Folklig förankring i olika delar av maktutövningen i samhället är viktigt i en demokrati. I domstolarna finns ett inslag av folkrepresentation, precis som i riksdagen där våra lagar beslutas. Det handlar om ungefär 8 500 nämndemän som deltar i dömandet tillsammans med juristdomare i olika mål.
Domstolarnas uppgift är att se till att demokratiskt beslutade lagar och andra rättsregler följs. De ska till exempel se till att ingen straffas utan stöd i lagen eller utan faktiska bevis. De löser tvister mellan enskilda utifrån vad lag och exempelvis avtal säger. Domstolarna kontrollerar också att myndigheter följer lagen när de verkställer lagar och politiska beslut i sin myndighetsutövning.
Eftersom domstolarna på det sättet är den yttersta garanten för att lag och rätt upprätthålls i samhället är det viktigt att domstolarna och alla enskilda domare är oberoende från andra offentliga maktinstitutioner. Domstolar har en alldeles egen ställning i demokratin och därför har folklig representation även bland domarna ansetts vara något viktigt.
Därför har vi nämndemän
Syftet med nämndemannasystemet är att ge allmänheten insyn i domstolarnas arbete, som i centrala delar sker bakom stängda dörrar. Nämndemän bidrar också till att vanliga människors uppfattningar om rätt och fel tas med i bedömningarna som domstolen gör, vilket kan minska upplevelsen av distans mellan de som dömer och den som blir dömd.
I rena bedömningsfrågor som domstolen behöver ta ställning till är dessutom olika perspektiv och livserfarenheter värdefulla. Inte minst där har nämndemän en viktig roll i praktiken.
Det är viktigt i en demokrati att de som ska följa lagar och regler förstår dem. En nämndeman har hjälp av juristdomare som förklarar juridiken, så om nämndemannen har svårt att förstå en regel eller hur den ska användas i ett visst fall, är det troligt att samma regel också är svår att förstå för andra. Ett väl fungerande samarbete mellan nämndemän och juristdomare kan alltså bidra på flera sätt till förtroendet för domstolen och för lag och rätt.
Det här gör en nämndeman
En nämndeman får först och främst ta del av fakta och omständigheterna i ett mål. Det kan ske vid en förhandling (rättegång) där man möter de inblandade, får höra vittnesmål och annan bevisning presenterad för sig. I andra typer av mål behöver nämndemannen istället läsa en mängd skriftligt material för att sätta sig in i vad målet handlar om.
Därefter deltar nämndemannen i en sluten överläggning tillsammans med andra nämndemän och juristdomare. Då redogör en juristdomare för vilka rättsregler som gäller och vilka frågor som domstolen behöver ta ställning till. Det är nämndemannens skyldighet att under de slutna diskussionerna med juristdomaren ställa frågor för att förstå, samt att uttrycka sina slutsatser och beskriva hur man har kommit fram till dem.
Har någon nämndeman eller juristdomare en avvikande uppfattning om hur domstolen bör döma röstar både nämndemän och juristdomare om vilken utgång målet ska få. De har då alla var sin röst.
Besluten som fattas av juristdomare och nämndemän på det sättet utgör själva domslutet, och de resonemang som förs under överläggningen och som ledde fram till domsluten bildar viktiga delar av domskälen. Detta är vad ordföranden i målet, en juristdomare, utgår ifrån när hen sedan skriver domen.
Det är med andra ord ett stort ansvar att vara nämndeman och en viktig uppgift som påverkar enskilda medmänniskors liv.
Värdefulla egenskaper för en nämndeman
Som nämndeman behöver man vara bra på att fokusera och kunna både läsa och lyssna in omständigheterna i målet man dömer i. Det kan också vara krävande att försöka förstå de rättsregler som juristdomare har till uppgift att förklara och redogöra för. För att klara detta måste en nämndeman i tillräcklig omfattning behärska det svenska språket, både talat och skrivet.
Som nämndeman behöver man dessutom vara beredd på att ta del av svåra livsberättelser, obehagliga händelsebeskrivningar med ibland väldigt explicit bevisning. Det krävs med andra ord en mental styrka för att orka med vissa mål.
Under ledning av och i dialog med juristdomare behöver nämndemannen kunna sortera i vad som är relevant och vad som inte ska påverka bedömningarna i fallet. Däremot behövs inte juridiska förkunskaper, utan nämndemannen ska bidra med andra perspektiv och erfarenheter i de rena bedömningsfrågor som kan uppstå i dömandet.
Även om nämndemän nomineras av politiska partier, så är utförandet av uppdraget opolitiskt. Det innebär att nämndemän inte får driva politiska åsikter i domstolen och inte låta sig påverkas av personliga värderingar. Precis som juristdomare måste de alltid följa gällande lagstiftning, vara sakliga och opartiska.
Det kräver ett visst mått av självinsikt, en vana att reflektera och att kunna sätta ord på hur man tycker och tänker.
Olika mål som nämndemän deltar i
Nämndemän dömer i olika typer av mål. Varken juristdomare eller nämndemän kan själva välja vilka mål de ska döma i. Domstolen lottar vem som ska döma i de olika målen.
Processen och arbetet ser olika ut beroende på om det handlar om mål i allmän domstol (tingsrätter och hovrätter) eller om mål i allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätter och kammarrätter).
En viktig skillnad mellan att vara nämndeman i en allmän domstol och i en förvaltningsdomstol är att nämndemän i förvaltningsdomstol i regel får material i förväg som de måste läsa. I allmän domstol behöver nämndemännen vanligtvis inte förbereda sig lika mycket eftersom målen avgörs utifrån det som kommer fram under förhandlingen.
Det är alltid en juristdomare som leder arbetet och skriver domen. Nämndemännen har dock samma ansvar för domstolens avgörande som juristdomarna och deras röster är lika mycket värda.
Filmen Att vara nämndeman
Se filmen om uppdraget som nämndeman i en tingsrätt, i ett brottmål. Tre nämndemän deltar under rättegången och den efterföljande överläggningen.
Filmens längd är 3:57 minuter.