Förvaltningsdomstolar

Skriftlig handläggning är vanligast

Ett mål i förvaltningsrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning. Både den som överklagar och motparten ska lämna in underlag som domstolen behöver för att kunna fatta ett beslut i målet. I en skriftlig dom beskriver förvaltningsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Muntlig förhandling är ett komplement

Ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling. Förvaltningsrätten har som regel alltid en muntlig förhandling i mål som gäller tvångsvård. Men det förekommer även i andra mål om det kan vara till fördel för utredningen.

Vem dömer i målen?

Rättens sammansättning kan variera beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I många fall består rätten av juristdomare och nämndemän. Nämndemän är representanter för allmänheten. I vissa fall kan en juristdomare avgöra målet ensam.

Prövningstillstånd

För att ett mål ska tas upp i kammarrätten behövs i vissa fall ett prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd kan ges om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut. Det kan också vara aktuellt om det behövs för att ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas.

I mål om tvångsvård och i de flesta skattemål behövs däremot inte något prövningstillstånd.

Skriftlig handläggning är vanligast

En kammarrätt avgör mål som tidigare tagits upp i förvaltningsrätten. Skriftlig handläggning är vanligast, men det kan förekomma muntlig förhandling om det är nödvändigt för utredningen. 

Kammarrätten prövar också som första instans beslut som gäller frågan om någon har rätt att ta del av en allmän handling.

Vem dömer i målen?

Kammarrättens sammansättning varierar beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. Ett mål avgörs oftast av tre juristdomare. I vissa mål ingår även två nämndemän. 

Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna. 

Prövningstillstånd

Ett överklagande behöver få prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska tas upp det. Domstolen kan ge prövningstillstånd om det är viktigt att ge vägledning för myndigheter och domstolar i liknande fall. Det kallas för prejudikat. Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta förvaltningsdomstolen. I de flesta fall blir alltså kammarrätten den sista instansen.

Högsta förvaltningsdomstolen gör rättsprövningar

Högsta förvaltningsdomstolen kan även göra så kallade rättsprövningar. Det innebär att domstolen undersöker om ett beslut från regeringen kan strida mot någon lag. Domstolen kan då upphäva regeringens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen kan däremot inte generellt ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift.

Fem juristdomare avgör målet

Högsta förvaltningsdomstolen avgör oftast mål genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling.

I en skriftlig dom beskriver Högsta förvaltningsdomstolen de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.