Stockholms tingsrätt
 

Dom i mål om dokumentär och Europakonventionen

Mål: T 12811-21
Tingsrätten har idag meddelat dom gällande statens förpliktelser enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter i förhållande till en dokumentär i SVT.

I december 2020 visades dokumentären ”Dokument inifrån: Vaccinkrigarna” i Sveriges Television (SVT). En kvinna som förekom i dokumentären väckte talan mot staten och gjorde gällande att staten hade överträtt hennes rättigheter enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter (Europakonventionen). Kvinnan ansåg att dokumentären, och då särskilt journalisternas användande av falska identiteter och dold kamera, utgjorde ingrepp i hennes rätt till privatliv, tankefrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet.

Enligt skadeståndslagen kan staten bli skadeståndsskyldig om en enskilds fri- och rättigheter enligt Europakonventionen överträds från statens sida. En stat har enligt Europakonventionen såväl negativa som positiva förpliktelser. Statens negativa förpliktelser innebär att staten har en skyldighet att själv avhålla sig från ingrepp i den enskildes konventionsrättigheter. Statens positiva förpliktelser innebär å sin sida att staten är skyldig att vidta åtgärder för att skydda den enskildes konventionsrättigheter även i förhållande till andra enskilda.

Kvinnan menade att staten svarade för SVT:s handlande och att staten, genom SVT, hade gjort sig skyldig till ingrepp i hennes rättigheter. Tingsrätten bedömer dock att SVT:s agerande inte kan tillskrivas staten och att staten därmed inte har brustit i sina negativa förpliktelser enligt Europakonventionen.

Enligt kvinnan hade staten i vart fall brustit i sina positiva förpliktelser enligt Europakonventionen, genom att inte tillhandahålla ett tillräckligt skydd mot SVT:s ingrepp i hennes rättigheter. Tingsrätten bedömer att publiceringen av dokumentären inneburit ett ingrepp i kvinnans rätt till privatliv, såvitt avser publicering av material från inspelningar med dold kamera och genom användningen av falska identiteter. Vidare anser tingsrätten att det i Sverige saknas en mekanism där kvinnans rätt till privatliv kan vägas mot journalisternas yttrandefrihet, i syfte att bedöma om ingreppet varit försvarligt. Tingsrätten bedömer att det befintliga självregleringssystemet inte räcker i det här hänseendet. Frånvaron av en sådan mekanism innebär enligt tingsrätten att staten överträtt sina positiva förpliktelser enligt Europakonventionen. Tingsrätten har därför tillerkänt kvinnan skadestånd.