Allmänna domstolar

Tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen kallas för de allmänna domstolarna. De avgör brottmål, tvistemål och domstolsärenden.

De allmänna domstolarna har tre instanser

Domstolarnas uppgift är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert sätt. Den som tycker att domstolen dömt fel kan i de flesta fall överklaga till nästa instans. Varje domstol är självständig och oberoende, och gör en egen bedömning i målet.

Tingsrätt
I Sverige finns 48 tingsrätter och de är första instans i brottmål och tvistemål. En tingsrätt beslutar även i andra frågor, som till exempel gäller skilsmässa, konkurser, adoptioner och god man.
Hovrätt
Det finns sex hovrätter. De är andra instans om domen överklagas från tingsrätten. I vissa mål krävs det att hovrätten först tar ställning till om målet ska tas upp i hovrätten. Ett sådant ställningstagande kallas för prövningstillstånd.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är tredje och sista instans. Högsta domstolen prövar i stort sett bara mål och ärenden där landets tingsrätter och hovrätter behöver ett vägledande avgörande för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. De domarna kallas för prejudikat.

Mål som de allmänna domstolarna avgör

Brottmål – om en tilltalad ska dömas för brott

När det finns misstankar om att ett brott har begåtts gör polisen en utredning. Detta kallas förundersökning och arbetet leds av polis eller åklagare. Åklagaren beslutar sedan om personen som är misstänkt ska åtalas. När åklagaren lämnar in åtalet till tingsrätten kallas det för en stämningsansökan. Det är tingsrättens uppgift att pröva om det finns tillräckliga bevis för att döma personen.

Exempel på olika brottmål som tingsrätten dömer i är:

Våldsbrott som mord, dråp och misshandel
Sexualbrott som våldtäkt och andra sexuella övergrepp
Tillgreppsbrott som rån och stöld
Narkotikabrott
Ekonomisk brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott
Trafikmål, till exempel hastighetsöverträdelser

Tvistemål – när två parter inte kommer överens

En tvist uppstår när två parter inte kommer överens. Om parterna inte kan lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Många tvister handlar om pengar. Tvisterna kan röra frågor om exempelvis skulder, köp av varor och tjänster, eller hur ett avtal ska tolkas.

Tvister som rör familjen är också vanliga och de kallas för familjemål. Det kan handla om när föräldrar inte kommer överens om vårdnad, umgänge eller boende för barn samt frågor om att fastställa föräldraskap. Tingsrätten avgör också mål som handlar om skilsmässor.

Domstolsärenden – beslut som domstolen kan fatta

Så går det till i domstolen

Det finns bestämmelser för hur olika typer av mål ska handläggas i domstolen. Därför kan det gå till på olika sätt beroende på vad målet gäller och i vilken instans målet avgörs.

Tingsrätten

I tingsrätten dömer ofta en juristdomare och tre nämndemän. Nämndemän är representanter för allmänheten.

Många mål avgörs med rättegång

I de flesta brottmål har tingsrätten en rättegång. Om någon döms för brottet bestämmer tingsrätten också vad som ska bli konsekvensen. Böter och fängelse är exempel på påföljder som det också kallas.

I ett tvistemål inleder domstolen med en förberedelse som ska reda ut vad tvisten handlar om och hur parterna ställer sig till de frågor tvisten består av. Tingsrätten undersöker också om det går att få parterna att komma överens. Det kallas för förlikning. Om parterna ändå inte kan komma överens avgör domstolen oftast tvisten genom att hålla en rättegång.

Andra frågor avgörs med skriftlig handläggning

Tingsrätten beslutar i frågor som till exempel rör bodelning, adoption och god man. Dessa domstolsärenden avgörs oftast genom skriftlig handläggning.

Vem dömer i målen?

Vilka som är med och dömer beror på vilken typ av mål det är. Men i brottmål är det vanligt att rätten består av av en juristdomare och tre nämndemän. Nämndemännen är representanter för allmänheten och har inte juristutbildning.

I andra mål och ärenden kan en enskild juristdomare själv fatta beslut.

Hovrätten

I hovrätten spelas förhören från tingsrätten upp på video. Det är tre juristdomare och två nämndemän som dömer.

Prövningstillstånd

I tvistemål och i vissa brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det är hovrätten som avgör om de ska lämna prövningstillstånd eller inte. Lämnar hovrätten prövningstillstånd prövas målet på nytt i de delar som tingsrättens dom har överklagats.

Videoförhör från tingsrätten

Precis som i tingsrätten har hovrätten ofta huvudförhandling. En skillnad är att hovrätten spelar upp de videoinspelade förhören från tingsrätten med parter och vittnen. Huvudregeln är därför att alla inte behöver komma till förhandlingen i hovrätten. Är det ett brottmål måste den som är åtalad för brottet vara med på huvudförhandlingen i hovrätten.

En del mål avgörs utan huvudförhandling.

Vem dömer i målen?

I hovrätten är juristdomarna i majoritet. I en huvudförhandling i ett brottmål består ofta rätten av tre juristdomare och två nämndemän.

Högsta domstolen(2)

I Högsta domstolen dömer bara juristdomare. Deras uppdrag är att ta fram prejudikat, det vill säga döma i mål som ger vägledning för hur domstolar ska döma.

Prövningstillstånd

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagat mål. Högsta domstolen ger oftast bara prövningstillstånd i mål och ärenden där det är viktigt med vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. En sådan vägledande dom kallas prejudikat. Prejudikat är viktiga för domstolar, men också för advokater och åklagare.

Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta domstolen. I de flesta fall blir alltså hovrätten den sista instansen.

Oftast skriftlig handläggning

Det vanligaste är att Högsta domstolen avgör mål genom skriftlig handläggning. Parterna får då uttala sig skriftligt och har också möjlighet att lämna in fler handlingar som kan ha betydelse i målet. I vissa fall håller Högsta domstolen muntlig förhandling.

Vem dömer i målen?

Det är ofta fem justitieråd (juristdomare) som avgör målet.

I en skriftlig dom beskriver Högsta domstolen både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

En del mål hanteras endast av vissa domstolar

Det finns vissa juridiska områden där specialiserade domstolar ansvarar för målen. Det innebär att de har särskild kompetens och behörighet att avgöra dessa mål.

Mark och miljö

Mark- och miljödomstolar

Mark- och miljööverdomstolen

Patent och marknad

Patent- och marknadsdomstolen(2)

Patent- och marknadsöverdomstolen

Sjörätt

Sjörättsdomstolar

Sjörättsdomstolarna hanterar olika typer av sjörättsliga mål och ärenden, oftast med koppling till yrkesmässig sjöfart.

Det finns sju sjörättsdomstolar i Sverige. De är delar av:

Luleå tingsrätt
Sundsvalls tingsrätt
Stockholms tingsrätt
Kalmar tingsrätt
Malmö tingsrätt
Göteborgs tingsrätt
Värmlands tingsrätt

Sjörättsdomstolarnas avgöranden går att överklaga till hovrätt.

Uppdaterad

2024-10-28

Allmänna domstolar

De allmänna domstolarna har tre instanser

Tingsrätt

Hovrätt

Högsta domstolen

Mål som de allmänna domstolarna avgör

Visa merBrottmål – om en tilltalad ska dömas för brott

Visa merTvistemål – när två parter inte kommer överens

Visa merDomstolsärenden – beslut som domstolen kan fatta

Så går det till i domstolen

Visa merTingsrätten

Visa merHovrätten

Visa merHögsta domstolen(2)

En del mål hanteras endast av vissa domstolar

Mark och miljö

Visa merMark- och miljödomstolar

Visa merMark- och miljööverdomstolen

Patent och marknad

Visa merPatent- och marknadsdomstolen(2)

Visa merPatent- och marknadsöverdomstolen

Sjörätt

Visa merSjörättsdomstolar