snart som möjligt. Syftet med mötet är att ni som föräldrar ska få berätta för domaren vad ni tycker är bäst för barnet. Domaren försöker tillsammans med föräldrarna komma fram till vad tingsrätten behöver besluta om. Domaren ska dock alltid tänka på vad som är bäst för barnet.

Det kan hända att ni föräldrar tillsammans lyckas komma överens om en tillfällig eller slutlig lösning under mötet. I sådana fall kan tingsrätten besluta i enlighet med vad ni har kommit överens om. En förutsättning är att er överenskommelse stämmer med vad som är bäst för barnet. Om ni inte är överens kan domaren besluta vad som ska gälla tills vidare, under tiden som tvisten pågår. Det kallas för ett interimistiskt beslut.

Tingsrätten kan hålla flera muntliga förberedelser i ett mål. Om föräldrarna inte lyckas komma överens håller tingsrätten slutligen en huvudförhandling där som regel båda föräldrar och eventuellt också vittnen hörs. Även skriftliga bevis kan läggas fram. Därefter beslutar rätten genom dom vad som ska gälla.

Ett ombud är en person som företräder den som är part i domstol. Ett ombud är vanligtvis en advokat eller en annan person med juridisk utbildning.

Du väljer själv om du vill ha ett ombud eller inte. Du som tar hjälp av ett ombud får själv stå för kostnaden för ombudet. Det kan ibland finnas möjlighet att genom din hemförsäkring få ersättning i samband med en tvist, så kallat rättsskydd. Har du inte den möjligheten kan du i vissa fall få rättshjälp från staten för delar av kostnaden. Läs mer om detta under informationen om Rättshjälp.

Du som ansöker om stämning måste betala en ansökningsavgift på 900 kronor till domstolen. Om det vid domstolen redan finns ett pågående mål om skilsmässa behöver du inte betala någon ytterligare ansökningsavgift.

Om vårdnad, boende och umgänge

Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden. Det innebär bland annat rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet. Det kan handla om skolgång, sjukvård och ansökan om pass. Vårdnadshavaren måste dock ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål.

Om föräldrarna är gifta

Om föräldrarna är gifta med varandra när barnet föds får båda vårdnaden om barnet. Om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse blir vårdnaden normalt gemensam i och med giftermålet. Den gemensamma vårdnaden består i de flesta fall även om föräldrarna skiljer sig.

Om föräldrarna inte är gifta

Om föräldrarna inte är gifta med varandra när barnet föds får mamman ensam vårdnaden om barnet. Föräldrar som inte är gifta med varandra när barnet föds kan dock bestämma att vårdnaden ska vara gemensam. Ett sådant avtal måste godkännas av socialnämnden i kommunen. Om föräldrarna inte är gifta med varandra när barnet föds är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är pappa till barnet. Barnets pappa kan bekräfta faderskapet hos socialnämnden. I samband med att faderskapet bekräftas kan föräldrarna anmäla att de vill ha gemensam vårdnad. Föräldrar kan också anmäla gemensam vårdnad senare, men då direkt till Skatteverket. För att det ska vara möjligt får inget tidigare beslut ha fattats om vårdnaden. Föräldrarna kan alltid vända sig till en tingsrätt med en begäran om att vårdnaden ska vara gemensam.

Vårdnad - om en eller båda föräldrarna dör

Om den ene av föräldrarna dör, får den andra föräldern normalt vårdnaden om barnet. Om den förälder som dör ensam hade vårdnaden om barnet kan tingsrätten i vissa fall besluta att vårdnaden i stället anförtros en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, till exempel en släkting eller en styvförälder. Det är vad som är bäst för barnet som avgör. Om båda föräldrarna dör ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, till exempel en släkting eller en styvförälder få vårdnaden.

När två föräldrar som inte bor tillsammans har gemensam vårdnad om ett barn kan barnet bo hos en av dem eller hos båda. En domstol kan besluta vem av föräldrarna barnet ska bo hos om de inte kan enas på egen hand. Det som är avgörande är vad som är bäst för barnet.

Föräldrarna kan också skriva ett avtal om vem barnet ska bo tillsammans med. Ett sådant avtal gäller på samma sätt som en dom om det har godkänts av socialnämnden.

Ett barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal.

Umgänget är till för barnet. Hur ett barns umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med ska se ut ska bestämmas utifrån vad som är bäst för barnet. Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få den kontakt det behöver med den förälder som det inte bor tillsammans med. Den förälder som barnet bor hos ska lämna sådana upplysningar om barnet som underlättar umgänget.

Se en tidslinje för vårdnad, boende och umgänge

  1. 1. Ansökan kommer in till tingsrätten
    • Domstolen kontrollerar om ansökningsavgiften är betald och att ansökan är inlämnad till rätt domstol.
    • Domstolen granskar hela stämningsansökan och ser om det finns ett interimistiskt yrkande. Ett interimistiskt yrkande är en begäran om att domstolen ska fatta ett beslut om vad som ska gälla tills målet avgörs slutligt. Det kan till exempel gälla ett beslut om umgänge.
  2. 2. Tingsrätten stämmer motparten
    • Tingsrätten skickar över alla handlingar till den andra föräldern tillsammans med en stämning. Den som tar emot en stämning (svaranden) ska skicka in ett svar till tingsrätten med sin inställning, det vill säga om man medger, går med på, eller om man bestrider, motsätter sig, det som den andra föräldern begär.
    • Om svaranden, alltså föräldern som stäms, går med på begäran kan tingsrätten ofta skriva en dom och avsluta målet. Vanligtvis ska socialnämnden i barnets kommun först få yttra sig. Det räcker nämligen inte att föräldrarna är överens. Beslutet måste alltid vara till barnets bästa. För att domstolen ska kunna bedöma detta tar man ofta hjälp av socialnämnden som kan göra en utredning eller ta fram upplysningar åt domstolen.
  3. 3. Tingsrätten kallar parterna till muntlig förberedelse
    • Om föräldrarna inte är överens kallar tingsrätten vanligtvis till ett första möte, en muntlig förberedelse.
    • Syftet med mötet är att föräldrarna ska få berätta för domaren vad de tycker är bäst för barnet. Domaren försöker tillsammans med parterna komma fram till vad tingsrätten behöver besluta om.
    • Det kan hända att föräldrarna lyckas komma överens om en lösning under mötet. Om föräldrarnas överenskommelse stämmer med vad som är bäst för barnet kan tingsrätten skriva en dom och avsluta målet.
    • Om föräldrarna inte är överens kan domaren besluta vad som ska gälla tills vidare, under tiden som tvisten pågår. Det kallas för ett interimistiskt beslut.
  4. 4. Socialnämnden genomför utredning
    • Tingsrätten kan hämta in en utredning från socialnämnden i barnets kommun.
    • Under utredningen träffar socialsekreterare föräldrarna och ofta även barnet samt andra personer, till exempel personal på barnets förskola.
    • Syftet med utredningen är att socialnämnden ska se vad som är bäst för barnet när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Ju äldre barnet är desto större betydelse har hens egen åsikt.
    • Vanligtvis lämnar socialnämnden också ett förslag till hur tingsrätten bör besluta.
    • Tingsrätten kan också ge socialnämnden i uppdrag att hålla samarbetssamtal med föräldrarna för att se om de själva kan lösa tvisten.
    • Om barnet har behov av det, till exempel för att barnet tidigare inte har haft så mycket kontakt med den förälder som barnet ska ha umgänge med, kan tingsrätten besluta att en person som utses av socialnämnden (umgängesstöd) ska vara med vid umgänget.
  5. 5. Eventuellt kallar tingsrätten till fortsatt muntlig förberedelse
    • När det finns anledning till det kan föräldrarna kallas till ytterligare ett möte.
    • Det kan till exempel vara när tingsrätten beslutat om samarbetssamtal och då vill man veta hur det har gått i dessa samtal.
  6. 6. Tingsrätten håller huvudförhandling
    • Vid en huvudförhandling kan det antingen vara enbart en domare eller en domare och tre nämndemän som dömer tillsammans. Föräldrarna får själva tycka till om de vill ha med nämndemän eller inte.
    • Under huvudförhandlingen får föräldrarna berätta och svara på frågor från rätten och varandras ombud.
    • Föräldrarna får själva välja vilka vittnen de vill ska höras under huvudförhandlingen. De kan också lämna in bevis till tingsrätten som de vill hänvisa till.
  7. 7. Tingsrättens avgörande sker i en dom
    • Efter huvudförhandlingen överlägger rätten och kommer fram till ett avgörande. Detta skrivs därefter ned i en dom som skickas till föräldrarna.
    • I domen ska vanligtvis alla tvistefrågor hanteras. Ibland handlar det bara om vem som ska ha vårdnaden. Andra gånger kan det stå väldigt detaljerat, till exempel om hur och var barnet ska lämnas och hämtas eller var barnet ska fira helgdagar de kommande åren.
    • Domen kan överklagas inom tre veckor.

Ytterligare information

  • Hur arbetar domstolarna med familjemål i praktiken?
  • Begreppet "barnets bästa" – vad innebär det i domstol?
  • Genomgång av vanliga begrepp – som umgängesstöd och snabbupplysning
  • Så inleds målen
  • Vad händer vid den muntliga förberedelsen?
  • Återkommande parter
  • När beslutar tingsrätten om medling?
  • Vem utses till medlare?
  • Hur arbetar medlaren?
  • Hur ser umgänget ut för barn som har skilda föräldrar?
  • Vad är umgängesstöd?
Publicerad
2018-11-21
Uppdaterad
2019-09-16

Hoppa till innehåll

Relaterat innehåll