Tjänstemannen arbetade vid Sveriges ambassad i Abuja, Nigeria. Arbetsuppgifterna bestod i att pröva ansökningar om visering till Sverige enligt EU:s viseringskodex. Åtalet för tjänstefel gällde bl.a. att tjänstemannen hade prövat sådana ansökningar trots att svenska ambassaden i Nigeria enligt åklagarna inte var behörig att pröva ärendena. I denna del har tjänstemannen frikänts. Tingsrätten har däremot dömt tjänstemannen för andra tjänstefel. Felen består i att tjänstemannen har handlagt och beslutat i ett antal ärenden trots att det förelåg jäv eftersom en vän till tjänstemannen var delaktig och intressent i dessa. Tjänstemannen har även dömts för att i några ärenden inte ha följt viseringskodexens bestämmelser i fråga om kontroller av handlingar, av sökandenas utsagor om syftet med resan och/eller av att de haft tillräckligt med pengar för resan. Tjänstemannen var åtalad för grovt tjänstefel men har dömts för tjänstefel av normalgraden.
Fakta: EU:s viseringskodex från år 2009 är ett gemensamt regelverk för Schengenländerna och är direkt tillämplig i Sverige. Kodexen innehåller bl.a. regler om vilket konsulat som är behörigt att pröva en ansökan om visering. I kodexen finns även bestämmelser om vilka kontroller beslutsfattaren ska göra i ett viseringsärende. En bedömning ska göras bl.a. i fråga om sökanden utgör en risk för olaglig invandring och om sökanden har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när den visering som sökanden har ansökt om löper ut. Finns inte förutsättningar att bevilja en viseringsansökan ska den avslås.