Om det finns en risk att en häktad försvårar brottsutredningen, får åklagaren – med rättens tillstånd – besluta om restriktioner, t.ex. begränsningar i brev- och telefonkontakter. En försvarare, som är advokat, har dock alltid rätt att tala med sin klient i enrum (”enrumsprivilegiet”).
Högsta domstolen konstaterar nu att enrumsprivilegiet inte får utnyttjas för att – utan tillstånd från åklagaren – förmedla uppgifter mellan klienten och utomstående. En advokat åsidosätter därför god advokatsed om han eller hon förmedlar meddelanden som har karaktären av brev eller uppgiftssamling av motsvarande art och omfattning. De enda meddelanden som får förmedlas är kortfattade hälsningar utan egentligt informationsinnehåll samt andra mycket korta muntliga eller skriftliga meddelanden som utan minsta tvivel är av harmlös natur.
Högsta domstolen har kommit fram till att advokaten i detta fall har åsidosatt god advokatsed. Omständigheterna kring förmedlingen av meddelandena har bedömts vara synnerligen försvårande, bl.a. därför att det har varit fråga om flera överträdelser av en för advokater central handlingsnorm. Domstolen har därför ansett att beslutet att utesluta advokaten ur Advokatsamfundet var riktigt.