Överklaga till Högsta domstolen

Högsta domstolen kan pröva domar och beslut som överklagas från hovrätten. Det krävs dock prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska ta upp målet.

Textversion av filmen

Filmen handlar om hur en överklagan av ett myndighetsbeslut hanteras i Högsta domstolen. I den animerade filmen symboliserar ett vitt papper en överklagan. Tecknade personer symboliserar beredningsjurister, justitiesekreterare, domstolshandläggare och justitieråd.

Vägen till ett prejudikat.

Speaker: Till Högsta domstolen kommer det varje år in cirka 5000 överklaganden. Efter registrering förbereds målet inför att domstolen ska bedöma om målet ska tas upp till prövning eller inte. Beredningsjurister och justitiesekreterare ansvarar för den rättsliga genomgången medan domstolshandläggare tar hand om det administrativa arbetet.

Speaker: Högsta domstolen bedömer inte hur de lägre domstolarna har värderat bevisningen eller tillämpat reglerna utan fokuserar på om det behövs rättslig vägledning. Utgångspunkten för prövningen är vad som skrivits i överklagandet. Oftast finns det endast svaga skäl för prövningstillstånd.

En vågskål tyngs av en lätt vikt i en av skålarna.

Speaker: Beredningsjuristen eller justitiesekreteraren tar fram ett kortfattat bedömningsunderlag och tillståndsfrågan prövas av ett justitieråd. Prövningen slutar normalt med att målet inte tas upp.

Ett kryss målas på ett överklagande.

Speaker: Om överklagandet innehåller starkare skäl för prövningstillstånd tar en justitiesekreterare fram ett mer omfattande bedömningsunderlag och tillståndsfrågan prövas av tre justitieråd.

Endast två procent av fallen tas upp.

En hög med 5000 överklaganden minskar till en hög med 100 överklaganden.

Speaker: Om ett mål får prövningstillstånd får parterna argumentera i de frågor som ska prövas. En justitiesekreterare gör en mycket noggrann undersökning av de regler och rättsfall som är aktuella och lämnar ett förslag till avgörande till de fem justitieråd som ska döma i målet. När den slutgiltiga prövningen är klar har det normalt gått ett år efter att målet kom in.

En kalender bläddrar ett år framåt.

Speaker: Avgörandet blir ett prejudikat, som fungerar som rättslig vägledning. Inte bara för hur tingsrätten och hovrätten ska döma i liknande fall i framtiden utan också för alla som behöver förhålla sig till gällande regler.

Filmen avslutas med lilla riksvapnets logotyp med texten "Högsta domstolen" över.

Om prövningstillstånd

Prövningstillstånd får lämnas om Högsta domstolens dom kan hjälpa tingsrätter och hovrätter att döma i liknande fall, ett så kallat prejudikat. Ett påstående att hovrätten har bedömt saken fel räcker därför normalt inte som skäl för prövningstillstånd. Hovrätten blir i praktiken högsta instans i de flesta mål.

I undantagsfall kan Högsta domstolen bevilja prövningstillstånd om det finns särskilda skäl för det. Det kan till exempel vara om hovrätten har begått ett grovt rättegångsfel som har påverkat utgången av målet.

Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd kan det beslutet inte överklagas, då gäller hovrättens avgörande.

Handläggning av ett mål efter prövningstillstånd

Handläggningen i Högsta domstolen är oftast enbart skriftlig, det betyder att det sällan blir någon muntlig förhandling(huvudförhandling). I stället föredras målet för fem justitieråd (domare) av den justitiesekreterare som arbetar med målet. Justitiesekreteraren har inför detta möte gjort en noggrann skriftlig rättsutredning och skriver också ett förslag till hur Högsta domstolen ska döma i målet.

Muntlig förhandling

Om det hålls en huvudförhandling i målet kommer parterna och ombuden till Högsta domstolen. Huvudförhandlingen är offentlig och den som vill får komma och lyssna. Efter förhandlingen har de fem justitieråden en överläggning då de bestämmer hur de ska döma. Då får inte parter och åhörare vara närvarande.

Vad händer när domen är klar?

När Högsta domstolens avgörande är klart brukar parterna få information om vilken dag avgörandet kommer att meddelas. Den dagen skickas kopior av avgörandet till parterna och till de myndigheter som också ska ha ett exemplar. De flesta avgöranden publiceras också samma dag på Högsta domstolens webbplats.

Checklista när man överklagar till Högsta domstolen

Det framgår av en bilaga till hovrättens dom hur du ska göra för att överklaga. Denna checklista är ett komplement och beskriver de uppgifter som behövs för handläggningen av målet i Högsta domstolen.

  1. 1

    Grunduppgifter

    • Namn, adress och personnummer.
    • Telefonnummer där du kan nås på dagtid.
    • E-postadress.
    • Vilken dom eller vilket beslut som överklagas (underinstansens mål- eller ärendenummer samt dag för dom/beslut).
  2. 2

    Skäl för prövningstillstånd

    • Ange de skäl som du vill föra fram för att Högsta domstol ska meddela prövningstillstånd.
    • Det bör noga anges varför en dom från Högsta domstolen kan vara av värde för rättstillämpningen i ett vidare perspektiv än i just ditt fall eller, om du anser att det finns synnerliga skäl för att Högsta domstolen ska pröva ditt överklagande, varför det är så.
    • Det räcker alltså inte att man anger att hovrätten har bedömt målet fel.
    • Om ditt överklagande gäller ett beslut av en hovrätt att inte meddela prövningstillstånd, bör det av överklagandet till Högsta domstolen framgå både varför hovrätten borde ha meddelat prövningstillstånd och varför Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd.
  3. 3

    Skicka eller lämna in överklagandet till hovrätten

    Överklagandet skickas till den hovrätt som avgjorde målet för att den domstolen ska kunna ta ställning till att överklagandet har kommit in inom fristen för överklagande. Hovrätten skickar därefter sin akt och överklagandet till Högsta domstolen.

  4. 4

    Om överklagandet inte är komplett

    • Överklagandet granskas först för en bedömning av om det finns behov av någon komplettering av det.
    • Om det inte är komplett kommer du att få ett besked om det.
    • När överklagandet är komplett lämnas det över till en beredningsjurist eller en justitiesekreterare, som ansvarar för den fortsatta handläggningen.
Uppdaterad
2019-09-16