This page is not yet translated.
 

För dig som nominerar och väljer

Nämndemän ska väljas året efter de allmänna valen. Här finns information om process och ansvar för dig som ska nominera och välja.

Välj året efter de allmänna valen

Val av nämndemän ska, enligt ett riksdagsbeslut 2014, ske året efter det allmänna valen. Detta för att markera att val av nämndemän inte har med politiska val att göra.

Mandatperioden för nämndemän är fyra år. Nästa val sker 2027 för mandatperioden 1 januari 2028 - 31 december 2031.

Det händer att nämndemän lämnar sitt uppdrag i förtid och då behöver det göras fyllnadsval under pågående mandatperiod.

Ansvar

Nominerande och/eller väljande organ ansvarar för:

  • Nominering, inklusive att informera blivande nämndemän om uppdraget.
  • Bedömningen av blivande nämndemäns lämplighet.
  • En allsidig sammansättning av nämndemannakåren när det gäller kön, ålder, etnisk bakgrund och yrke.
  • Genomförandet av nämndemannaval i fullmäktige.

Processen vid nämndemannaval

Det är flera aktörer med i processen inför nämndemannaval. Det är domstol samt nominerande och väljande organ i kommuner och regioner.

Partier som är representerade i kommunfullmäktige nominerar nämndemän till tingsrätt. Partier som är representerade i regionfullmäktige nominerar nämndemän till hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter. Val av nämndemän sker sedan i kommun- respektive regionfullmäktige.

Nedan finns en generell beskrivning av hur det går till vid nämndemannaval.

Domstolsverket är inte med i processen att utse nämndemän.

Generell beskrivning av hur det går till

  1. Behov av nämndemän

    Processen börjar vanligtvis med att domstolar, det år det är dags för nämndemannaval, anmäler till kommuner och regioner det antal nämndemän som behövs för kommande mandatperiod.

  2. Partierna nominerar

    De partier som finns representerade i kommun – och regionfullmäktige arbetar med att nominera lämpliga personer som ska spegla befolkningens sammansättning.

  3. Fullmäktige väljer

    Nämndemän till tingsrätt väljs av kommunfullmäktige. Nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt väljs av regionfullmäktige.

  4. Domstolarna meddelas

    Kommunerna och regionerna meddelar domstolarna vilka som valts till nämndemän.

    Domstolen behöver uppgift om namn och personnummer. Uppgift om vilket parti som nominerat nämndemannen ska inte lämnas till domstolen.

  5. Kontroller och kontakt

    Domstolarna kontrollerar att nämndemännen uppfyller behörighets- och lämplighetskraven. Läs mer under rubriken Behörighet och lämplighet.

    Domstolarna kontaktar också nämndemännen för att kunna göra schema för tjänstgöringen och för att kalla till utbildning.

  6. Obligatorisk introduktion

    Alla nya nämndemän får en obligatorisk introduktionsutbildning på domstolen. De nämndemän som väljs om får en obligatorisk repetitionsutbildning.

    När nämndemännen genomgått sin utbildning kan de börja tjänstgöra.

Behörighet och lämplighet

Uppdraget som nämndeman innebär ett stort ansvar. Du som ska nominera och välja behöver känna till kraven på lämplighet och behörighet och även se till att kandidaterna känner till vad som krävs. Domstolen kontrollerar att kraven är uppfyllda.

Behörighets- och lämplighetskrav

Behörighetskraven innebär att en nämndeman måste vara:

  • Myndig
  • Svensk medborgare
  • Folkbokförd inom kommunen/länet
    Nämndeman i tingsrätt måste vara folkbokförd i den kommun eller del av kommunen som hör till tingsrätten. Nämndeman i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt ska vara folkbokförd i det län eller del av länet som hör till aktuell domstol.

Behörighetskraven innebär också att nämndemannen inte får vara:

  • Försatt i konkurs
  • Satt under förvaltarskap
  • Ha vissa yrken
    Det finns regler som innebär att personer inom rättsväsendet och vissa andra yrkeskategorier som har koppling till domstolsväsendet inte anses vara lämpliga att ha uppdrag som nämndemän. Anledningen är framför allt att de av en enskild part i en process kan uppfattas som företrädare för ett motstående intresse och deras objektivitet vid rättskipningen kan ifrågasättas.

    Läs mer nedan under Vissa yrken är undantagna.

Nämndemän måste även vara lämpliga för uppdraget med hänsyn till:

  • Omdöme
  • Självständighet
  • Laglydnad
  • Andra omständigheter som kan vara av betydelse för lämplighetsprövningen

Vissa yrken är undantagna

Det finns regler som innebär att personer inom rättsväsendet och vissa andra yrkeskategorier som har koppling till domstolsväsendet inte anses vara lämpliga att ha uppdrag som nämndemän. Anledningen är framför allt att de av en enskild part i en process kan uppfattas som företrädare för ett motstående intresse och deras objektivitet vid rättskipningen kan ifrågasättas.

Personer med dessa yrken kan inte vara nämndemän vid någon domstol:

  • Domare
  • Anställda vid domstol
  • Åklagare
  • Polis
  • Advokat
  • Den som har till yrke att föra andras talan vid domstol

Personer som är anställda vid nedanstående myndigheter får utöver det som angetts ovan inte vara nämndeman vid förvaltningsrätt och kammarrätt:

  • Skatteverket
  • Försäkringskassan
  • Migrationsverket
  • Transportstyrelsen
  • Länsstyrelse

Det är domstolen som bestämmer vilka yrken som utgör ett hinder för att personen ska anses vara lämplig för uppdraget som nämndeman. Den som är intresserad av att vara nämndeman och är osäker på om yrket tillåter det kan fråga den domstol som hen är intresserad av att tjänstgöra vid.

Om domstolens kontroll

Domstolen kontrollerar att den som blivit vald är svensk medborgare, myndig och folkbokförd i domstolens domkrets. De kontrollerar att personen inte är ställd under förvaltarskap och inte är försatt i konkurs.

Domstolen begär även utdrag ur belastningsregistret. Det är ett led i den lämplighetsbedömning som domstolen ska göra med hänsyn till omdöme, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter. Eftersom nämndemän bland annat ska ta ställning till om den som åtalas gjort sig skyldig till brott är det viktigt att de är goda förebilder i fråga om allmän laglydnad.

Finns personen med i belastningsregistret kan domstolen besluta att det inte är lämpligt att tjänstgöra som nämndeman.

Utdraget blir en allmän handling på domstolen. Om media eller allmänhet begär ut det, kommer domstolen göra en sekretessprövning som i de flesta fall kommer leda till att utdraget lämnas ut, men att personnumret sekretessbeläggs.

 

Avstängning från uppdraget

En nämndeman som genom sitt beteende kan anses skada allmänhetens förtroende för rättsväsendet kan stängas av. Skulle det inträffa att en nämndeman begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämplig för uppdraget, kan domstolen besluta att nämndemannen inte längre får tjänstgöra (entledigande).

Det behövs inga juridiska förkunskaper

Nämndemän förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Det är juristdomarens uppgift att ha kunskap om lagen.

De behöver alltså inga förkunskaper om hur domstolens arbete fungerar eller om olika rättsfrågor. Meningen är att nämndemännen ska vara vanliga människor med sunt förnuft och med erfarenhet från olika områden.

Nämndemän får den utbildning de behöver på domstolen innan de kan börja tjänstgöra.

Nämndemannakårens sammansättning

Vid val av nämndemän ska det eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att nämndemannakåren speglar befolkningen.

Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

Det finns inget regelverk som säger att en person måste vara medlem i ett politiskt parti för att bli vald eller vara nämndeman.

Frågor och svar

När ska nominering och val av nämndemän ske?

Nämndemannaval ska ske året efter de allmänna valen. Nästa gång det sker är 2027 för mandatperioden 1 januari 2028 - 31 december 2031.

Det kan bli aktuellt med fyllnadsval under pågående mandatperiod om någon nämndeman behöver ersättas.

Hur vet kommuner och regioner hur många nämndemän som behövs?

Det är domstolarna som avgör hur många nämndemän de behöver inför varje mandatperiod. Domstolarna anmäler vanligtvis det till de kommuner och regioner som ingår i domkretsen (domstolens upptagningsområde) inför det att nominering och val ska ske. 

Vart ska kommun och region skicka namnen på de som valts till nämndemän?

Namnen på de nämndemän som valts av fullmäktiga i kommun eller region ska skickas till den domstol som de valt för.

Vem ansvarar för vad när det gäller nämndemän?

Nedan en översiktlig beskrivning över vem som ansvarar för vad när det gäller nämndemän.

Riksdag/regering ansvarar för:

  • Nuvarande nämndemannasystem samt utredning och förslag på förändringar av systemet.
  • Nämndemannavalets regler, mandatperioder, övergripande frågor och särskilda områden som ska betonas, till exempel en allsidig sammansättning av ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Genomförandet av valet ligger hos de nominerande och väljande organen.
  • Krav på behörighet och lämplighet för nämndemän. Kontroll och uppföljning av nämndemännen hanteras dock av domstolarna.
  • Arvode och andra ersättningar avseende beslut om villkor och nivåer.

Nominerande och/eller väljande organ ansvarar för:

  • Nominering, inklusive att informera blivande nämndemän om uppdraget.
  • Bedömningen av blivande nämndemäns lämplighet.
  • En allsidig sammansättning av nämndemannakåren när det gäller kön, ålder, etnisk bakgrund och yrke.
  • Genomförandet av nämndemannaval i fullmäktige.

Domstolarna ansvarar för:

  • Utbildning av blivande och redan verksamma nämndemän.
  • Information till potentiella nämndemän om specifika förutsättningar för uppdraget vid respektive domstol.
  • Kontroll av behörighet och lämplighet av samtliga nämndemän.
  • Entledigande av olämpliga nämndemän.

Domstolsverket ansvarar för:

  • Allmän information om vad uppdraget innebär och hur de utses. Domstolsverket är inte med i processen att utse nämndemän.
  • Material till obligatoriska utbildningar för nämndemän som stöd till domstolarna.
  • Rådgivning till domstolarna när det gäller rutiner för kontroll och/eller uppföljning av nämndemäns lämplighet och behörighet.
  • Utbetalningar av arvoden och ersättningar till nämndemän på uppdrag av domstolarna.

Kan en nämndeman fortsätta sitt uppdrag om hen går ur ett parti?

Ja. Att en nämndeman avslutar sitt eventuella partimedlemskap under pågående mandatperiod är inte grund för att sluta som nämndeman. Det finns inget regelverk som säger att en person måste vara medlem i ett parti för att bli vald eller vara nämndeman.

Det är domstolen, inte partier, som tar beslut om entledigande av nämndemän.

Updated
2024-04-04