Från förundersökning till dom
1. Förundersökning
När ett brott har begåtts är det polisen som först utreder vad som har hänt. Det kan ske genom till exempel förhör, undersökning av brottsplats och en teknisk utredning. Detta kallas för förundersökning och den leds antingen av polis eller åklagare.
Polis eller åklagare kan besluta att förundersökningen ska läggas ner. Det sker till exempel om det inte finns tillräckliga bevis för åklagaren att väcka åtal.
2. Offentlig försvarare och målsägandebiträde
Tingsrätten kan utse en offentlig försvarare åt den som är misstänkt och ett målsägandebiträde till den som utsatts för ett brott. Det kan ske tidigt under en förundersökning, men dröjer ibland tills utredningen är klar och åklagaren ska väcka åtal.
3. Åklagaren väcker åtal
Åklagaren skickar in en stämningsansökan med åtalet till tingsrätten om det finns tillräckliga bevis. I stämningsansökan står det vad det är för brott som enligt åklagaren ska ha begåtts samt var och när det i så fall har begåtts. Det står också vem som åklagaren anser är skyldig (tilltalad) och vem som ska ha blivit utsatt för brottet (målsägande).
4. Tingsrätten kan begära in yttranden
Om den tilltalade riskerar att dömas till fängelsestraff brukar tingsrätten begära in ett yttrande eller utredning från Kriminalvården. Även andra omständigheter kan göra att tingsrätten vill ha olika yttranden.
5. Tingsrätten håller huvudförhandling
I de flesta fall håller domstolen en huvudförhandling där rätten ska pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.
Då kallas parter och vittnen till en huvudförhandling, det som ofta kallas för rättegång.
För brott som kan avgöras på handlingarna håller tingsrätten ingen huvudförhandling. Då går en domare igenom de handlingar som lämnats in och dömer utifrån det. Det kan gälla mål där påföljden bestäms till böter eller till villkorlig dom och böter.
6. Domen meddelas
När huvudförhandlingen är klar överlägger rätten och beslutar om domen. Den skickas till den tilltalade, målsägande, åklagare och andra myndigheter som kan behöva den. Det kan till exempel vara Kronofogden, om den tilltalade ska betala skadestånd, eller Transportstyrelsen om det gäller ett trafikbrott.
7. Domen får laga kraft om den inte överklagas
Åklagaren och den tilltalade har tre veckor på sig att överklaga domen. Även en målsägande kan överklaga, vanligtvis den del som gäller skadestånd. Om någon överklagar går målet vidare till hovrätten.
Om ingen överklagar får domen laga kraft. Det betyder att den gäller och inte kan ändras.
Detta blir offentligt
Namn och annan personlig information om misstänkta och målsägande blir vanligtvis offentliga när åklagaren väcker åtal. Under förundersökningen är uppgifterna normalt sett hemliga för allmänheten.
Särskild företrädare för barn
Om ett barn under 18 år har utsatts för ett brott kan tingsrätten i vissa fall utse en särskild företrädare för det barnet.