I målet har tio personer stått åtalade för att under perioden mars till maj 2020 ha planerat och förberett ett mord på en person i Helsingborg, bland annat med hjälp av vapen och sprängämne.
En stor del av bevisningen mot de tio personerna har bestått av meddelanden från en krypterad kommunikationstjänst (encrochat). Frågan om de tilltalade kan kopplas till ett visst användarnamn – encroalias – har varit en central fråga i målet. Tingsrätten har kommit fram till att de tilltalade kan kopplas till de encroalias som åklagarna har påstått. Beträffande några av de tilltalade har det inte utifrån innehållet i meddelandena kunnat dras någon säker slutsats om att personen medverkat i mordplanerna.
Tingsrätten dömer en 44-årig man för förberedelse till mord och stämpling till mord. Det är bevisat att han har använt encrotelefoner för att planera mordet. Han har även gett en 42-årig man i uppdrag att utföra mordet. Tingsrätten bedömer straffvärdet till sex års fängelse. 44-åringen har i en annan rättegång, i tiden efter brotten som tingsrätten nu har prövat, dömts till åtta och ett halvt års fängelse. När straffet bestäms måste tingsrätten därför lägga samman straffet med det tidigare utdömda och komma fram till ett sammanlagt straff för all brottslighet. Därefter dömer tingsrätten ut ett kompletterande fängelsestraff, vilket i det här fallet blir fängelse i två år.
Tingsrätten dömer den 42-årige mannen för förberedelse till mord, grovt vapenbrott och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor till fängelse i fem år och nio månader. Mannen har använt en encrotelefon för att planera mordet. Han har haft ett automatvapen, en pistol och cirka 7,5 kg sprängämne som skulle användas vid mordet.
Tingsrätten dömer en 38-årig kvinna för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Hon har tillsammans med den 42-årige mannen förvarat sprängämnet i sin källare. Kvinnan har nekat till brott och sagt att hon inte vetat vad det var hon förvarade. Enligt tingsrätten har kvinnan genom sitt agerande varit likgiltig inför vad hon hanterade. Hon kan därför inte undgå ansvar för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tingsrätten dömer henne till två års fängelse. Eftersom det inte är bevisat att kvinnan kände till vad sprängämnet skulle användas till frikänns hon från förberedelse till mord.
Tingsrätten friar sju personer från bland annat förberedelse till mord. I ett fall har åklagarna lagt ned åtalet. I ett annat fall anser tingsrätten att meddelandena som personen skickat inte visar att han har varit inblandad i mordplanerna.
När det gäller de övriga fem personerna har åklagarna enligt tingsrätten bevisat att de har rest från Norrköping till Skåne vid minst ett tillfälle. Det framgår även av deras meddelanden att det planerades brott. Vid tolkningen av meddelandena måste dock beaktas att det pågick andra händelser under samma tidsperiod och att det inte kan uteslutas att vissa delar av meddelandena rör dessa händelser; tre av de tilltalade är exempelvis dömda för ett mord i Norrköping under samma period.
Tingsrätten anser därför att det inte är säkert att Skåneresan eller de meddelanden som personerna har skickat till varandra handlar om förberedelser till det mord som åtalet rör. Därför ska de frikännas.
Tingsrätten avvisar även en del av åtalet för grovt vapenbrott mot två personer. Vapenbrotten avser samma vapen som personerna redan tidigare varit åtalade för. Att det nu handlar om innehav under en annan tidsperiod, i direkt anslutning till den tidigare, innebär inte att det blir nya gärningar. Åtalet om de påstådda vapeninnehaven ska därför avvisas.
Rätten var enig.