Den som försätts i konkurs kallas gäldenär och får inte själv bestämma över egendom som tillhör konkursboet. Ett konkursbo är de tillgångar som konkursförvaltaren tar över när en person eller ett företag försätts i konkurs. Det är inte möjligt att sälja eller ge bort egendom och inte heller betala skulder med pengar som tillhör konkursboet.
Gäldenären får inte ingå nya avtal som påverkar ekonomin. Det är konkursförvaltaren som bestämmer vilken egendom och hur mycket pengar gäldenären får behålla.
Den som söker någon annan i konkurs kallas borgenär.
För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd. Det är tingsrätten som bedömer detta. Att vara på obestånd betyder att man inte kan betala sina skulder och det får inte bara vara tillfälligt.
Det innebär att det inte räcker att ett företag eller en person har större skulder än tillgångar. Räknar man med att det ska komma in pengar inom kort så att skulderna kan betalas ska företaget eller personen inte försättas i konkurs.
Borgenären (den som ansöker om annans konkurs) måste även kunna visa att gäldenären har en skuld till denne.
Någon måste ansöka om en konkurs för att tingsrätten ska besluta om det.
Om det är företaget eller personen själv som ansöker, beslutar tingsrätten vanligtvis om konkurs samma dag.
Om en borgenär (den som personen/företaget har en skuld till) ansöker kallar tingsrätten till en förhandling i domstolen inom två veckor. Skulle företaget eller personen medge att försättas i konkurs innan förhandlingen hunnit hållas kan rätten ställa in förhandlingen och ta beslutet direkt.
Däremot är det svårt att veta hur lång hela processen är innan konkursen kan avslutas. Det beror bland annat på om det finns tillgångar i konkursboet.
För den som ansöker om egen konkurs
För den som ansöker om egen konkurs tar domstolen inte ut någon avgift. Om det finns tillgångar i konkursboet ska dessa i första hand ersätta konkursförvaltaren och det som blir över fördelas till borgenärer.
För den som ansöker om annans konkurs
Om en borgenär ansöker om annans konkurs tar domstolen ut en ansökningsavgift på 2 800 kronor.
Finns det inga pengar i konkursboet kan borgenären även tvingas betala en del av konkurskostnaderna. I konkurser där konkursbeslutet fattats innan den 1 juli 2026 kan det kosta upp till 10 % av prisbasbeloppet, maximalt 5 920 kronor (2026). I konkurser där konkursbeslutet meddelas från och med den 1 juli 2026 kan det kosta upp till 30 % av prisbasbeloppet, maximalt 17 850 kr (2026).
När ett företag med anställda försätts i konkurs kan konkursförvaltaren besluta om statlig lönegaranti.
Den innebär att staten genom Skatteverket betalar ut de anställdas lön som företaget är skyldigt. Är du anställd i ett företag som försätts i konkurs bör du kontakta konkursförvaltaren och berätta hur mycket lön företaget är skyldigt dig.
Dödsbodelägare kan ansöka om konkurs. Om samtliga dödsbodelägare ansöker tillsammans om konkurs av dödsboet räknas det som en egen ansökan.
Om inte alla delägare ansöker kallas samtliga dödsbodelägare till förhandling hos tingsrätten.
Är du dödsbodelägare och ska ansöka om konkurs ska du också bifoga en vidimerad kopia av dödsbouppteckningen vid ansökan. Om bouppteckningen har registrerats ska du lämna uppgift om det. Om det inte har gjorts någon bouppteckning ska du lämna uppgift om varje delägares namn och adress.
Det ingår i konkursförvaltarens uppdrag att sammanställa alla borgenärer och deras fordringar.
Sedan den 1 juli 2026 är det konkursförvaltaren som beslutar att ett bevakningsförfarande ska hållas i konkursen och som ansvarar för att genomföra bevakningsförfarandet. Ett bevakningsförfarande meddelas i Post- och Inrikes Tidningar.
Anmäla fordran
En borgenär som vill anmäla sin fordran under bevakningsförfarandet ska ge in en skriftlig bevakning till konkursförvaltaren. Det framgår i Post- och Inrikes Tidningar vart du ska skicka din anmälan. Konkursförvaltaren ska se till att Kronofogdemyndigheten får del av bevakningarna. Dessa hålls tillgängliga för granskning hos myndigheten.
Om du som borgenär vill anmäla en fordran efter att tiden för bevakningsförfarandet gått ut måste du betala en efterbevakningsavgift på 1 776 kronor (2026). Det är 3 % av prisbasbeloppet. Från och med den 1 juli 2026 ska avgiften betalas till Kronofogdemyndigheten. Om bevakningsförfarandet har inletts innan den 1 juli 2026 ska dock avgiften för efterbevakning fortfarande tas ut av Domstolsverket.
Så fördelas pengarna
Om det finns pengar i konkursboet delas dessa först ut till prioriterade fordringsägare, till exempel anställdas löner eller banklån med säkerhet. Finns det pengar kvar till övriga fordringsägare fördelas dessa procentuellt mellan alla.
Detta händer när någon försätts i konkurs
Denna tidslinje visar förenklat hur processen i en konkurs ser ut.
Ansökan om konkurs kommer in till tingsrätten
Tingsrätten kontrollerar uppgifterna i ansökan och, om det är en ansökan om annans konkurs, att avgiften är betald.
När någon ansöker om egen konkurs beslutar domstolen vanligtvis om konkurs direkt.
Tingsrätten håller eventuellt en konkursförhandling
Om det är en ansökan om annans konkurs håller tingsrätten en konkursförhandling som parterna kallas till. Är det en ansökan om egen konkurs behövs inte detta.
Vid förhandlingen ska det prövas om gäldenären, den som konkursansökan gäller är på obestånd, det vill säga om personen eller företaget inte kan betala sina skulder och det inte bara är tillfälligt.
Om gäldenären medger konkursen före förhandlingen kan förhandlingen ställas in och tingsrätten kan besluta om konkurs genast.
Tingsrätten beslutar om konkurs och utser konkursförvaltare
När tingsrätten beslutar om konkurs utser rätten en konkursförvaltare. Det är vanligtvis en erfaren advokat eller annan jurist som får ansvar för att bestämma över de tillgångar som finns i konkursboet. Efter tingsrättens beslut om konkurs avslutas handläggningen vid tingsrätten.
Beslutet meddelas i Post- och Inrikes Tidningar.
Konkursförvaltaren tar över
När en domstol beslutar om konkurs omhändertas samtliga tillgångar av konkursboet och den som är försatt i konkurs har inte längre tillgång till sina pengar, fastigheter eller annat av värde. Undantag görs bland annat för egendom som en privatperson behöver för att försörja sig själv och sin familj.
Gäldenären, det vill säga en privatperson eller en ställföreträdare för ett företag som ska bekräfta bouppteckningen, måste stanna i landet tills bouppteckningssammanträdet. Vill personen resa utomlands kan förvaltaren ge tillstånd till det.
Konkursförvaltaren sammanställer en konkursbouppteckning som lämnas in till Kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsynsmyndighet. I bouppteckningen ska alla tillgångar och skulder stå med.
Konkursförvaltaren håller sammanträde för bouppteckning
Konkursförvaltaren kallar till ett bouppteckningssammanträde. Vid bouppteckningssammanträdet ska den som är försatt i konkurs på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar och skulder är riktiga.
Sammanträdet ska hållas senast två månader efter konkursbeslutet.
Konkursförvaltaren kan ansöka till tingsrätten om att den som är försatt i konkurs i stället ska avlägga en boupptecknings-ed inför tingsrätten. I så fall kallar tingsrätten till samt håller ett edgångssammanträde så snart som möjligt.
Om det inte finns tillgångar kvar i konkursboet
Kronofogdemyndigheten avslutar konkursen
Kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsynsmyndighet ska besluta om att skriva av en konkurs om konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har.
Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör bolaget som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna av aktiebolaget.
En privatperson har däremot kvar sina skulder, i den del de inte utdelats till borgenärerna, och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
Om det finns tillgångar kvar i konkursboet
Förvaltaren beslutar eventuellt om bevakningsförfarande
I vissa konkurser kan det finnas skäl att genomföra ett bevakningsförfarande för att utreda vilka fordringar som finns. Sedan den 1 juli 2026 är det konkursförvaltaren som beslutar om ett bevakningsförfarande ska äga rum och det är även konkursförvaltaren som ansvarar för att genomföra bevakningsförfarandet. Under en viss tid kan då borgenärer anmäla till förvaltaren att de har en fordran och hur stor den är. Den som vill invända mot en bevakning ska lämna en anmärkning till förvaltaren.
Förvaltaren utreder tvistefrågor
Sedan den 1 juli 2026 har förlikningssammanträdet vid tingsrätten upphört. Det ankommer på konkursförvaltaren att utreda tvistefrågorna och verka för en förlikning av bevakningstvisten.
Tingsrätten prövar eventuella bevakningstvister
Om en förlikning inte kan ingås genom förvaltarens försorg ska förvaltaren överlämna bevakningstvisten till rätten för prövning. Rättens beslut i bevakningstvisten gäller även för övriga anmärkningsberättigade i konkursen.
Konkursförvaltaren upprättar utdelningsförslag
Om det finns tillgångar i boet ska förvaltaren upprätta ett utdelningsförslag på hur de pengar som finns ska fördelas mellan borgenärerna. Utdelningsförslaget ska ges in till Kronofogdemyndigheten som ska kungöra att ett utdelningsförslag har upprättats samt hålla det tillgängligt för den som vill ta del av handlingarna.
Den som vill invända mot utdelningsförslaget ska göra det hos Kronofogdemyndigheten senast tre veckor från dagen för kungörandet.
Kronofogdemyndigheten avslutar konkursen
Om det inte inkommit någon anmärkning inom anmärkningstiden kommer Kronofogdemyndigheten att fastställa utdelningen. Därigenom är konkursen avslutad.
Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna.
En privatperson har däremot kvar sina skulder och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
Tingsrätten prövar i vissa fall utdelningsförslaget
Om det görs invändningar mot konkursförvaltarens utdelningsförslag ska Kronofogdemyndigheten lämna över utdelningsförslaget till tingsrätten för prövning av frågan om utdelning. Därigenom är konkursen avslutad.
Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna.
En privatperson har däremot kvar sina skulder och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
Ordlista
En borgenär kallas även för fordringsägare och är den person eller företag som gäldenären har en skuld till. Den ansöker om att någon annan ska försättas i konkurs kallas för borgenär.
Den person eller företag som gäldenären har en skuld till. Kallas även för borgenär.
En gäldenär är den person eller företag som står i skuld till någon annan. Den som försätts i konkurs kallas för gäldenär.
Ett konkursbo är de tillgångar som konkursförvaltaren tar över när en person eller ett företag försätts i konkurs.
En kungörelse är ett officiellt meddelande som publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. Detta kan i vissa fall publiceras även på annat sätt.
Kontakta budget- och skuldrådgivare
Behöver du få kontroll på din ekonomi och dina skulder för att undvika att försättas i konkurs? Då kan du som privatperson vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare.
På Konsumentverkets sida finns mer information om vilken hjälp du har rätt till.