I juli 2011 friade hovrätten en man som hade åtalats för våldtäkt mot barn. I målet åberopades bland annat en analys av ett DNA-prov från den tilltalades kalsonger. Analysen talade med visshet för att huvuddelen av DNA-provet kom från den tilltalade medan en mindre del från en annan person inte kunde knytas till en viss person.
Förundersökningen mot mannen återupptogs i juli 2019 sedan det hade gjorts en ny analys av DNA-provet. Den nya analysen hade gjorts med en ny teknik. Slutsatsen av analysen var att det praktiskt taget var uteslutet att den mindre delen av DNA-provet kunde komma från någon annan än målsäganden.
Med hänsyn till att den nya tekniken hade tagits i bruk i Sverige först efter tidpunkten för hovrättens dom ansågs åklagaren ha haft giltig ursäkt för att inte i det ursprungliga brottmålet åberopa bevisning som grundade sig på denna teknik.
Med stöd av den nya bevisningen har Högsta domstolen beviljat resning till nackdel för mannen. En ny rättegång ska därför inledas i hovrätten.