This page is not yet translated.
 

Vattenverksamhet

För att få bedriva vattenverksamhet av större omfattning krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen.

Bestämmelser om vattenverksamhet finns i 11 kap. miljöbalken och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Vanliga mål om vattenverksamhet

Exempel på mål som domstolen prövar:

  • ansökningar om tillstånd till uppförande av broar och hamnanläggningar
  • anläggningar för reglering av vattendrag samt andra verksamheter inom vattenområden
  • utförande av muddring, sprängning och rensning i vattenområden
  • bortledning av grund- och ytvatten för olika ändamål
  • åtgärder för markavvattning, till exempel dikning, sjösänkning och invallning.
  • mål enligt den nationella planen för fastställande av moderna miljövillkor (från och med 2022).

Så prövas ansökan

  1. Ansökan lämnas in

    Ansökan och eventuell miljökonsekvensbeskrivning (MKB) lämnas in till mark- och miljödomstolen.

  2. Kompletteringar

    Domstolen bedömer om ansökan behöver kompletteras på något sätt. 

  3. Tillståndsprövning och kungörelse

    Domstolen prövar den sökta verksamheten utifrån det underlag som lämnats in. Uppgift om inkommen ansökan kungörs i någon eller några ortstidningar, samt i förekommande fall på den här webbplatsen, se information för respektive domstol. Då kan berörda och allmänheten ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.

  4. Ytterligare skriftväxling

    Yttranden som kommer in får sökanden bemöta. Eventuellt ytterligare skriftväxling kan ske.

  5. Huvudförhandling och syn

    När remisstiden är över, och ansökan har bemötts av berörda myndigheter och andra, hålls en huvudförhandling i målet, vanligen med syn på platsen. Förhandlingen är öppen för allmänheten.

    Ibland avgörs målet på handlingarna, det vill säga utan huvudförhandling.

    Vid huvudförhandlingen redogör sökanden för ansökan om tillstånd. Myndigheter och andra närvarande ges tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter.

    Huvudförhandling och syn

    En huvudförhandling har i regel följande upplägg:

    1. Presentation av rätten.
    2. Närvarande antecknas.
    3. Ordföranden redogör för syftet med sammanträdet och vad som hänt tidigare i målet.
    4. Sökanden framställer sina yrkanden (det vill säga vad sökanden vill ha tillstånd till).
    5. Motparters inställning (redogör för sin inställning till sökandens yrkanden)
    6. Sökanden utvecklar sin talan, redovisar omgivningsförhållanden, förväntade olägenheter från verksamheter och redogör för miljökonsekvensbeskrivningen. De närvarande ställer frågor och lämnar synpunkter under respektive avsnitt.
    7. Eventuellt syn på platsen.
    8. Eventuellt slutanföranden.
    9. Domstolen anger tid för meddelande av dom.

    Vid huvudförhandling förs protokoll.

    Domstolens sammansättning

    En mark- och miljödomstol ska normalt ha så kallad stor sammansättning, det vill säga en lagfaren ordförande (juristdomare), ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. Ytterligare en lagfaren domare och ett tekniskt råd får ingå i rätten.

  6. Domstolen meddelar dom

    Efter huvudförhandlingen håller domstolens ledamöter överläggning. Domen meddelas normalt inom två månader efter det att förhandlingen avslutades. Ett bifall till ansökan innebär att tillstånd lämnas till den sökta verksamheten.

    Länsstyrelsen är den tillsynsmyndighet som ska se efter att tillståndet efterlevs.

Mer om tillstånd till vattenverksamhet

Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

I vissa särskilt angivna fall räcker det dock med en anmälan till tillsynsmyndigheten (vanligtvis länsstyrelsen) innan verksamheten påbörjas. I ett enskilt fall och under vissa förutsättningar får tillsynsmyndigheten förelägga en verksamhetsutövare att söka tillstånd (se 11 kap. 9 a § miljöbalken och 23 § förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.). Om verksamheten kan påverka ett Natura 2000 område kan tillstånd krävas enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter. Dock är den kommunala nämnden tillsynsmyndighet för vattentäkter för vilka kommunal nämnd föreskrivit om tillståndsplikt med stöd av 9 kap. 10 § miljöbalken (se även miljötillsynsförordningen (2011:13).

Vilka verksamheter som istället för tillståndsplikt enbart omfattas av anmälningsplikt framgår av 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Bestämmelsen omfattar verksamheter som innebär

  1. anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 ha,
  2. uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 m2,
  3. uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 m2,
  4. grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 m2,
  5. grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 m2,
  6. byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 m3/s,
  7. omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 m3/s, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning,
  8. nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde,
  9. bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta,
  10. bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta,
  11. utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet enligt 1-10,
  12. ändring av en anmäld vattenverksamhet enligt 1-10, eller
  13. ändring av en tillståndsprövad vattenverksamhet, om ändringen är en anmälningspliktig verksamhet enligt 1-10.

En tillståndsansökans innehåll

En ansökan bör normalt innehålla alla följande uppgifter.

Sökande

Uppgifter om vem som är sökande till den ansökta verksamheten, namn, organisationsnummer/personnummer, adress, telefonnummer och e-postadress.

Ombud

Fullmakt i original om sökanden företräds av ombud.

Rådighet

För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Ansökan ska innehålla uppgift om vad sökandens rådighet grundas på (äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt).

Yrkande

Ett bestämt yrkande, det vill säga hur sökanden vill att domstolen ska döma i målet. Yrkandet ska vara så precist som möjligt.

Saken

Kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser.

Orientering om företaget

En kort redogörelse för bakgrunden till ansökan samt en orienterande översiktskarta, till exempel en del av topografiska kartan (alternativt sjökort) med platsen för företaget markerad. Läget bör anges med koordinater i referenssystemet SWEREF 99.

Nuvarande förhållanden, tillstånd med mera

Beskrivning av eventuella befintliga anläggningar, tidpunkt för dess tillkomst och eventuella utförda förändringar samt vad som ska ske med anläggningen vid utförandet av det nya företaget. Eventuella tidigare meddelade tillstånd ska redovisas.

Teknisk beskrivning av ansökta anläggningar med mera

En teknisk beskrivning av företaget med de ritningar och beskrivningar som behövs för att bedöma verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Den tekniska beskrivningen bör bland annat omfatta

− tillämpat höjdsystem och beskrivning av en närbelägen fixpunkt i höjdsystemet

− hydrologiska uppgifter såsom karaktäristiska vattenstånd och vattenföringar m.m.

− en beskrivning av anläggningarna med detaljritningar i lämplig skala

− en redovisning av hydrologiska, geologiska och geotekniska utredningar

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i de fall det krävs enligt 6 kap. miljöbalken. Ansökan ska även innehåll resultatet av det samråd som skett med enskilda och berörda myndigheter enligt 6 kap. 24-26 §§. Under samrådet ska länsstyrelsen verka för att samrådet får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.

Skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått

Förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten.

Villkor

Förslag till villkor för verksamheten.

Kontroll

Förslag till hur verksamheten ska kontrolleras.

Berörda fastigheter

Aktuella uppgifter om det finns fastigheter som berörs av verksamheten eller åtgärden och i förekommande fall namn och adresser på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna. Fastigheterna bör finnas redovisade på en karta.

Detaljplaner med mera

Uppgift om detaljplaner, områdesbestämmelser, översiktsplaner samt andra föreskrifter rörande användningen av de mark och vattenområden som berörs av verksamheten. Påverkar verksamheten ett Natura 2000-område kan tillstånd krävas enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Allmänna och enskilda intressen

Uppgift om vilken inverkan på allmänna och enskilda intressen som förutses. Om skada eller intrång förväntas uppkomma ska sökanden redovisa hur dessa skador ska kompenseras och det ska anges vilka ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om inte sådana uppgifter bör skjutas på framtiden på grund av verksamhetens omfattning.

Arbetstid med mera

Uppgift om den arbetstid som begärs samt förslag på tid för anmälan av oförutsedd skada.

Aktförvarare och sammanträdeslokal

Förslag på lämplig aktförvarare och en på orten lämplig sammanträdeslokal för huvudförhandling.

Ansökningshandlingarna

Ansökningshandlingarna ska ges in till mark- och miljödomstolen i det antal som domstolen bestämmer. Ansökan ska även ges in på elektroniskt medium i textbehandlingsbar form.

Ansökningsavgift

För mark- och miljödomstolens prövning av ansökan utgår avgift, grundavgift och eventuell tilläggsavgift, enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Grundavgiftens storlek står i proportion till kostnaderna för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet. Tilläggsavgift ska betalas om ansökan avser uttag av vatten eller vattenkraft. Tilläggsavgiftens storlek beror på uttagets storlek. Ansökan måste alltså innehålla uppgift om storleken av nämnda kostnader och eventuella uttagsmängder. När mark- och miljödomstolen fått dessa uppgifter kommer domstolen att fastställa avgiften. Sökanden kommer att få underrättelse om beslutet, varefter avgiften ska betalas in till domstolen. Handläggningen av ansökan påbörjas inte förrän avgiften är betald. Ansökningsavgiften är minst 1 500 kronor och högst 400 000 kronor.

Information angående kostnader med mera

Enligt 25 kap 8 § miljöbalken är sökanden skyldig att ersätta mark- och miljödomstolens kostnader för kungörelser, aktförvarare, sakkunniga som har tillkallats av domstolen och lokaler för sammanträden. Mark- och miljödomstolen fakturerar sökanden direkt för kungörelsekostnader.

Nationell plan för omprövning av vattenkraft

Läs mer om omprövning för moderna miljövillkor av verksamheter som omfattas av den nationella planen:

Updated
2022-05-23