I november 2022 greps och sedermera häktades mannen, som är både svensk och rysk medborgare, misstänkt för bl.a. grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och grov olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt. Åtal väcktes vid tingsrätten den 28 augusti 2023. Huvudförhandlingen, som pågick under nio förhandlingsdagar, avslutades den 28 september 2023 och hölls till relativt stor del bakom stängda dörrar. Efter fortsatt enskild överläggning den 9 oktober 2023 hävde tingsrätten häktningsbeslutet och beslutade att mannen omedelbart skulle försättas på fri fot.
Åklagaren har enligt åtalet påstått att mannen bedrivit en verksamhet som utgjort en plattform för den ryska militära underrättelsetjänsten och en del av det ryska statliga systemet för olovlig teknikanskaffning från väst. Enligt åklagarens påstående har verksamheten bestått i att anskaffa uppgifter i form av information om och själva anskaffandet av olika föremål som den ryska staten och försvarsmakten p.g.a. exportregler och sanktioner inte kunnat införskaffa på den öppna marknaden. Det har från åklagarens sida gjorts gällande att mannen varit involverad genom att bl.a. lokalisera de efterfrågade föremålen samt förhandla om, genomföra köp och organisera transport med döljande av den egentliga slutanvändaren. Det har vidare påståtts att verksamheten bedrivits hemligen och/eller med svikliga medel då bl.a. falska eller vilseledande uppgifter om slutanvändare lämnats. Enligt åklagaren har risken för men för Sveriges (åtalspunkten 1) respektive USA:s (åtalspunkten 2) säkerhet varit av allvarligt slag.
Tingsrätten har i domen funnit utrett att mannen till stora delar har agerat på det sätt som åklagaren påstått, således bl.a. att mannens verksamhet i sig utgjort en plattform för teknikanskaffning från företag i väst samt att avancerad teknik har införskaffats och levererats till den ryska staten genom kringgående av exportregler och sanktioner. I målet har dock inte framkommit annat än att verksamheten enbart avsett teknikanskaffning och inte syftat till inhämtande av sådana uppgifter som kan utgöra spioneri. Enligt tingsrätten omfattas därför inte verksamheten av de straffbud rörande olovlig underrättelseverksamhet som åklagaren åberopat. Tingsrätten ogillar därför åtalet.
”Huvudfrågan i målet är om den tilltalades verksamhet kunnat leda till spioneri. För straffansvar enligt åtalet krävs att verksamheten haft syftet att inhämta känsliga uppgifter med stort skyddsvärde rörande Sverige och USA för att begå spioneri. Åklagaren har inte kunnat styrka att avsikten med verksamheten varit att inhämta sådana uppgifter säger rådmannen Jakob Hedenmo.”