Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsrätten. Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsdomstolarna.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten är första instans bland förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter och tvister mellan företag och myndigheter. Det är till förvaltningsrätten det går att överklaga ett myndighetsbeslut från till exempel Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst. Myndigheterna kan vara både statliga och kommunala. 

Förvaltningsrätten avgör mer än 500 olika typer av mål.

Här är de vanligaste målen:

  • Skattemål – överklagande av beslut från Skatteverket. Det kan till exempel handla om inkomst- eller fastighetstaxering och mervärdesskatt (moms).
  • Socialförsäkringsmål – handlar om tvister med Försäkringskassan i ärenden som till exempel arbetsskadeersättning, föräldrapenning och stöd till funktionsnedsatta.
  • Upphandlingsmål – tvister om inköp av varor och tjänster som görs inom den offentliga verksamheten (så kallad offentlig upphandling).
  • Mål enligt socialtjänstlagen – kan till exempel handla om beslut om ekonomiskt bistånd, så kallat socialbidrag, eller andra beslut fattade av socialnämnden hos en kommun.
  • LVU-mål (mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) handlar ofta om att förvaltningsrätten ska ta ställning till om en person under 18 år behöver vårdas med tvång utanför sitt eget hem.
  • LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall) - handlar om att förvaltningsrätten beslutar om tvångsvård för missbrukare.
  • Psykiatrimål – handlar om frågor som rör psykiatrisk tvångsvård eller så kallad rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är sådan vård som en person kan bli dömd till i ett brottmål. Psykiatrisk vård i övriga fall är sådan tvångsvård som domstolen kan besluta om i fall där en person är allvarligt psykiskt sjuk och inte tar emot nödvändig vård frivilligt.
  • Laglighetsprövning enligt kommunallagen– Beslut som en kommun eller ett landsting har fattat kan i vissa fall överklagas enligt kommunallagen. I dessa fall är domstolens prövning begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit i laga ordning enligt vissa bestämmelser i kommunallagen. Förvaltningsrätten får inte pröva det överklagade beslutets lämplighet och inte heller sätta annat beslut i dess ställe.
  • Övriga mål – Beslut som överklagas från kommuner eller myndigheter. Det kan till exempel handla om körkortsingripanden, tillstånd att servera alkohol, beslut enligt skollagen, frågor som berörs i djurskyddslagen och fiskelagen eller mål som rör stöd inom jordbruket.

Ett mål i förvaltningsrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling.

Muntlig förhandling hålls nästan alltid när det handlar om psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av unga och missbrukare.

I socialförsäkringsmål och skattemål är det mer ovanligt med muntlig förhandling.

Den som överklagar, och även motparten, ska lämna in det underlag som domstolen behöver för att kunna fatta ett beslut i målet. Men domstolen har också ansvar för att målet blir tillräckligt utrett. I en skriftlig dom beskriver förvaltningsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Förvaltningsrättens sammansättning kan variera något beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade. I vissa fall kan en domare avgöra målet ensam.

Är det en tvist där det är lagligheten i ett kommunalt beslut som ska prövas består förvaltningsrätten av en juridiskt utbildad domare och två särskilda ledamöter.

I fastighetstaxeringsmål deltar en juridiskt utbildad domare, två nämndemän och en värderingsteknisk ledamot.

I Sverige finns 12 förvaltningsrätter. Fyra av förvaltningsrätterna i landet är även Migrationsdomstolar.

Totalt finns det cirka 1 650 anställda på förvaltningsrätterna. På förvaltningsrätterna arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Lagman, chefsrådman och rådman är titlar på ordinarie domare. Lagmannen är domstolens chef.

Här arbetar också bland annat föredragande jurister, notarier (jurister som har en utbildningstjänst), fiskaler (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal. I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade.

Kammarrätten

Kammarrätterna är andra instans bland förvaltningsdomstolarna och prövar mål som tidigare avgjorts i förvaltningsrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige. Målen i kammarrätten kan handla om tvister mellan en person och en myndighet, eller ett företag och en myndighet. Myndigheterna kan vara både statliga och kommunala. Kammarrätten i Stockholm har även funktionen som Migrationsöverdomstol.

 

För att ett mål ska tas upp i kammarrätten behövs i vissa fall ett prövningstillstånd. När kammarrätten beslutar om att ge prövningstillstånd avgör de bara om de ska pröva överklagandet eller inte.

Ett prövningstillstånd kan ges om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut. Det kan också vara aktuellt om det behövs för att ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas (så kallat prejudikat).

Prövningstillstånd kan också ges om förvaltningsrätten har gjort ett allvarligt fel vid handläggningen av ett mål.

I mål om vård av unga, missbrukare och psykiskt sjuka samt i de flesta skattemål behövs däremot inte något prövningstillstånd.

Kammarrätten avgör mål som tidigare tagits upp i förvaltningsrätten.

Vanliga mål i kammarrätten är skattemål, socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen och upphandlingsmål.

Kammarrätten prövar också, som första instans, beslut som gäller frågan om någon har rätt att ta del av en allmän handling.

Ett mål i kammarrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning men det kan förekomma muntlig förhandling i de fall där det är nödvändigt för utredningen.
Det är som huvudregel två domare som avgör om prövningstillstånd ska beviljas till kammarrätten. Om frågan är enkel kan i vissa fall en domare ensam besluta om prövningstillstånd.

Kammarrättens sammansättning varierar beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. Ett mål avgörs oftast av tre juridiskt utbildade domare. I vissa mål, till exempel mål om socialförsäkring och vård av barn, ingår även två nämndemän i rätten. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.

Om kammarrätten ger prövningstillstånd tas överklagandet upp till prövning. Målet avgörs sedan i en dom. I den skriftliga domen beskriver kammarrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

 

Kammarrätterna finns i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall.

Totalt finns det omkring 550 anställda vid kammarrätterna.

På kammarrätten arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Kammarrättspresident, kammarrättslagman och kammarrättsråd är titlar på ordinarie domare. Kammarrättspresidenten är domstolens chef.

Här arbetar även bland annat föredragande jurister, fiskaler och tf. assessorer (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal. I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna. Det är bara de överklaganden från kammarrätten som fått prövningstillstånd som tas upp här. Högsta förvaltningsdomstolens uppgift är att pröva avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna.

Ett överklagande från kammarrätten behöver få prövningstillstånd för att tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen ges bara om det är viktigt för att få vägledning i liknande fall inför framtiden (ett så kallat prejudikat). Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta förvaltningsdomstolen. I de flesta fall blir alltså kammarrätten den sista instansen.

Totalt arbetar Högsta förvaltningsdomstolen med cirka 500 olika typer av mål.

De mål som Högsta förvaltningsdomstolen prövar har överklagats från någon av kammarrätterna.

Högsta förvaltningsdomstolen avgör till exempel skattemål, socialförsäkringsmål, upphandlingsmål, mål om tvångsvård och sekretessmål.

Högsta förvaltningsdomstolen kan även göra så kallade rättsprövningar. Det innebär att domstolen undersöker om ett beslut från regeringen kan strida mot någon lag. Domstolen kan då upphäva regeringens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen (och Högsta domstolen bland de allmänna domstolarna) kan däremot inte, som vissa andra länders högsta domstolar, generellt ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift.

 

Högsta förvaltningsdomstolen avgör oftast mål genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling.

I en skriftlig dom beskriver Högsta förvaltningsdomstolen de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm. Totalt är det ett 80-tal anställda vid domstolen.

I Högsta förvaltningsdomstolen arbetar domare som har titeln justitieråd. Enligt lag ska domstolen bestå av fjorton justitieråd eller fler om det behövs. Ett av justitieråden är dessutom domstolens ordförande och chef.

Här arbetar även bland annat en kanslichef, beredningschefer, domstolshandläggare, administrativ personal och ordningsvakter.

 

Migrationsdomstolen

Migrationsverket beslutar bland annat i ärenden om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och medborgarskap. Den som får avslag av Migrationsverket kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolarna är första instans och finns vid fyra förvaltningsrätter i Sverige. Sista instans för de här målen är Migrationsöverdomstolen som finns vid Kammarrätten i Stockholm.

Ett mål i migrationsdomstolen går till ungefär som andra överklaganden av myndighetsbeslut i förvaltningsrätten. Vilken migrationsdomstol som hanterar ett mål beror på var i Sverige Migrationsverket fattade sitt beslut.

Migrationsdomstolarna dömer i mål som bland annat har med asyl, uppehållstillstånd och medborgarskap att göra.

Mål som avgörs i migrationsdomstolen:

  • Asylmål – När en person söker skydd i Sverige mot förföljelse.
  • Anknytningsmål – När en person söker uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en person som bor här. Det kan till exempel handla om släktskap eller att de gift sig.
  • Tillståndsmål – När en person söker uppehålls- och arbetstillstånd för att kunna arbeta eller studera i Sverige.
  • Medborgarskapsmål – När en person söker medborgarskap i Sverige.
    Viseringsmål – När en person söker visering (visum) till Sverige. Mål som handlar om visum hanteras bara av Migrationsdomstolen i Göteborg.

Ett mål i migrationsdomstolen avgörs oftast genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling. Det är till exempel vanligt i asylmål. Hur målet avgörs beror på målets karaktär och om domstolen bedömer att en muntlig förhandling skulle vara till fördel för utredningen.

Hur sammansättningen i migrationsdomstolen ser ut beror på vilken typ av mål det är som ska tas upp. Oftast är det en domare och tre nämndemän som dömer. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade. I enklare mål kan en domare döma själv. I en skriftlig dom beskriver migrationsdomstolen de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

I Sverige finns fyra migrationsdomstolar. De är delar av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.
 
På migrationsdomstolen arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Lagman, chefsrådman och rådman är titlar på ordinarie domare i migrationsdomstolen.  Lagmannen är domstolens chef.

Här arbetar också bland annat föredragande jurister, notarier (jurister som har en utbildningstjänst), fiskaler (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal.

 

Migrationsöverdomstolen

Migrationsöverdomstolen är sista instans i mål som handlar om bland annat asyl, uppehållstillstånd och medborgarskap. Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm. Domstolen är sista instans för överklagande av mål från migrationsdomstolarna. För att ett mål ska tas upp och prövas av migrationsöverdomstolen krävs det ett prövningstillstånd.

Ett prövningstillstånd kan ges om det behövs ett vägledande exempel för hur andra liknande fall ska bedömas, det kallas prejudikat. Prövningstillstånd kan också ges om migrationsdomstolen har gjort ett allvarligt fel vid handläggningen av ett mål. Ett beslut från Migrationsöverdomstolen kan inte överklagas.

Migrationsöverdomstolen är sista instans för mål som handlar om bland annat asyl, uppehållstillstånd och medborgarskap. Mål som kan tas upp i Migrationsöverdomstolen måste först ha fått ett så kallat prövningstillstånd.

Exempel på måltyper i Migrationsöverdomstolen:

  • Asylmål – När en person söker skydd i Sverige mot förföljelse.
  • Anknytningsmål – När en person söker uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en person som bor här. Det kan till exempel handla om släktskap eller att de gift sig.
  • Tillståndsmål – När en person söker uppehålls- och arbetstillstånd för att kunna arbeta eller studera i Sverige.
  • Medborgarskapsmål – När en person söker medborgarskap i Sverige.
  • Viseringsmål – När en person söker visering (visum) till Sverige.

Migrationsöverdomstolen beskriver i en skriftlig dom de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten. Ett mål i Migrationsöverdomstolen döms oftast av tre domare.

Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm. På Migrationsöverdomstolen arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Kammarrättslagman och kammarrättsråd är titlar på ordinarie domare.

Här arbetar även bland annat föredragande jurister, fiskaler och tf. assessorer (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal. Chef för Migrationsöverdomstolen är kammarrättspresidenten vid Kammarrätten i Stockholm.

Publicerad
2019-05-16
Uppdaterad
2019-09-16