Hantera en tvist

Ett av tingsrättens uppdrag är att lösa tvister mellan två eller flera parter. I vissa fall kan du även vända dig till andra myndigheter för att få hjälp att lösa en tvist.

Tvist om pengar

Om någon är skyldig dig pengar kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Kronofogden kontaktar då den person som du anser är skyldig dig pengar. Om personen har invändningar kan Kronofogden skicka ärendet vidare till tingsrätten.

Om du redan från början vet att motparten har invändningar mot ditt krav bör du vända dig direkt till tingsrätten med en stämningsansökan.

Du måste betala en ansökningsavgift på 300 kronor till Kronofogden. Går ärendet vidare till domstol dras det du redan har betalat av från domstolens ansökningsavgift.

  • Om du vill stämma någon behöver du betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Hur stor avgiften är beror på värdet på det tvisten rör. Om värdet är högst ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 23 250 kronor år 2019) är avgiften 900 kronor. För högre värden är avgiften 2 800 kronor.
  • Om du redan har inlett ärendet hos Kronofogden behöver du bara betala en tilläggsavgift på 600 respektive 2 500 kronor.
  • Om du förlorar målet eller återkallar din talan kan du behöva betala motpartens rättegångskostnader. Detsamma gäller om du väljer att stämma någon i onödan.
  • Om du vinner målet kan motparten tvingas att betala dina rättegångskostnader, såväl ansökningsavgift som kostnader för ombud och liknande.
  • Rör tvisten ett värde om högst ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 23 250 kronor år 2019) räknas det som ett ”förenklat tvistemål”. Då begränsas ersättningen som den vinnande parten kan få. Det gäller till exempel ersättning för kostnader för ombud eftersom det inte är tänkt att man ska behöva ett ombud i mål om så låga värden.

Så snart domstolen har godkänt en stämningsansökan och stämt motparten börjar förberedelsen av målet. Den genomförs oftast både skriftligen och genom att parterna kallas till ett sammanträde. Syftet med förberedelsen är att alla inblandade ska få klart för sig vad tvisten egentligen handlar om och var parterna står. Det som gås igenom under en förberedelse är:

  1. Vad parterna vill, alltså deras yrkanden, och varför de tycker så.
  2. Vad det är parterna inte är överens om.
  3. Vilka bevis parterna tänker lägga fram.
  4. Vad som behöver göras innan målet kan avgöras, utredningar eller andra åtgärder.
  5. Om det är möjligt att parterna kan förlikas eller på något vis komma överens.

Domstolen ska alltid arbeta för att få fram ett snabbt avgörande av målen. Därför är det inte ovanligt att domaren för förlikningsdiskussioner med parterna redan under det första mötet om det är en muntlig förberedelse.

Om parterna inte vill förlikas gör domstolen en tidsplan där det står hur lång tid parterna har på sig att lämna in de bevis och andra uppgifter som hör till målet. I vissa fall kan domstolen boka in ett ytterligare möte, en fortsatt muntlig förberedelse. Tidsplanen kan också innehålla ett datum för huvudförhandling.

När förberedelsedelen är avslutad är det dags för huvudförhandling, det som ibland kallas för rättegång. Rättegång är egentligen benämningen på hela handläggningen av ett mål i domstol.

Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Du måste själv anlita ombudet och stå för kostnaden men du kan begära att motparten ersätter dig för kostnaden om du vinner målet. Ersättningen är dock begränsad om det är ett förenklat tvistemål (läs mer under ”Vad kostar det?”).

På samma vis kan du bli tvingad att betala din motparts kostnader om du förlorar målet.

Den som ska vara ombud måste vara lämplig för uppgiften och behärska det svenska språket. Domstolen kan neka en person att vara ombud om man anser att personen inte är lämplig.

Har du inte råd med ett ombud är det möjligt att du kan begära rättshjälp. Då betalar staten en del av kostnaden. [Läs mer på sidan om rättshjälp.]

Domstolen ska arbeta för att parterna på egen hand kommer överens om hur tvisten ska lösas. En domare kan hjälpa till att förhandla om förlikningen eller så kan domstolen förordna en särskild medlare om parterna vill det.

En särskild medlare är en person som inte är knuten till domstolen och som vanligtvis är jurist eller har annan lämplig kompetens. Medlaren utses i samråd med parterna. När domstolen förordnar en särskild medlare kallas parterna till ett möte med medlaren som får en viss tid på sig att försöka nå en förlikning.

Parterna får själva betala kostnaden för medlaren.

Fördelarna med särskild medling, jämfört med förhandlingar hos domstolen, är bland andra:

  • Medlaren har större möjligheter att arbeta för en bred uppgörelse som omfattar fler tvister mellan parterna än den som har gått till domstol. Andra personer än de som är parter vid domstolen kan också omfattas av uppgörelsen. Förhoppningsvis kan en pågående affärsrelation på det viset lättare bevaras.
  • Medlaren kan hjälpa till med att undersöka viktiga förutsättningar för en överenskommelse, till exempel ett bygglov.
  • Det går att välja en medlare med erfarenhet av den aktuella branschen eller annan sakkunskap som kan ha betydelse för att hitta en lösning.
  • Medlingen kan få ta lite längre tid och måste inte hållas på domstolen.

Om parterna lyckas komma överens under medlingen kan stämningsansökan återkallas och målet avslutas. Parterna kan också begära att domstolen ska stadfästa förlikningen (läs mer nedan).

Om parterna inte kommer överens fortsätter handläggningen av målet i domstolen.

Tidslinje för tvister om pengar

  1. 1. Ansökan kommer in till tingsrätten

    Domstolen kontrollerar om ansökan är komplett.

    • Saknas något förelägger domstolen dig som har ansökt att komplettera med det som saknas.
    • Om du inte kompletterar med det som saknas, eller om du inte betalar ansökningsavgiften inom en viss tid, avvisar domstolen din ansökan. Då prövas inte målet.
  2. 2. Tingsrätten utfärdar stämning

    Tingsrätten utfärdar en stämning och skickar den till din motpart, även kallad svarande i målet.

    • Stämningen måste delges. Det innebär att domstolen behöver få bekräftat att den som stäms verkligen har tagit emot stämningen. Antingen kan personen själv bekräfta eller så kan domstolen använda sig av andra metoder, till exempel en stämningsman.
    • När motparten har tagit emot stämningen har denne en viss tid på sig att svara. I svaret ska stå om motparten går med på eller motsätter sig det som begärs i stämningsansökan. Om motparten motsätter sig måste det i svaret också framgå varför och vilka bevis det finns för detta.
    • Om motparten inte svarar på stämningen i tid kan domstolen utfärda tredskodom. En tredskodom innebär att den trilskande parten per automatik förlorar målet.
  3. 3. Motparten svarar

    Om motparten medger det som begärs i stämningsansökan kan det vara möjligt för domstolen att döma redan nu.

    • Om motparten bestrider, det vill säga inte går med på det som står i ansökan, går målet vidare och ska förberedas.
  4. 4. Förberedelse av målet

    Under förberedelsen ska domstolen reda ut vad tvisten handlar om och parterna får förklara hur de ställer sig till alla uppgifter.

    • Förberedelsen inleds med skriftlig handläggning. Parterna får då svara på varandras påståenden.
    • Domstolen kallar därefter ofta till en muntlig förberedelse. Då träffas parterna på domstolen och en domare leder mötet. Ibland kan domaren föra förlikningsdiskussioner under mötet för att se om parterna kan komma överens.
    • Som huvudregel gör tingsrätten en sammanställning av målet och sätter en tidsplan för den fortsatta handläggningen.
    • Förberedelsen avslutas oftast med att parterna anger vilka bevis de vill åberopa.
  5. 5. Tingsrätten kan avgöra målet skriftligen

    Om det inte behövs och om ingen av parterna begär det kan domstolen avgöra målet utan huvudförhandling. I så fall får parterna en möjlighet att skriftligen slutföra sin talan innan domstolen dömer.

  6. 6. Tingsrätten håller huvudförhandling

    Tingsrätten består antingen av en eller tre domare. Det är domstolen som avgör om ett mål är så omfattande eller komplicerat att det behövs tre domare.

    • Under huvudförhandlingen får båda parter möjlighet att presentera sina skriftliga bevis samt förhöra sina och motpartens vittnen.
    • När förhandlingen är klar kan domstolen avkunna domen. Det vanligaste är dock att domen meddelas genom att skickas ut i skrift vid ett senare tillfälle som rättens ordförande berättar om när förhandlingen avslutas.
  7. 7. Domen meddelas

    När domen meddelats skickas den till parterna eller deras ombud.

    • Om den meddelats muntligen direkt efter huvudförhandlingen skickas den ut i skrift inom en vecka. Om den däremot meddelas vid ett senare tillfälle skickas den också ut vid detta tillfälle.
    • Domen kan överklagas inom tre veckor.

Andra tvister

Om föräldrar inte kan enas om barns vårdnad, boende eller rätt till umgänge kan de få hjälp av kommunen att hitta en lösning. Om de inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut.

En annan typ av tvist är konsumenttvister, det vill säga tvister mellan en näringsidkare och en konsument om en vara eller en tjänst som konsumenten köpt för enskilt bruk. Du som konsument kan få hjälp av en konsumentvägledare. Konsumentvägledare finns i de flesta kommuner.

Om du och näringsidkaren inte kommer överens om en lösning efter att du har anmärkt på en vara eller en tjänst kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Nämndens beslut har formen av en rekommendation till parterna att lösa tvisten på ett visst sätt.

Tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare kan hanteras antingen av en tingsrätt eller av Arbetsdomstolen. Det är en specialdomstol som prövar arbetsrättsliga tvister som gäller antingen kollektivavtal eller annat som avses i medbestämmandelagen.

För att Arbetsdomstolen ska ta upp tvisten ska talan väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal. I andra typer av tvister, till exempel när det gäller en arbetstagare som inte är medlem i eller har stöd av någon facklig organisation, ska talan väckas vid tingsrätten. Det gäller även om det är en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.

Ytterligare information

  • Hur gör du om du inte får betalt?
  • Vad gör Kronofogden?
  • Domstolens hantering av mål som rör mindre skulder

Ordlista

Om du misstänker att den du vill stämma tänker göra sig av med sina tillgångar för att inte kunna göra rätt för sig kan du begära kvarstad.

I så fall måste du göra sannolikt att motparten har en skuld till dig och försöker undvika att göra rätt för sig. Tingsrätten kan då förordna om kvarstad, vilket innebär att tillgångar till samma värde som skulden fryses och inte får röras. Det kan handla om pengar på ett bankkonto eller ett föremål som tvisten gäller.

En ytterligare förutsättning för att få kvarstad är att säkerhet ska ställas för motpartens eventuella skador till följd av en beviljad kvarstad.

Om du och motparten förlikas kan ni välja att få förlikningen stadfäst av domstolen. Det innebär att domstolen skriver en dom där det står vad ni har kommit överens om.

Ibland föredrar parter att i stället återkalla målet och göra en egen överenskommelse. Den överenskommelsen blir därmed inte offentlig till skillnad från en stadfäst förlikning.

Domstolens uppgift är att arbeta för ett snabbt avgörande av målen. För att ingen part ska kunna förhala handläggningen kan domstolen hota med tredskodom.

En tredskodom innebär att den trilskande parten per automatik förlorar målet. En tredskodom kan verkställas hos Kronofogdemyndigheten på samma sätt som en vanlig dom.

Det är därför helt avgörande att i rätt tid svara på domstolens förelägganden och komma till möten när man är kallad.

Den som får en tredskodom mot sig har rätt att begära återvinning inom en månad. Det betyder att målet återupptas igen från samma ställe som det avslutades. En part kan bara begära återvinning en gång i ett mål.

Publicerad
2019-03-18
Uppdaterad
2019-09-16

Hoppa till innehåll

Relaterat innehåll