Det kommer fortfarande vara tingsrätten som fattar beslut om konkurs och utser konkursförvaltare. Därefter ska domstolen framför allt hantera frågor som kräver rättslig prövning, till exempel tvister och överklaganden. Samtidigt flyttas flera uppgifter från domstolarna till andra aktörer. Konkursförvaltaren får ett större ansvar för handläggningen och tillsynsmyndigheten vid Kronofogden tar över fler beslutande uppgifter.
– Reformen som vi nu förbereder inför är en av de största förändringarna av konkursförfarandet på lång tid. Vår uppgift är att se till att den genomförs på ett sätt som stärker både effektiviteten och rättssäkerheten, säger Klara Lutti, utvecklingsdirektör på Domstolsverket.
Färre domstolar kommer att handlägga konkurser
En central del av reformen är att konkursärenden från och med den 1 juli ska handläggas av tolv tingsrätter: Umeå, Sundsvall, Uppsala, Attunda, Stockholm, Södertörn, Örebro, Jönköping, Göteborg, Borås, Helsingborg och Malmö.
Koncentrationen innebär att vissa domstolar inte längre kommer att hantera konkurser, samtidigt som andra får ett större och mer specialiserat uppdrag. Syftet är att samla kompetens och skapa mer enhetlig handläggning, men förändringen ställer också krav på omställning och samordning.
Förberedelser inför nya arbetssätt
På både Domstolsverket och Kronofogden pågår ett intensivt arbete inför att de nya reglerna ska börja tillämpas. För Domstolsverkets del handlar arbetet framför allt om att stödja domstolarna i omställningen.
En viktig del är att skapa tydlighet kring ansvarsfördelning, arbetssätt och rutiner. Domstolsverket tar också fram rekommendationer för hanteringen av konkursförvaltarlistor vid de tolv konkurstingsrätterna. När färre domstolar ska hantera fler ärenden möjliggör det för en mer enhetlig och förutsebar hantering. Arbetet sker i dialog med domstolar, branschföreträdare och Kronofogden.
– Vi arbetar tillsammans med domstolarna för att skapa tydliga arbetssätt och fungerande rutiner inför den 1 juli. Det är avgörande att övergången blir trygg och förutsägbar, både för domstolarna och för dem som berörs av en konkurs, säger Sara Persson, verksamhetsutvecklare på Domstolsverket.
Samarbete med Kronofogden
Reformen innebär en ny ansvarsfördelning mellan domstolar, konkursförvaltare och tillsynsmyndigheten. Därför är samverkan mellan Domstolsverket och Kronofogden en viktig del av förberedelserna.
– Arbetet handlar bland annat om att säkerställa att processerna hänger ihop och att övergången fungerar i praktiken. Nya arbetssätt, digitala lösningar och förändrade kontaktvägar ställer krav på gemensam förståelse och tydlig kommunikation. Ett exempel är Kronofogdens nya e-tjänster, där konkursförvaltare ska kunna hantera ärenden digitalt, säger Klara Lutti.
Ett enklare förfarande
Reformen innebär också konkreta förändringar i hur konkurser handläggs. Bevakningsförfarandet förenklas, bland annat genom att vissa moment tas bort och att ansvar samlas hos färre aktörer. Tillsynsmyndigheten får samtidigt ett större ansvar, bland annat för beslut om utdelning och förvaltararvoden. Målet är ett mer sammanhållet konkursförfarande där varje aktör har ett tydligare uppdrag.
Fortsatta förberedelser inför den 1 juli
Domstolsverket fortsätter nu arbetet med att stödja domstolarna inför ikraftträdandet. Det handlar bland annat om rutiner, rekommendationer och samordning med andra aktörer.
– Det återstår fortfarande arbete, men riktningen är tydlig. Vårt fokus är att domstolarna ska vara väl förberedda när de nya reglerna börjar gälla, avslutar Klara Lutti.
