Böter
Böter är ett straff som innebär att du som döms för ett brott ska betala pengar. Hur mycket du ska betala står i domen.
Böter döms framför allt som penningböter eller som dagsböter. Penningböter är en fast summa pengar, till exempel 1 000 kronor. Vid dagsböter anges två tal. Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det andra talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut. Ett exempel på dagsböter är 40 dagsböter à 100 kronor - det vill säga 4 000 kronor.
Betala inom 30 dagar
Har du dömts att betala böter får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.
Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via e-post domstolsboter@polisen.se eller via telefon 114 14.
Om domen överklagas
Ett överklagande av domen lämnas in skriftligt till domstolen. I domen eller beslutet framgår när du senast måste ha överklagat och hur du ska göra. Om du lämnar in överklagandet i tid, kan du vänta med betalningen tills hovrätten har beslutat i ärendet.
Har du redan betalat bötesbeloppet? Om din dom ändras av hovrätten och du har betalat in mer än det som hovrätten har dömer ut, kommer Polismyndigheten att betala tillbaka mellanskillnaden till dig.
Om du har fått ett brev från Kronofogden och inte kan betala böterna är det viktigt att du hör av dig till dem. I vissa fall kan du få uppskov, det vill säga få vänta viss tid med att betala. Det kan också vara möjligt att du får dela upp betalningen. Uppskov eller uppdelning av böter kan bli aktuellt om du till exempel är arbetslös, sjuk eller inte kan betala av andra anledningar.
Om du inte betalar frivilligt driver Kronofogden in böterna genom utmätning. Med utmätning menas att Kronofogden tar någonting som du äger, som betalning för böterna.
Företagsbot är en ekonomisk sanktion som kan utdömas vid brott i näringsverksamhet.
En förutsättning för att företagsbot ska vara aktuellt är att näringsidkaren inte har gjort tillräckligt för att förebygga brottsligheten. Företagsbot kan också ges till en person som haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll av verksamheten och har begått brott i utövningen av näringsverksamheten.
En företagsbot är som lägst 5 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor.
Skadestånd
Den som har begått ett brott kan dömas att betala ett skadestånd till offret.
Ett skadestånd ska ersätta de skador som brottet orsakar, till exempel kränkning, sveda och värk. Andra exempel är ersättning för förstörda saker, sjukvårdskostnader och inkomstbortfall på grund av sjukskrivning.
Tingsrättens beslut om skadestånd finns i början av domen. Där står det hur mycket du ska betala och till vem. Oftast får du inte någon räkning eller inbetalningskort, men skyldigheten att betala gäller ändå. Då är det upp till dig att betala frivilligt.
Betala via Kronofogden
Under en begränsad tid kan du betala skadeståndet genom att göra en så kallad deponering hos Kronofogden. De tar då hand om pengarna tills det finns förutsättningar att betala ut dem till målsäganden, alternativt tillbaka till dig. Att använda denna tjänst kostar inget.
Du måste skicka en begäran om deponering och betala in rätt belopp i god tid – normalt minst en vecka före sista dagen att överklaga.
Betala direkt till målsäganden
Vill du betala direkt till målsäganden behöver du själv ta reda på hur det ska gå till. Tänk på att målsäganden sällan vill ha direktkontakt. Be därför hellre någon annan om hjälp att kontakta målsäganden om betalningen. I vissa fall kan din försvarare eller målsägandebiträdet hjälpa till.
Om du inte betalar – skulden kan gå vidare till Kronofogden
Betalar du inte skadeståndet kan målsäganden få viss brottsskadeersättning från staten. I så fall kommer Brottsoffermyndigheten att återkräva motsvarande belopp från dig.
Både målsäganden och Brottsoffermyndigheten kan ta hjälp av Kronofogden för att få betalt av dig. I så fall får du ett brev där det står hur du betalar. Betalar du inom den tid som anges i brevet kan Kronofogden inte utmäta dina tillgångar för att skulden ska bli betald. Du slipper också extra avgifter.
Frågan om du ska få ett skadestånd prövas i samband med rättegången. Du måste framföra ditt anspråk på skadestånd och lämna eventuell bevisning senast när rättegången börjar, men helst tidigare.
Det är viktigt att du anger hur mycket pengar du vill ha. Om du vill ha skadestånd för flera olika delar, måste det vara tydligt hur mycket som gäller för varje del. Lämna gärna in ditt skadeståndsanspråk till domstolen skriftligt, före rättegången. Då kan åklagaren oftast hjälpa dig under rättegången.
Bevis på att du drabbats av en skada genom brottet kan till exempel vara kvitton eller ett lönebesked som visar att du haft ett inkomstbortfall på grund av en sjukskrivning.
Om du får rätt till ett skadestånd står det i början av domen.
Rättegångskostnader
Du kan bli skyldig att betala vissa kostnader för rättegången om du döms för ett brott.
Döms du för ett brott kan du bli skyldig att betala tillbaka vissa rättegångskostnader till staten. Det som kan bli aktuellt är hela eller delar av kostnaderna för din försvarsadvokat och för målsägandebiträdet. Du kan också få betala för provtagning och analys av alkohol eller narkotika, om resultaten av dessa tester används som bevis mot dig.
I samband med domen beslutar domstolen hur mycket du ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som har uppstått och vilka förutsättningar du har att betala. Du kommer att få ett krav från Kammarkollegiet med information om hur mycket du ska betala tillbaka.
Om du har frågor om hur kravet räknats fram ska du kontakta Rättshjälpsmyndigheten.
Har du frågor om själva fakturan och hur den ska betalas ska du kontakta Kammarkollegiet.
Mer information finns i kravet som Kammarkollegiet skickar hem till dig.
Brottsofferfonden
Om du döms för ett brott som kan leda till svårare straff än penningböter, döms du också till att betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden.
Har du dömts att betala en avgift till Brottsofferfonden får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.
Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via e-post domstolsboter@polisen.se eller via telefon 114 14.
Pengarna som kommer in till Brottsofferfonden används till brottsförebyggande arbete. Det kan till exempel vara att förbättra hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de erbjuds. Fonden finansierar också forskning som ska öka kunskapen om brottsoffer.