Sveriges Domstolars uppdrag och roll

Alla ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är Sveriges Domstolars viktigaste uppgift.

Rättstrygghet och rättssäkerhet

Människor har rätt till rättstrygghet och rättssäkerhet. Det är centrala delar av ett samhälle och en grund för demokrati.

Rättstrygghet handlar om att samhället tar ansvar för att skydda människor från att bli utsatta för brott. Om någons liv, hälsa, frihet, integritet eller egendom ändå angrips ska samhället genomföra rimliga åtgärder för att brottet ska klaras upp och skyldiga dömas.

För att samhället ska vara rättssäkert måste lagar, regler och normer vara förutsägbara. Det betyder till exempel att ingen ska kunna åtalas eller dömas utan tydligt stöd i lagen eller utan tillräcklig bevisning. Rättssäkerhet innebär också att lika fall ska behandlas lika och att alla är jämlika inför lagen oavsett till exempel ursprung eller kön.

Vad innebär rättsväsendet?

Sveriges Domstolar och de andra myndigheterna som kallas för rättsväsendet har alla olika funktioner och uppdrag, allt ifrån att förebygga, bekämpa och utreda brott, till att avgöra mål, verkställa straff och ge stöd till brottsoffer.

Till rättsväsendet räknas domstolarna och de brottsförebyggande och utredande myndigheterna. Det innebär:

  • Domstolar och nämnder
  • Brottsoffermyndigheten
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Kriminalvården
  • Polismyndigheten
  • Säkerhetspolisen
  • Åklagarmyndigheten

Även andra myndigheter kan ha uppgifter som ligger inom rättsväsendet eller har koppling till det. Exempel på sådana myndigheter är Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten.

Om du vill veta mer om hur det går till från brott till åtal – läs mer på Åklagarmyndighetens webbsida

Vilka är Sveriges Domstolar?

I Sveriges Domstolar ingår nära 80 domstolar, nämnder och myndigheter. Sveriges Domstolar finns i hela landet och har över 7 000 medarbetare.

Tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen kallas för de allmänna domstolarna. De avgör brottmål, tvistemål och ärenden. Patent- och marknadsdomstolarna och mark- och miljödomstolarna tillhör också allmänna domstolarna.

Förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen kallas för förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolarna avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter och tvister mellan företag och myndigheter. Det är alltså till förvaltningsrätten det går att överklaga ett myndighetsbeslut, till exempel om skatt eller sjukförsäkring.

Migrationsdomstolarna tillhör också förvaltningsdomstolarna.

I Sveriges Domstolar ingår också Hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Domstolsverket. De är precis som de olika domstolarna helt självständiga.

Det finns några nämnder som inte räknas till Sveriges Domstolar, men som har nära anknytning. De är domarnämnden, Notarienämnden och Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag.

Vad gör domstolarna?

Domstolarnas och nämndernas främsta uppgift att avgöra mål och ärenden – alltså att döma. Målen avgörs ibland i rättegångar, ibland genom att bedöma skriftligt material.

I Sverige är det en grundläggande rättighet att få sitt ärende prövat i en domstol. Domstolarnas uppgift är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.

En viktig princip är att domstolarna är självständiga och oberoende. Det regleras i Sveriges grundlag. Varken riksdag, regering eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

Du kan få allmän hjälp av en domstol, till exempel om hur du fyller i en ansökan om stämning i samband med en tvist eller om du vill veta hur en rättegång går till. Du kan även kontakta en domstol och begära att få ta del av en dom.

Domstolarna ger däremot inte juridisk rådgivning. Hela domstolens verksamhet bygger på objektivitet och opartiskhet, därför kan du inte få svar på hur en lag kan tolkas i ett enskilt fall innan domstolen faktiskt har prövat det. Den typen av frågor kan en advokatbyrå hjälpa till med.

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige. Domstolarnas roll är att döma efter de lagar som finns.

Om du vill veta mer om hur lagar kommer till – läs på riksdagens webbsida

Uppdaterad
2020-01-03