Vad behöver du göra om du fått en kallelse?
Du måste bekräfta för domstolen att du har tagit emot kallelsen till rättegången. Det gör du genom att skriva under det svarsbrev, delgivningskvittot, som följer med kallelsen. På domstolen kallas detta för delgivning.
Finns det något som domstolen behöver känna till inför rättegången? Det kan till exempel vara om du har en funktionsnedsättning eller behov av tolk. Då är det viktigt att du berättar det för domstolen så tidigt som möjligt, gärna i samband med delgivningen.
Din närvaro är viktig
Kom i rätt tid och till rätt plats
Du har en skyldighet att komma till rättegången. Det är viktigt att du kommer i rätt tid och till rätt plats. Inte bara för att domstolen ska döma rätt utan också för att en rättegång kostar samhället stora pengar.
Om du inte kommer
Om du inte kommer kan rättegången skjutas upp. Du och andra berörda blir då kallade till ett nytt tillfälle.
Du kan också bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polisen om du inte kommer. Du kan dessutom få betala kostnader för andra som kommit till domstolen.
Du kan också få betala hela kostnaden för ditt försvar om du har överklagat en dom och sedan inte kommer till ett sammanträde dit du är kallad.
Kan du inte vara med på rättegången måste du kontakta domstolen så snart som möjligt. Giltiga skäl kan vara:
- Buss, tåg eller flyg som inte går som planerat.
- Plötslig sjukdom. Läkarintyg krävs.
- Något annat som hindrar dig från att komma till domstolen som du inte kunde förutse.
Arbete och semester är inte giltiga skäl.
Har du inte råd att resa till och från rättegången kan domstolen i vissa fall stå för kostnaden. Det beror på hur din ekonomi ser ut. Vänd dig till domstolen för mer information.
När du kommer till domstolen
Ta med dig kallelsen. Där står målnumret och vilken sal förhandlingen ska hållas i.
I många domstolar finns en säkerhetskontroll som man måste gå igenom. Den påminner mycket om de säkerhetskontroller som finns på flygplatser. Du passerar genom en larmbåge och har du ytterkläder och en väska med dig så röntgas eller genomsöks dessa. Syftet med säkerhetskontrollen är att öka säkerheten för besökare och personal på domstolen.
Inne i domstolen finns informationstavlor som visar i vilken sal rättegången hålls. Du behöver inte anmäla att du kommit. När rättegången börjar, ropas det ut i högtalaren.
Hur går rättegången till?
Du går in i rättssalen när målet ropas upp och förhandlingen ska börja. Har du en försvarare kommer han eller hon att sitta bredvid dig. Är du häktad innan förhandlingen transporteras du till domstolen av personal från Kriminalvården.
Vid rättegången ska åklagaren försöka bevisa att du har begått det brott som du har åtalats för. Domstolen ska sedan döma i målet, det vill säga ta ställning till om du är skyldig till brottet och vilket straff du i så fall ska få. Domstolen tar också ställning till andra frågor som har samband med åtalet, till exempel om någon har begärt skadestånd.
Offentlig och privat försvarare
Försvarare kallas i vardagligt tal försvarsadvokat.
Om du är misstänkt för ett allvarligt brott utser domstolen en offentlig försvarare åt dig. Normalt utses inte en offentlig försvarare om brottet är sådant att straffet brukar bli böter, till exempel vid trafikmål. Vid dessa mindre allvarliga brott kan du få en offentlig försvarare bara om det finns särskilda skäl för det. Det är domstolen som gör den bedömningen.
Försvarsadvokaten hjälper dig med allt som rör brottmålet och är också med vid rättegången.
Kostnaden för försvararen
Staten betalar kostnaden för den offentlige försvararen. Om du frikänns behöver du inte betala tillbaka något till staten. Om du döms för brottet blir du vanligtvis skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader, men det beror på din inkomst.
Du har alltid rätt att anlita en privat försvarsadvokat som du själv väljer. I sådana fall är det du som betalar kostnaden.
Om domstolen friar dig kan du ansöka om att staten ersätter de kostnader du har haft. Men det finns begränsningar i hur mycket ersättning som kan betalas ut. En privat försvarsadvokat får i regel motsvarande ersättning som en offentlig försvarare får. Det är domstolen som avgör hur stor ersättning som betalas ut.
Har du egna bevis?
Vill du presentera egna bevis eller kalla ett eget vittne ska du meddela detta till domstolen i god tid före förhandlingen.
Exempel på egna bevis kan vara skriftliga handlingar, foton eller förhör.
Förklara vad du vill visa med varje bevis. Det kan till exempel vara att du inte var på brottsplatsen eftersom du just då åkte buss eller liknande.
Du kan också lägga fram muntliga bevis i form av ett vittne som ska förhöras. Lämna då namn och aktuella kontaktuppgifter till den som ska förhöras. Berätta också för domstolen varför du vill att just detta vittne ska förhöras.
Om vittnet har rätt till ersättning för resa, uppehälle eller förlorad arbetsinkomst är det du som ska betala detta. Vittnet begär ersättning i samband med rättegången, och du och vittnet kommer överens om hur utbetalning ska gå till. Ni kan be domstolen bestämma beloppet om ni inte är överens om ersättningen. Om du har dålig ekonomi finns viss möjlighet att ersättningen till vittnet betalas på annat sätt.