Delgivning

Delgivning är ett sätt för myndigheter att säkerställa att den som berörs av ett mål eller ärende har fått del av viktig information. Domstolsverket tillhandahåller blanketter åt andra myndigheter.

Delgivning sker oftast genom att en handling skickas till den som berörs av målet/ärendet eller till den som är behörig att företräda den berörda personen eller företaget. Ibland kan en handling i stället delges genom att den under viss tid hålls tillgänglig hos myndigheten eller på annan plats, så kallad kungörelsedelgivning.

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning sker genom att handlingen skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Mottagaren måste bekräfta att handlingen har tagits emot.

Vanlig delgivning är ett av de delgivningssätt som myndigheterna använder oftast.

Vanlig delgivning innebär att handlingen skickas per post, e-post, SMS eller på annat sätt lämnas till delgivningsmottagaren.

Delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Som bevis på att handlingen har tagits emot ska mottagaren skriva under och skicka in ett delgivningskvitto till myndigheten. Mottagaren kan också bekräfta elektroniskt eller muntligen att han eller hon har mottagit handlingen.

Om mottagaren inte bekräftar att handlingen har tagits emot kan myndigheten försöka nå personen genom att till exempel kontakta arbetsgivare, familj och andra myndigheter. Om myndigheten inte heller efter att ha gjort detta kan få mottagaren delgiven på vanligt sätt kan myndigheten istället använda stämningsmannadelgivning. Stämningsmannadelgivning innebär att en person som är behörig att utföra en sådan delgivning söker upp den som ska delges.

Muntlig delgivning

Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren. Vanligen skickas eller lämnas handlingen därefter till delgivningsmottagaren, under förutsättning att detta är möjligt eller inte är onödigt.

Delgivning anses ha skett när innehållet i handlingen har lästs upp för delgivningsmottagaren.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att myndigheten först skickar den handling som ska delges och nästa arbetsdag skickar ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Vid förenklad delgivning behöver mottagaren inte skicka in något bevis på att handlingen har mottagits.

För att vara säker på att delgivningsmottagaren får avsedd information skickar myndigheten två brev. I det första brevet skickas den handling som ska delges. Nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande till delgivningsmottagaren om att det första brevet har skickats.

Breven skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress . Det kan vara en e-post om mottagaren har lämnat den till domstolen. Om breven kommer i retur till myndigheten skickas de till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.

En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att delgivningsmottagaren har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas genom att ha fått dokumentet "Information om förenklad delgivning". Information om förenklad delgivning lämnas vanligen av myndigheten i samband med att ett mål eller ärende inleds. I brottmål kan informationen även lämnas av åklagare, polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen vid ett personligt sammanträffande redan innan målet tas upp i domstol.

Delgivningsmottagaren anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades.

Särskild delgivning med juridisk person

Särskild delgivning med juridisk person innebär att myndigheten först skickar den handling som ska delges till den juridiska personen och nästa arbetsdag skickar ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Vid särskild delgivning med juridisk person skickar myndigheten två brev. I det första brevet skickas den handling som ska delges. Nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande till den juridiska personen om att handlingen har skickats.

Breven skickas till den adress som finns registrerad för den juridiska personen.

Den juridiska personen anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades.

Stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning sker genom att en person med behörighet att utföra en sådan delgivning lämnar en handling eller ett meddelande till delgivningsmottagaren, genom surrogatdelgivning eller genom "spikning". Stämningsmannadelgivning används främst när myndigheten inte har kunnat delge en person på annat sätt.

Stämningsmannadelgivning sker normalt genom att en person med stämningsmannabehörighet lämnar en handling eller ett meddelande till delgivningsmottagaren. Detta delgivningssätt används främst när myndigheten inte har lyckats delge mottagaren på annat sätt. Mottagaren anses delgiven när stämningsmannen har anträffat delgivningsmottagaren och överlämnat handlingen, oavsett om den sökte tar emot och kvitterar delgivningsförsändelsen eller inte.

Stämningsmannadelgivning kan i vissa fall också ske genom att handlingen lämnas till en annan vuxen person vid bostaden eller arbetsplatsen om den sökte inte påträffas, detta kallas surrogatdelgivning. Handlingen får endast lämnas till en person som samtycker till det och som inte är motpart till den som ska delges. Delgivning har i detta fall skett när handlingen har lämnats och en underrättelse om det har skickats till delgivningsmottagaren.

"Spikning" innebär att handlingen lämnas i delgivningsmottagarens bostad eller på lämplig plats i anslutning till den, om mottagaren inte kan påträffas där. ”Spikning” får endast ske om surrogatdelgivning inte kan användas och det inte heller kan klarläggas var mottagaren uppehåller sig, men det finns anledning att anta att personen har avvikit eller håller sig undan. Vid "spikning" har delgivning skett när handlingen har lämnats i eller i anslutning till delgivningsmottagarens bostad.

Kungörelsedelgivning

Kungörelsedelgivning sker genom att ett beslut fattas att handlingen som ska delges ska hållas tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats. Ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll ska inom tio dagar från beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. I vissa fall ska beslutet också ges till känna på annat sätt.

Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning.

Tillgänglighetsdelgivning

Tillgänglighetsdelgivning är ett delgivningssätt som används inom försöket för snabbare lagföring.

Den tilltalade delges stämning och andra handlingar i ett brottmål genom att handlingarna hålls tillgängliga vid tingsrätten från och med en i förväg bestämd tidpunkt.

För att kunna använda metoden ska åklagare, polis eller annan anställd inom Polismyndigheten ha informerat den tilltalade vid ett personligt möte om att tillgänglighetsdelgivning kan komma att användas i målet.

Den tilltalade ska också fått veta från och med vilken tidpunkt och vid vilken tingsrätt handlingarna kommer att hållas tillgängliga. Den tilltalade räknas som delgiven vid den bestämda tidpunkten när handlingarna gjorts tillgängliga på tingsrätten.

Vanliga frågor och svar

Vad händer om jag bekräftar delgivningen?

Att bekräfta delgivning innebär att myndigheten får veta att du har tagit emot handlingarna.

Det betyder inte att du godkänner det som står i handlingarna.

Ladda ner delgivningsblanketter

Domstolsverket har även blanketter som kan användas för att delge handlingar enligt delgivningslagen. Dessa blanketter kan till exempel användas av andra myndigheter som behöver delge handlingar.

Uppdaterad
2021-02-15