Historia

Här finner du historia om...

Bakgrund

När 1900-talet började fanns det i Sverige två olika typer av domstolar som dömde i första instans. I städerna fanns rådhusrätter och på landet häradsrätter. Denna skillnad går tillbaka till medeltiden då det gällde olika lagar i städerna och på landet. Skillnaden motiverades av att behoven var olika. På landet cirkulerade livet helt runt jordbruket medan man i städerna hade ensamrätt på handel och hantverk. Skillnaderna utjämnades till stor del under århundradena men ännu in på 1900-talet fanns vissa av dem kvar.

Inom den nuvarande Borås tingsrätts område fanns i början på 1900-talet fem olika domstolar. Det var rådhusrätterna i Borås och i Ulricehamn samt häradsrätterna i Mark, Veden och Bollebygds domsaga, i Ås och Gäsene domsaga samt i Kinds och Redvägs domsaga. Av de båda första häradsrätterna bildades senare Borås domsagas häradsrätt, som omfattade Ås, Gäsene, Veden och Bollebygds härader, och Marks domsagas häradsrätt som omfattade Marks härad. Ting hölls i tingshuset i Ljung i Gäsene härad från 1776 till 1947. I Ås härad hölls ting i tingshuset i Väby under 300 år fram till 1920. I Bollebygd fanns intill kyrkan på en plats som kallas Fläskljum ett tingshus som också var i bruk till 1920. I Kinds härad fanns ett tingshus i Svenljunga som användes från 1640 till 1971. I Redvägs härad var Timmele tingsplats från 1640-talet till 1843 då ett tingshus uppfördes i Ulricehamn där häradsrätten också hade sina kanslilokaler. År 1896 uppfördes ett nytt tingshus på Nygatan i Ulricehamn som var i bruk till 1971. I Marks härad var Skene tingsställe från 1640-talet till 1971 där också kanslilokalerna fanns. Innan Borås domsaga bildades hölls ting mellan 1894 och 1920 i ett tingshus för Vedens härad på Sturegatan. Borås domsagas häradsrätt hade från 1920-talet sina kanslilokaler och höll ting i Borås i det s.k. godtemplarhuset i hörnet av Sturegatan och Södra Kyrkogatan, och sedan 1964, i det nyuppförda tingshuset vid Brämhultsvägen.

I samband med en omfattande rättegångsreform år 1949 upphörde rådhusrätten i Ulricehamn och staden kom att ingå i Kinds och Redvägs häradsrätt. År 1971 skedde ännu en genomgripande reform inom domstolsväsendet. Rådhusrätterna och häradsrätterna upphörde och i deras ställe kom tingsrätterna. Samtidigt skedde många sammanslagningar av mindre domstolar. Efter den reformen återstod två domstolar inom Borås tingsrätts nuvarande område. Det var Borås tingsrätt som hade Borås kommun – då inklusive Bollebygds kommun – som sin domsaga och Sjuhäradsbygdens tingsrätt som inom sin domsaga hade Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner. År 1996 var det åter dags för sammanslagning. Borås tingsrätt och Sjuhäradsbygdens tingsrätt slogs samman till den nuvarande Borås tingsrätt. I januari 1997 flyttade den nya domstolen in i det nyrenoverade rådhuset vid Stora torget i Borås.

Inom ett projekt som kallas "Rätten och rummet" har man samlat in material om bl.a. domstolsbyggnaderna i Sjuhäradsbygden (läs mera här)

Rådhusrätten

Rådhusrätten var en kommunal angelägenhet som bekostades av staden. I rådhusrätten dömde borgmästaren tillsammans med två eller flera rådmän. De var normalt alla lagfarna dvs. juridiskt utbildade. Borgmästaren och rådmännen ingick också i den s.k. magistraten som hade administrativa uppgifter i staden. I en del mindre städer som hade svårt att avlöna tre yrkesdomare kunde man ha s.k. illiterata rådmän. Det var då några betrodda borgare som utsågs till rådmän och hade detta som en bisyssla vid sidan av sin vanliga verksamhet. I samband med den stora rättegångsreformen år 1949 upphörde möjligheten att utnämna illiterata rådmän. Många små städer lades då, som man sade, under landsrätt, dvs. rådhusrätten upphörde och den häradsrätt inom vilkens område staden låg tog över rättskipningen. Samtidigt infördes att även rådhusrätterna i grövre brottmål skulle döma med en lagfaren domare och nämnd bestående av minst sju och högst nio nämndemän.

Häradsrätten

Indelningen av Västergötland i härader torde ha varit genomförd under äldre medeltiden. I häradet valdes en mötesplats där ting hölls. Tidigare fanns alltså en häradsrätt i varje härad.

Under århundradena hade man dock slagit ihop häradsrätter så att en häradsrätts domsaga vid 1900-talets början ofta omfattade flera häraden. I häradsrätten dömde häradshövdingen med nämnd. Nämnden bestod vid förra seklets början av tolv män (kvinnor blev valbara först 1925). För att häradsrätten skulle få döma (vara domför) krävdes att minst sju nämndemän var närvarande. År 1918 infördes en möjlighet att i enklare mål och ärenden döma med tre nämndemän. Häradsrätten hade kansliort i någon stad eller större ort inom domsagan. Häradsrätten höll ting (rättegångsdag då flera mål handlades) på kansliorten. En del häradsrätter hade flera s.k. tingsställen inom domsagan. Att bygga tingshus var en gemensam angelägenhet för dem som bodde inom domsagan. Detta skedde genom något som benämndes tingshusbyggnadsskyldige och som hade till uppgift att bekosta uppförande och underhåll av tingshuset. Pengar för denna verksamhet taxerades ut som en skatt.

Tingsrätten

Tingsrätterna tillkom 1971. Då försvann den sista skillnaden mellan stad och land och alla domstolar blev en rent statlig angelägenhet. Chefen för en tingsrätt benämnes lagman och övriga ordinarie domare rådmän. De största tingsrätterna är indelade i avdelningar och där finns också chefsrådmän. Vid tillskapandet bestod tingsrätterna i brottmål av domare och en nämnd om fem personer. Under årens lopp har antalet nämndemän minskats. Först till tre i flertalet mål men fem i de allvarligaste målen och sedan till tre i alla typer av brottmål. I familjemål (mål som gäller äktenskapsskillnad, vårdnad om barn m.m.) dömer tingsrätten också med nämnd. I övriga tvistemål dömer tingsrätten med tre yrkesdomare. Reglerna tillåter dock att man i många tvistemål dömer med en ensam domare.

Borås första tingshusVedens häradsrätts tingshus
Borås andra tingshusBorås Domsagas tingshus
Rådhuset i SkeneMarks häradsrätt
Rådhuset i Borås 6 oktober 1914Rådhuset i Borås 6 oktober 1914
Rådhuset i UlricehamnRådhusrätten i Ulricehamn
Sjuhäradsbygdens tingsrättSjuhäradsbygdens tingsrätt
Svenljunga tingshusSvenljunga tingshus
Ulricehamn tingshusKinds och Redvägs häradsrätt

Rådhuset i Borås

Borås tingsrätt har sina lokaler i Rådhuset i Borås.

Den 14 juni 1906 beslutade stadsfullmäktige att ett nytt rådhus skulle uppföras. En arkitekttävling utlystes. Hela 33 förslag deltog. Det slutliga valet föll på ett förslag ritat av två av de främsta svenska arkitekterna under första halvan av 1900-talet, Ivar Tengbom (Konserthuset och Högalidskyrkan i Stockholm) och Ernst Torulf (Hvitfeldtska Gymnasiet, posthuset och Naturhistoriska museet i Göteborg). Prissumman uppgick till 3 500 kr. Rådhuset uppfördes vid den östra kortsidan av Stora torget och invigdes, något försenat på grund av två strejker, den 7 mars 1910. En i anslutning till invigningen tryckt "Beskrifning" över rådhuset ger en god bild av det nya huset och dess dåtida användning. Huset inrymde rådhusrätten och hela stadens förvaltning inklusive polisen, som då var en kommunal angelägenhet.

Till rådhusrättens förfogande stod stora domsalen (nuvarande tingssal 2), ett överläggningsrum, ett rum för vittnen, två rum för rådmännen, ett rum för rådhusrättens kansli samt två rum för borgmästaren. I Borås Kommunal-Blad av den 23 mars 1910 kan man läsa att nedre delen av domsalens väggar var målade mörkblå medan den övre delen av väggarna och taket var vita. Sin nuvarande väggbeklädnad av panel i bok fick salen år 1947. I Kommunal-Bladet nämns också särskilt textiltapeterna i magistratens rum (förberedelserum 2) och drätselkammarens sessionssal (tingssal 5).

I trappor, hallar och i fullmäktigesalen har rådhuset en riklig dekor i form av kalkmålningar. Arbetet utfördes av en grupp dekorationsmålare under ledning av Filip Månsson. I hallen på tredje planet målades viktiga data ur stadens historia i åtta väggfält. I ett nionde målade de sina egna namn (se bilder). I trappan mellan plan 2 och 3 finns tre stadsbilder från Borås målade av John Hedaeus.

År 1944 skänkte fabrikören Emil Rozell ett klockspel som monterades i Rådhusets södra torn. Klockorna spelar fyra gånger per dag, kl 8 (Den signade dag), kl 13 (en Kinds-melodi), kl 18 (Stadens rytm) och kl 21 (Så går en dag).

År 1957 invigde staden ett nytt Stadshus och samma år renoverades rådhusets inre. Sedan stadens förvaltningar flyttat ut kunde rådhusrätten ta allt större del av huset i anspråk. Under år 1996 genomfördes en mycket omfattande ombyggnad och renovering av byggnadens inre efter ritningar av arkitekt Hugo Hölje. Förändringarna av kontorsutrymmen m.m. blev stora och två nya tingssalar skapades på plan 2 medan de tidigare tre tingssalarna på plan 1 gjordes om till kontorsutrymmen. I samband med renoveringen fick tingsrätten också tillgång till den tidigare fullmäktigesalen som ställdes i ordning till den nuvarande tingssal 1. Denna sal liksom magistratsrummet, drätselkammarens sessionssal och hallar och trappor är dock till sitt utseende i stora drag oförändrade i jämförelse med 1910 års hus. Rådhusrättens domsal har fortfarande sitt utseende från 1947. Vid renoveringen konstaterades dock att textiltapeterna i förberedelserum 2 och tingssal 5 inte kunde räddas. Man lät därför väva nya, likadana tapeter som sattes upp i de gamlas ställe (Läs mer här!).

Idag disponerar Borås tingsrätt hela Rådhuset förutom restauranglokalerna i gatuplanet.

Inom ett projekt som kallas "Rätten och rummet" har man samlat in material om bl.a. domstolsbyggnaderna i Sjuhäradsbygden (läs mera här)

Rådhuset under byggnad Rådhuset under byggnad
Rådhuset vid invigningenRådhuset vid invigningen 17 mars 1910
Rådhuset i Borås 6 oktober 1914Älvsborgs regemente framför rådhuset 1914
Baksidan av rådhuset i Borås 1940-talRådhusets baksida på 1940-talet
Rådhuset sommaren 2005Rådhuset sommaren 2005
Publicerad
2019-03-04
Uppdaterad
2019-03-21