Att nämnd deltar i domstolens avgöranden är en månghundraårig tradition i Sverige. Genom nämndens medverkan i den dömande verksamheten får medborgarna insyn i domstolarnas arbete och domstolarna tillförs en vidgad kompetens och lokal förankring.
Nämndemän i tingsrätten utses av kommunfullmäktige i de kommuner som ingår i domsagan. De politiska partierna i kommunerna lämnar namnförslag.
Valbar till nämndeman är varje myndig svensk medborgare som är bosatt inom den kommun som väljer honom/henne. Vid val av nämndemän ska kommunerna sträva efter att gruppen av nämndemän får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. För att öka cirkulationen bland nämndemännen är det också föreskrivet att kommunen, om det finns flera lämpliga personer att välja emellan, ska välja den som inte tidigare varit nämndeman. Personer som tillhör vissa yrkesgrupper (bl.a domstolspersonal, åklagare, poliser och advokater) får inte vara nämndemän. Uppdraget förfaller om en nämndeman inte längre är valbar. Mandattiden är fyra år. Det är vanligt att nämndemän väljs om och många av dem har åtskilliga års erfarenhet.
Nämndemännens uppgift är att tillsammans med en lagfaren domare (juridiskt utbildad yrkesdomare) döma i brottmål och vissa andra mål (främst familjemål). Nämndemännen avlägger därför domared. Den lagfarne domaren och nämndemännen bär ett gemensamt ansvar för domen. Den lagfarne domaren och nämndemännen har lika rösträtt och har rätt att reservera sig mot domen. Den lagfarne domaren har dock, som rättens ordförande utslagsröst i vissa typer av frågor. När det gäller ordningen under rättegången beslutar ordföranden ensam.
Normalt tjänstgör tre nämndemän i en rättegång. Om en nämndeman får förhinder sedan rättegången inletts får tingsrätten forsätta handläggningen med två nämndemän. Om det är fråga om ett mål som beräknas pågå under lång tid får fyra nämndemän delta.
Det bör observeras att det svenska nämndemannasystemet är något helt annat än det anglosaxiska jurysystemet. De främsta skillnaderna är att nämndemän är valda för en längre mandatperiod och således deltar i en mängd rättegångar medan juryn utses för ett enda mål, att nämndemän deltar i hela avgörandet tillsammans med den lagfarne domaren medan juryn besvarar vissa av domaren formulerade frågor utan att denne deltar i överläggningen samt att nämndemän har individuell rösträtt medan juryn ger ett gemensamt svar grundat på majoritetens uppfattning.