Vårdnad, boende och umgänge

Om ni som föräldrar inte kan enas om barns vårdnad, boende eller rätt till umgänge kan ni få hjälp av kommunen. Om ni inte kommer överens kan tingsrätten fatta beslut.

Kontakta först din kommun

Från och med 1 mars 2022 måste du som barnets förälder i regel först ha deltagit i informationssamtal hos kommunen för att det ska vara möjligt att inleda en process i domstol.

Det innebär att innan du går till domstol med en vårdnadstvist ska ni föräldrar försöka lösa konflikten med hjälp av kommunen. Ofta är det en avdelning som kallas familjerätten som genomför ett informationssamtal med er. Det är ett bra sätt att försöka hitta vägar för att komma överens om det som gäller era barn. Du som vårdnadshavare har alltid rätt att få ett samtal om du begär det.

Efter samtalet utfärdas ett så kallat samtalsintyg som används om föräldrarna ändå inte kommit överens och väljer att lämna ärendet till domstol.

Vad händer om ena föräldern inte vill gå med på informationssamtal?

Familjerätten vid kommunen ska erbjuda föräldrarna ett gemensamt informationssamtal. Om det finns särskilda skäl för det kan förädrarna istället erbjudas enskilda samtal.

Måste vi ha informationssamtal om vi redan ansökt om skilsmässa?

Ja. Ni föräldrar måste ha informationssamtal hos kommunen om ni i ert ärende om skilsmässa inte är överens om vårdnad, boende eller rätt till umgänge med barnet.

Avtala om ni är överens

Om du och barnets andra förälder är överens kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal.

Mer om avtal

Ett avtal som skrivs hos familjerätten blir juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten om socialnämnden i kommunen beslutar att godkänna avtalet. Det är alltid barnets bästa som är avgörande och står i fokus. Ett barn har som huvudregel rätt att ha tillgång till båda sina föräldrar, men det kan finnas undantag.

Föräldrar som är överens kan även ansöka hos tingsrätten om att ändra boende, umgänge eller vårdnad. Ansökningsavgiften är 900 kr. Det finns ingen särskild blankett för att ansöka. Skriv i stället på ett vanligt papper vad det är ni kommit överens om. Glöm inte att signera.

Om ni vill ändra vårdnaden måste ni vända er till familjerätten eller tingsrätten. Om ni enbart vill ändra i barnets boende eller umgänge räcker det att ni själva är överens.

Barnets bästa i fokus – en film om vårdnadstvist

I en vårdnadstvist försöker tingsrätten hjälpa föräldrarna att komma överens om vårdnad, boende och umgänge. Men om det inte är möjligt bestämmer domstolen vad som blir bäst för barnet.

Filmens längd är 6:32 minuter.

Notera att från och med 1 mars 2022 måste du som barnets förälder ha deltagit i informationssamtal hos kommunen för att det ska vara möjligt att inleda en process i domstol.

Textversion av filmen

Filmen handlar om vårdnadstvister och vad barnets bästa betyder när domstolen dömer i en vårdnadstvist. En medelålders kvinna framför en kamera. Hon är i en förhandlingssal på domstolen.

Barnets bästa i fokus - en film om vårdnadstvist.

Ylva: Hej! Jag heter Ylva Myhrberg och jag är domare i tingsrätten i Norrtälje. Som domare i tingsrätt dömer jag bland annat i vårdnadsmål och det är mål där föräldrar inte kan komma överens om hur det ska bli för deras barn när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Vi kallar det för vårdnadstvister.

Vad gör vi om vi inte kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge för vårt barn?

Ylva: Vad gör man då om man inte kan komma överens med den andra föräldern hur det ska bli för barnet när det gäller vårdnad, boende och umgänge? Då kan man i första hand vända sig till familjerätten som finns i kommunen där barnet är folkbokfört. Där jobbar det personer som är väldigt duktiga på att hjälpa föräldrar att hitta lösningar som blir bäst för dem och för barnen.

En mamma och en pappa går till familjerätten i kommunen. I entrén möter en medarbetare dem.

Ylva: På familjerätten kan man också få hjälp att gå på samarbetssamtal och då får man hjälp av kunniga personer att jobba fram en lösning som är bäst för barnet. Man kan också få hjälp med att skriva ett avtal och då gäller det avtalet som en dom. Hittar man ingen lösning med hjälp av familjerätten då kan man vända sig till tingsrätten. Till tingsrätten kan man också vända sig om barnet riskerar att fara illa på något sätt genom våld eller hot. För då kan det vara viktigt att man får ett snabbt beslut ifrån tingsrätten om vad som ska gälla.

Mamman diskuterar med ett juridiskt ombud om vårdnadstvisten.

Ylva: Många föräldrar rådfrågar ett juridiskt ombud inför en vårdnadstvist och det kan vara bra att göra det att man pratar med någon som vet hur det går till och får råd och tips. Men det är ingenting man måste göra. Man får betala ett ombud själv men man kan se om man har rättsskydd i sin hemförsäkring och man kan också ansöka om rättshjälp i vissa fall.

Vilka frågor kan tingsrätten döma i?

Ylva: Vilka frågor kan då domstolen döma över? Det är frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vad innebär då det?

Ylva: Vårdnad, det är ett formellt begrepp och det innebär att den föräldern som har vårdnaden är den som bestämmer över barnet i viktigare frågor. Det kan vara bostadsort, det kan vara skola eller förskola och om barnet ska få pass. Man kan ha gemensam vårdnad som föräldrar och det är det allra vanligaste att man har gemensam vårdnad och då bestämmer man tillsammans. Det är väldigt bra för barnet att man har två föräldrar som bestämmer tillsammans. Som tar ansvar för barnet. Sedan kan man också i vissa fall ha ensam vårdnad om barnet och då bestämmer man ensam hur det ska bli för barnet.

Ylva: Boende, det bestämmer man om när föräldrar har gemensam vårdnad. Då måste barnet stadigvarande bo hos någon av föräldrarna och då får domstolen bestämma om det om inte föräldrarna själva bestämmer hur det ska bli. Barnet kan också bo växelvis i vissa fall, och då bor barnet en vecka hos vardera föräldern normalt sett.

Ylva: Umgänge innebär att tingsrätten ger barnet rätt till umgänge med den föräldern som den inte bor stadigvarande tillsammans med. Umgänge kan vara att man träffas en dag, två dagar. Det kan vara veckoslutsumgänge eller det kan vara längre umgänge från torsdag till måndag. Det ser väldigt olika ut för olika barn har olika behov.

Hur går en vårdnadstvist till?

Ylva: Vad händer då när man vänder sig till domstolen och hur ser en vårdnadsprocess ut? Det första som händer är att en förälder lämnar in en ansökan om stämning till domstolen där man begär till exempel ensam vårdnad. Det här skickar domstolen till den andra föräldern som får svara på det.

Ylva tar i hand och välkomnar föräldrarna och de juridiska ombuden till sammanträdet.

Ylva: Tingsrätten kallar till ett sammanträde. Man kallar parterna, föräldrarna och eventuella ombud. Vid sammanträdet brukar ordföranden, domaren börja med att fråga om man inte vill diskutera en samförståndslösning. För även i domstolen vill vi att föräldrarna själva ska komma överens vad som blir bäst för barnet. Det gör vi om det inte bedöms som olämpligt. Det finns fall där man inte ska prata om en samförståndslösning om det har förekommit våld eller hot till exempel. Ofta hittar föräldrarna tillsammans med domaren och eventuella ombud en lösning som blir bäst för barnet. Man kan skriva ner det här i en dom.

Ylva: Om föräldrarna inte kommer överens då kan tingsrätten bestämma att de ska gå på samarbetssamtal eller träffa en medlare för att få hjälp att hitta en överenskommelse som blir till barnets bästa. Om föräldrarna trots alla försök att få dem att komma överens inte gör det kan domstolen inför en kommande dom begära en utredning ifrån socialnämnden i kommunen. I en sådan utredning tittar man på barnets förhållanden och föräldrarnas förhållanden så klart. Man hör referenspersoner. Det kan vara förskole- eller skolpersonal. Man lämnar också ett motiverat förslag till beslut som domstolen tar del av.

Föräldrarna och de juridiska ombuden går in i förhandlingssalen.

Ylva: När utredningen från socialnämnden är klar, då kallar man till en huvudförhandling då målet slutligt kommer att avgöras.

Domaren inleder huvudförhandlingen.

Ylva: I en sådan förhandling hörs föräldrarna och eventuella vittnen. Man kan också åberopa skriftlig bevisning. Inför en huvudförhandling tar domaren på nytt upp frågan om inte föräldrarna vill hitta en samförståndslösning. Det kan tyckas tjatigt men eftersom det är så pass viktigt för barnet så är det så det går till.

Ylva: Efter huvudförhandlingen kommer domen inom två till tre veckor. Och där är det viktigt att föräldrarna låter sig nöjas med domen och det domstolen har bestämt. För det är ju så att någon måste fatta ett beslut om vad som blir bäst för barnet och kan föräldrarna inte själva komma överens då är det domstolen som ska fatta det här beslutet.

Hur kommer domstolen fram till sitt beslut?

Ylva: Hur kommer domstolen fram till sitt beslut? Det är det enskilda barnets bästa som är avgörande för alla beslut i domstolen. Det är föräldrabalken och barnkonventionen som reglerar det. Det är barnets bästa som är avgörande. Ingenting annat. Det vi bedömer det är risken för att barn far illa, att barn eller någon annan i familjen utsätts för hot eller våld, att barn hålls kvar eller förs bort och barns behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar.

Ylva: Man tar också hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Barns vilja har också betydelse utifrån vilken ålder de har och vilken mognad de har. Vad som är rättvist eller vad som är bäst för en av föräldrarna det har ingen betydelse alls, utan det är det enskilda barnets bästa som har betydelse. Det har inte betydelse att man vill bestraffa en förälder eller belöna en förälder, kompensera en förälder. Det har inte med rättvisa på något vis mellan föräldrarna att göra vad som är bäst för barnet. Det är barnets bästa som är avgörande och ingenting annat.

Vårdnadstvist i tingsrätten

Varje fall är unikt men domstolens hantering ser oftast likadan ut för de flesta vårdnadstvister.

Så startar målet i tingsrätten

För att en domstol ska ta upp en fråga om vårdnaden om ett barn, barnets boende eller barnets rätt till umgänge krävs det att någon av er som är föräldrar ansöker om stämning.

Detta behövs däremot inte om det redan pågår ett mål om skilsmässa i tingsrätten. Om ett mål om skilsmässa redan pågår kan man i det målet också ta upp frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Om den ena föräldern har ansökt om stämning i en fråga som rör vårdnad, boende eller umgänge kan också den andra föräldern, utan att väcka stämning, begära att tingsrätten ska besluta på ett visst sätt.

Innan stämning lämnas till tingsrätten måste ni föräldrar först ha deltagit i informationssamtal hos kommunen för att försöka lösa konflikten.

Tingsrätten kan besluta om samarbetssamtal, utredning och medling

I en vårdnadstvist ser domstolen alltid till barnets bästa. Ofta är det bäst för barnet om ni som föräldrar själva kan komma överens. Därför kan tingsrätten ge kommunens familjerätt i uppdrag att ha samarbetssamtal med er.

Tingsrätten kan också besluta att socialnämnden och familjerätten ska lämna upplysningar eller göra en utredning för att se vad som är bäst för barnet. I sådana fall träffar en socialsekreterare er föräldrar och som huvudregel även barnet.

Ibland lämnar tingsrätten i uppdrag till en medlare utanför domstolen att försöka hjälpa er föräldrar hitta en samförståndslösning för barnets bästa.

Möten och beslut i tingsrätten

Ofta kallar tingsrätten er föräldrar till ett möte, en så kallad muntlig förberedelse, så snart som möjligt. Syftet med mötet är att ni som föräldrar ska få berätta för domaren vad ni tycker är bäst för barnet. Domaren försöker tillsammans med er föräldrar komma fram till vad tingsrätten behöver besluta om. Domaren ska dock alltid tänka på vad som är bäst för barnet.

Det kan hända att ni föräldrar tillsammans lyckas komma överens om en tillfällig eller slutlig lösning under mötet. I sådana fall kan tingsrätten besluta i enlighet med vad ni har kommit överens om. En förutsättning är att er överenskommelse stämmer med vad som är bäst för barnet. Om ni inte är överens kan domaren besluta vad som ska gälla tills vidare, under tiden som tvisten pågår. Det kallas för ett interimistiskt beslut.

Tingsrätten kan hålla flera muntliga förberedelser i ett mål. Om föräldrarna inte lyckas komma överens håller tingsrätten slutligen en huvudförhandling där som regel båda föräldrar och eventuellt också vittnen hörs. Även skriftliga bevis kan läggas fram. Därefter beslutar rätten genom dom vad som ska gälla.

Ombud i vårdnadstvist

Ett ombud är en person som företräder den som är part i domstol. Ett ombud är vanligtvis en advokat eller en annan person med juridisk utbildning.

Du väljer själv om du vill ha ett ombud eller inte. Du som tar hjälp av ett ombud får själv stå för kostnaden för ombudet. Det kan ibland finnas möjlighet att genom din hemförsäkring få ersättning i samband med en tvist, så kallat rättsskydd. Har du inte den möjligheten kan du i vissa fall få rättshjälp från staten för delar av kostnaden. Läs mer om detta under informationen om Rättshjälp.

Kostnad för att ansöka om stämning

Du som ansöker om stämning måste betala en ansökningsavgift på 900 kronor till domstolen. Om det vid domstolen redan finns ett pågående mål om skilsmässa behöver du inte betala någon ytterligare ansökningsavgift.

Om vårdnad, boende och umgänge

En tvist kan handla om bara en av delarna eller flera delar samtidigt. Läs mer om vad begreppen innebär.

Barns vårdnad

Du som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden. Det innebär bland annat rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet. Det kan handla om skolgång, sjukvård och ansökan om pass. Du måste dock ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål.

Om föräldrarna är gifta

Om ni föräldrar är gifta med varandra när barnet föds får båda vårdnaden om barnet. Om ni gifter er efter barnets födelse blir vårdnaden normalt gemensam i och med giftermålet. Den gemensamma vårdnaden består i de flesta fall även om ni skiljer er.

Om föräldrarna inte är gifta

Om ni föräldrar inte är gifta med varandra när barnet föds får mamman ensam vårdnaden om barnet. Ni kan dock bestämma att vårdnaden ska vara gemensam. Ett sådant avtal måste godkännas av socialnämnden i kommunen. Om ni föräldrar inte är gifta med varandra när barnet föds är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är pappa till barnet. Barnets pappa kan bekräfta faderskapet hos socialnämnden. I samband med att faderskapet bekräftas kan ni föräldrar anmäla att ni vill ha gemensam vårdnad. Ni kan också anmäla gemensam vårdnad senare, men då direkt till Skatteverket. För att det ska vara möjligt får inget tidigare beslut ha fattats om vårdnaden. Ni föräldrar kan alltid vända er till en tingsrätt med en begäran om att vårdnaden ska vara gemensam.

Vårdnad - om en eller båda föräldrarna dör

Om den ene av er dör, får den andra föräldern normalt vårdnaden om barnet. Om den förälder som dör hade ensam vårdnad om barnet kan tingsrätten i vissa fall besluta att vårdnaden i stället anförtros en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, till exempel en släkting eller en styvförälder. Det är vad som är bäst för barnet som avgör. Om båda föräldrarna dör ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, till exempel en släkting eller en styvförälder få vårdnaden.

Barns boende

När ni är två föräldrar som inte bor tillsammans och har gemensam vårdnad om ett barn kan barnet bo hos en av dem eller hos båda. En domstol kan besluta vem av er barnet ska bo hos om ni inte kan enas på egen hand. Det som är avgörande är vad som är bäst för barnet.

Ni kan också skriva ett avtal om vem barnet ska bo tillsammans med. Ett sådant avtal gäller på samma sätt som en dom om det har godkänts av socialnämnden.

Barns umgänge

Ett barn har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal.

Umgänget är till för barnet. Hur ett barns umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med ska se ut ska bestämmas utifrån vad som är bäst för barnet. Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få den kontakt det behöver med den förälder som det inte bor tillsammans med. Den förälder som barnet bor hos ska lämna sådana upplysningar om barnet som underlättar umgänget.

Se en tidslinje för vårdnad, boende och umgänge

Utfällbar tidslinje

  1. 1. Ansökan kommer in till tingsrätten

    • Domstolen kontrollerar om ansökningsavgiften är betald och att ansökan är inlämnad till rätt domstol.
    • Domstolen granskar hela stämningsansökan och ser om det finns ett interimistiskt yrkande. Ett interimistiskt yrkande är en begäran om att domstolen ska fatta ett beslut om vad som ska gälla tills målet avgörs slutligt. Det kan till exempel gälla ett beslut om umgänge.
  2. 2. Tingsrätten stämmer motparten

    • Tingsrätten skickar över alla handlingar till den andra föräldern tillsammans med en stämning. Den som tar emot en stämning (svaranden) ska skicka in ett svar till tingsrätten med sin inställning. Det vill säga om man medger, går med på, eller om man bestrider, motsätter sig, det som den andra föräldern begär.
    • Om svaranden, alltså föräldern som stäms, går med på begäran kan tingsrätten ofta skriva en dom och avsluta målet. Vanligtvis ska socialnämnden i barnets kommun först få yttra sig. Det räcker nämligen inte att föräldrarna är överens. Beslutet måste alltid vara till barnets bästa. För att domstolen ska kunna bedöma detta tar man ofta hjälp av socialnämnden som kan göra en utredning eller ta fram upplysningar åt domstolen.
  3. 3. Tingsrätten kallar parterna till muntlig förberedelse

    • Om föräldrarna inte är överens kallar tingsrätten vanligtvis till ett första möte, en muntlig förberedelse.
    • Syftet med mötet är att föräldrarna ska få berätta för domaren vad de tycker är bäst för barnet. Domaren försöker tillsammans med parterna komma fram till vad tingsrätten behöver besluta om.
    • Det kan hända att föräldrarna lyckas komma överens om en lösning under mötet. Om föräldrarnas överenskommelse stämmer med vad som är bäst för barnet kan tingsrätten skriva en dom och avsluta målet.
    • Om föräldrarna inte är överens kan domaren besluta vad som ska gälla tills vidare, under tiden som tvisten pågår. Det kallas för ett interimistiskt beslut.
  4. 4. Socialnämnden genomför utredning

    • Tingsrätten kan hämta in en utredning från socialnämnden i barnets kommun.
    • Under utredningen träffar socialsekreterare föräldrarna och ofta även barnet samt andra personer, till exempel personal på barnets förskola.
    • Syftet med utredningen är att socialnämnden ska se vad som är bäst för barnet när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Ju äldre barnet är desto större betydelse har hens egen åsikt.
    • Vanligtvis lämnar socialnämnden också ett förslag till hur tingsrätten bör besluta.
    • Tingsrätten kan också ge socialnämnden i uppdrag att hålla samarbetssamtal med föräldrarna för att se om de själva kan lösa tvisten.
    • Om barnet har behov av det, till exempel för att barnet tidigare inte har haft så mycket kontakt med den förälder som barnet ska ha umgänge med. I sådant fall kan tingsrätten besluta att en person som utses av socialnämnden (umgängesstöd) ska vara med vid umgänget.
  5. 5. Eventuellt kallar tingsrätten till fortsatt muntlig förberedelse

    • När det finns anledning till det kan föräldrarna kallas till ytterligare ett möte.
    • Det kan till exempel vara när tingsrätten beslutat om samarbetssamtal och då vill man veta hur det har gått i dessa samtal.
  6. 6. Tingsrätten håller huvudförhandling

    • Vid en huvudförhandling kan det antingen vara enbart en domare eller en domare och tre nämndemän som dömer tillsammans. Föräldrarna får själva tycka till om de vill ha med nämndemän eller inte.
    • Under huvudförhandlingen får föräldrarna berätta och svara på frågor från rätten och varandras ombud.
    • Föräldrarna får själva välja vilka vittnen de vill ska höras under huvudförhandlingen. De kan också lämna in bevis till tingsrätten som de vill hänvisa till.
  7. 7. Tingsrättens avgörande sker i en dom

    • Efter huvudförhandlingen överlägger rätten och kommer fram till ett avgörande. Detta skrivs därefter ned i en dom som skickas till föräldrarna.
    • I domen ska vanligtvis alla tvistefrågor hanteras. Ibland handlar det bara om vem som ska ha vårdnaden. Andra gånger kan det stå väldigt detaljerat, till exempel om hur och var barnet ska lämnas och hämtas eller var barnet ska fira helgdagar de kommande åren.
    • Domen kan överklagas inom tre veckor.

Ytterligare information

Domstolspodden - familjemål

  • Hur arbetar domstolarna med familjemål i praktiken?
  • Begreppet "barnets bästa" – vad innebär det i domstol?
  • Genomgång av vanliga begrepp – som umgängesstöd och snabbupplysning

Domarbloggen - målhantering

  • Så inleds målen
  • Vad händer vid den muntliga förberedelsen?
  • Återkommande parter

Domarbloggen - medling

  • När beslutar tingsrätten om medling?
  • Vem utses till medlare?
  • Hur arbetar medlaren?

Domarbloggen - umgänge

  • Hur ser umgänget ut för barn som har skilda föräldrar?
  • Vad är umgängesstöd?
Uppdaterad
2022-03-01