Vanliga frågor och svar

Här finns mer information om hur en rättegång går till:

Från 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt. Ett sådant tillstånd ger domstolen bara i särskilda undantagsfall.

Vem kan ansöka om anonymitet för ett vittne?

Du som är vittne kan inte själv ansöka till domstolen om att få vara anonym. Det är åklagaren eller försvararen som ansöker om detta.

När kan domstolen ge tillstånd om anonymitet?

Flera mycket höga krav ska vara uppfyllda för att domstolen ska ge tillstånd. Kraven är bland annat:

• Det ska finnas en påtaglig risk för att du som vittne eller en närstående utsätts för allvarlig brottslighet om din identitet blir känd. Det kan röra sig om risk för ditt liv, din hälsa, frihet eller frid.
• Det du ska vittna om handlar om allvarlig brottslighet.
• Det ska vara lämpligt att du hörs anonymt.

I en brottmålsprocess ställs höga krav på rättssäkerhet. Rättssäkerheten handlar till exempel om att den som anklagas för ett brott kan försvara sig mot det som åklagaren påstår. En annan aspekt av rättssäkerheten är att den som är anklagad vet vem det är som lämnar information om händelsen. Den anklagade ska kunna ställa frågor, till exempel för att ta reda på vilken relation vittnet har till de som är inblandade i målet.

I vissa fall kan domstolen ändå ge tillstånd för anonymitet för vittnet, både under rättegången och förundersökningen. Det gäller bara i särskilda undantagsfall, för att skydda särskilt utsatta vittnen i mål om allvarlig brottslighet

Om man känner obehag eller är orolig inför att vittna finns det möjlighet att få stöd genom det vittnesstöd som finns på tingsrätten.

Det kan finnas möjlighet att vittna från en annan domstol via videolänk. Så kan exempelvis vara fallet om ett vittne inte bor i Malmöområdet men ska vittna på vår domstol. Det är viktigt att den som vill vittna från en annan domstol tar kontakt med tingsrätten i god tid så att en lokal kan bokas hos den andra domstolen.

Vad innebär villkorlig dom?

Villkorlig dom döms ut när man räknar med att den tilltalade inte kommer att begå nya brott och det inte går att döma till dagsböter. Man får då en prövotid på två år men har ingen övervakning. Om man missköter sig inom prövotiden och begår nya brott kan den villkorliga domen upphävas och i en ny dom kan domstolen döma till en gemensam påföljd även för det nya brottet.

En villkorlig dom förenas i de flesta fall med böter. Den kan också förenas med föreskrift om samhällstjänst. Om den dömde inte sköter sig och/eller följer föreskriften kan åklagaren begära att domstolen upphäver den villkorliga domen och dömer ut ett annat straff. Domstolen kan istället besluta om varning eller förena den villkorliga domen med en föreskrift om samhällstjänst.

Vad innebär skyddstillsyn?

När man döms till skyddstillsyn får man en prövotid på tre år. Den innebär också att den dömde tilldelas en övervakare. Skyddstillsynen kan förenas med fängelse i högst tre månader eller dagsböter. Den kan också förenas med föreskrifter om t.ex. missbruksvård eller samhällstjänst. Kriminalvården utser övervakaren. Oftast är det en frivårdstjänsteman men även lekmän kan utses till övervakare. Det är Kriminalvården som fattar beslut i anledning av den dömdes misskötsamhet. Vid allvarlig och fortsatt misskötsamhet kan åklagaren på begäran av Kriminalvården väcka talan hos tingsrätten om att skyddstillsynen ska tas bort och istället döma till ett fängelsestraff.

Om den dömde begår nya brott under prövotiden kan domstolen i den nya domen upphäva skyddstillsynen och döma till annat straff, oftast fängelse, för all brottslighet. Man kan också dömas till fortsatt skyddstillsyn för de nya brotten eller förena skyddstillsynen med fängelse eller föreskrifter enligt ovan. Domstolen kan även förlänga prövotiden till högst fem år

Vad innebär föreskrift om samhällstjänst?

Samhällstjänst innebär skyldighet för den dömde att arbeta oavlönat från 40 till 240 timmar. I domen står hur många timmar den dömde ska arbeta liksom hur långt fängelsestraffet skulle varit om man inte beslutat om samhällstjänst. En förutsättning för samhällstjänst är att den tilltalade har samtyckt till att utföra den. I normalfallet ska man även inhämta Kriminalvårdens lämplighetsbedömning innan man dömer till samhällstjänst. Hinder mot samhällstjänst är t.ex. narkotikamissbruk eller psykisk sjukdom.

Samhällstjänsten ska utföras under prövotiden. Det är Kriminalvården som ansvarar för verkställigheten av samhällstjänsten och skaffar fram samhällstjänstplatser. Arbetet utförs ofta i regi av ideella föreningar, kommuner och kyrkor. Verksamheterna får inte vara vinstdrivande. Arbetsplaner görs upp av Kriminalvården i samråd med arbetsplatsen och den dömde med uppgifter om tider och vilka arbetsuppgifter som ska fullgöras. Som misskötsamhet räknas t.ex. frånvaro utan giltig orsak och drogpåverkan. Efter anmälan från Kriminalvården eller övervakningsnämnden kan åklagaren hos domstolen begära att den villkorliga domen eller skyddstillsynen med föreskrift om samhällstjänst upphävs och att straffet istället bestäms till fängelse. När domstolen bestämmer det nya fängelsestraffets längd ska hänsyn tas till hur många timmar samhällstjänst som den dömde har utfört.

Vad är kontraktsvård?

Kontraktsvård innebär att man döms till skyddstillsyn med särskild föreskrift om behandling i enlighet med en behandlingsplan och att domstolen i domen uppger hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut om man istället valt fängelse som straff. Man döms till kontraktsvård om missbruket har bidragit till att man har begått brottet och man har förklarat att man är villig att genomgå behandling för missbruket under verkställigheten. En förutsättning är att det finns en uppgjord plan med t.ex. behandling på ett behandlingshem och eftervård som har godkänts av den tilltalade, Kriminalvården och socialtjänsten i den dömdes kommun. Kriminalvården står för kostnaden fram till den tidpunkt då den dömdes skulle friges villkorligt om han eller hon dömts till fängelse. Därefter är det socialtjänsten som står för kostnaden. I planen som bifogas domen åtar sig behandlingshemmet att anmäla misskötsamhet till Kriminalvården, som i sin tur ska anmäla misskötsamhet till åklagaren.

Om den tilltalade är häktad vid tidpunkten för domen på kontraktsvård kan domstolen besluta att han eller hon ska omhändertas i avvaktan på att han eller hon förs till behandlingshemmet så att behandlingen kan påbörjas omedelbart efter domen.

Vad får ungdomar för straff?

Ungdomar mellan 15 och 21 år får ofta lindrigare straff än vuxna. Ju äldre de blir desto mer liknar straffen de som vuxna får. Oftast får ungdomar som begår brott för första gången låga böter.

Det finns särskilda ungdomspåföljder som främst är avsedda för ungdomar mellan 15 och 18 år. Dessa ungdomar kan dömas till ungdomstjänst. De får då utföra oavlönat arbete under 20 till 150 timmar och gå på samtal som socialtjänsten anordnar. Om ungdomarna har behov av vård eller andra åtgärder kan de istället dömas till ungdomsvård enligt ett ungdomskontrakt som socialtjänsten har upprättat. Är det fråga om mycket allvarliga brott, som t.ex. rån och grov misshandel kan ungdomar under 18 år dömas till sluten ungdomsvård. Om ungdomen missköter ungdomstjänsten eller ungdomsvården kan socialtjänsten begära att åklagaren går till domstol så att ungdomen där kan få en varning eller ett annat strängare straff.

Är ungdomen mellan 18 och 21 år tillämpas oftast samma påföljder som för vuxna. Straffen blir dock lindrigare än för andra vuxna om det inte är fråga om allvarligare brott.

Om man döms för ett brott registreras den uppgiften i ett register som förs av Polismyndigheten. Det registret kallas för belastningsregistret. Även godkända strafförelägganden/ordningsböter och åtalsunderlåtelser syns i belastningsregistret. Hur länge uppgiften finns där beror på vilket straff som utdöms.

På Polismyndighetens hemsida kan du läsa exakt hur länge uppgifterna sparas beroende på vilket straffs om utdömts.

Om det ska betalas ränta på skadeståndsbeloppet eller inte framgår av domen. Om ingen ränta har begärts kommer domstolen inte att döma ut någon ränta självmant. Vanligtvis utgår ränta enligt 6 § räntelagen på skadeståndsbeloppet från dagen för då brottet begicks. Att ränta enligt 6 § räntelagen ska utgå betyder följande. Ränta utgår på skadeståndsbeloppet enligt en årlig beräknad ränta. På skadeståndsbeloppet lägger man till referensräntan som bestäms av Riksbanken. Den uppgår vanligtvis till mellan 0,5 % – 4 %. Därutöver läggs 8 % ytterligare utöver referensräntan.

Läs mer om hur du räknar ut räntan: 

Den som dömts att betala skadestånd kan betala skadeståndet frivilligt direkt till målsäganden. Däremot innebär domen inte att skadeståndet drivs in automatiskt av den dömde och betalas ut till brottsoffret. Domstolen skickar dock alltid en kopia av domar med skadestånd till Kronofogden om målsäganden är en fysisk person, efter det att tiden för överklagande har gått ut. Kronofogden kontaktar då målsäganden och begär besked om han eller hon vill ha hjälp med att driva in skadeståndet. Om svaret är ja måste målsäganden fylla i en ansökan om verkställighet. Kronofogden skickar då ett betalningskrav till den betalningsskyldige. Om pengarna inte betalas in gör Kronofogden en undersökning av den dömdes ekonomi.

Om den tilltalade har pengar, inkomst eller någon utmätningsbar tillgång, ser Kronofogden till att brottsoffret får sitt skadestånd. I annat fall redovisar Kronofogden att gärningsmannen saknar betalningsförmåga, d.v.s. inte har några pengar att betala skadeståndet.

Om inte den dömde kan betala skadeståndet kan målsäganden vända sig till sitt försäkringsbolag och då skadeståndet rör personskada kan man ansöka om brottskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. För att få brottsskadeersättning krävs att man har försökt få ut ersättning av den dömde och att man har använt den försäkring man har.

För ytterligare information se:

Böter är ett straff som innebär att du ska betala pengar.

Har du dömts att betala böter får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.

Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via: 

E-post: domstolsboter@polisen.se

Telefon: 010-563 35 04

För ytterligare information se: 

Frågan om att återkalla ett körkort på grund av att man har gjort sig skyldig till brott, t.ex. rattfylleri prövas inte i brottmålet. Det är Transportstyrelsen, som fattar beslut om körkortsåterkallelsen. Transportstyrelsens beslut om körkortsåterkallelse kan sedan överklagas hos aktuell förvaltningsdomstol. Domstolarna har inte ansett att det är dubbelbestraffning att man döms till böter för trafikbrottet och att sedan körkortet återkallas.

Kärande är den parten som väcker talan genom att lämna in en stämningsansökan till domstolen med begäran (yrkande) mot en annan person eller bolag. Motparten kallas svaranden. Kärandens talan kallas käromål medan svarandens inställning kallas svaromål. Det händer ibland att svaranden i sin tur väcker talan mot käranden. Det blir då fråga om genkäromål respektive gensvaromål.

Ansökningsavgiften kan du betala i Malmö tingsrätts reception eller via domstolens e-tjänst:

När en stämningsansökan har besvarats av svaranden (svaromålet har kommit in) brukar parterna bli kallade till ett sammanträde inför en domare. Sammanträdet kallas för en muntlig förberedelse. Ibland kan målet avgöras redan här. Meningen med sammanträdet är att reda ut målet ordentligt och förbereda målet inför en huvudförhandling om parterna inte kommer överens själva. Under domarens ledning får parterna bemöta varandras påståenden så att deras ståndpunkter blir tydliga och fullständiga. Även behovet av bevis gås igenom. Förberedelsen ska om möjligt avslutas vid det första sammanträdet. Om det inte går fortsätter förberedelsen genom skriftväxling eller vid ett nytt sammanträde. Vid det första sammanträdet bestäms en tidsplan för handläggningen av målet. Även om parten har ett ombud brukar domstolen vilja att parterna kommer personligen till sammanträdet eftersom det är parterna som känner till saken bäst och som också är de som berörs ifråga om man ska komma överens.

Här finns mer information om vad en muntlig förberedelse är: 

Alla har rätt till skilsmässa men i vissa fall måste det gå minst sex månader innan tingsrätten kan meddela dom på äktenskapsskillnad. Parterna får i dessa fall besked om att äktenskapsskillnaden ska föregås av betänketid. Det är

• När ena maken ansöker om skilsmässa och den andre inte går med på det eller inte kommer in med svar,
• Någon av dem har barn under 16 år som står under ena eller båda makarnas vårdnad och som bor tillsammans med ena parten,
• Båda eller den ena vill ha betänketid,

I beskedet om betänketid meddelar domstolen parterna vilken dag som de tidigast (sex månader efter ansökan) och senast (ett år efter ansökan) kan begära skilsmässa (fullföljd). När det gäller tvistiga mål räknas betänketiden från delgivning av stämningen. Det räcker med att en av makarna begär att äktenskapsskillnaden ska fullföljas för att tingsrätten ska kunna meddela dom på äktenskapsskillnad.

Det finns ett undantag från kravet på betänketid. Det är när makarna har levt åtskilda de senaste två åren. För att slippa betänketid måste man lämna in ett intyg där två trovärdiga personer intygar detta. Om makarna har varit folkbokförda på olika adresser under de senaste två åren räcker det ofta att man lämnat in personbevis som visar detta.

Här kan du ladda ner ansökan om gemensam äktenskapsskillnad och enskild ansökan om äktenskapsskillnad: 

Skilsmässan gäller från den dag domen vinner laga kraft, alltså normalt tre veckor efter domens datum, då tiden för överklagandet har gått ut. Tingsrätten skickar då ett meddelande om skilsmässan till Skatteverket som registrerar den. Först när skilsmässan vunnit laga kraft kan man gifta om sig på nytt. Det kan ta några veckor från det att Skatteverket fått information från tingsrätten till det att Skatteverket registrerar den i folkbokföringen.

Om föräldrarna inte kan komma överens i vårdnadsfrågan kan den ena eller båda två vända sig till tingsrätten och begära att frågan om ensam vårdnad eller gemensam vårdnad ska prövas av tingsrätten. Då får man ge in en stämningsansökan och där ange vad man vill ha och varför. Domstolen håller förberedelse och beslutar sedan vid en huvudförhandling om föräldrarna fortfarande inte kommit överens om vårdnaden i enlighet med vad som är bäst för barnet. Under förberedelsen hålls ofta sammanträden och interimistiska beslut om vårdnad kan då fattas (omedelbara beslut som ska gälla tills vidare).

Vårdnaden kan anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda (gemensam vårdnad). Domstolen kan inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. I de här målen tar tingsrätten ofta in upplysningar eller en utredning från socialtjänsten, som träffar föräldrarna och barnen innan de lämnar in yttrandet.

Observera att från och med den 1 mars 2021 kommer det som huvudregel krävas att föräldrarna, om de inte är överens, har deltagit i informationssamtal hos socialnämnden innan någon av dem begär ändring av vårdnaden.

För ytterligare information: 

Om en part inte kommer till en förhandling kan tredskodom meddelas. Detsamma gäller om motparten inte kommit in med något motiverat skriftligt svar. Det betyder oftast att den som inte kommer eller svarar förlorar målet.

En part som fått en tredskodom mot sig kan inte överklaga domen utan får, inom en månad från den dag domen meddelades, ansöka skriftligen hos tingsrätten om att målet ska tas upp igen. I så fall tar tingsrätten upp målet till fortsatt behandling. Har den som vinner målet haft rättegångskostnader och begärt ersättning för dessa innehåller tredskodomen också att den som förlorar målet ska betala de kostnaderna, förutsatt att de är rimliga. Det innebär också att han eller hon får betala sina egna rättegångskostnader.

Om du hamnar i en tvist som du och din motpart inte kan lösa kan du behöva ta hjälp av en advokat eller annan jurist. För att kunna betala kostnaderna för juristen du anlitar ska du i första hand utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring. Om du inte har en försäkring eller den inte gäller kan du ibland ha rätt till rättshjälp. Din årsinkomst får dock inte överstiga 260 000 kr sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhet och skuldsättning. Att få rättshjälp innebär inte att staten automatiskt betalar alla dina kostnader för den advokat eller jurist du anlitat. Grundtanken är att du själv ska betala en del av kostnaderna via rättshjälpsavgiften.

Du kan få rättshjälp i familjemål i tvister om vårdnad, boende och umgänge eller faderskap och om verkställighet. Det krävs dock särskilda skäl om man ska få rättshjälp när det gäller underhållsbidrag. Man får inte rättshjälp om tvisten uppstått i den näringsverksamhet man bedriver. Inte heller beviljas rättshjälp i mål av enklare beskaffenhet eller om det rör mindre summor. Om tvisten ännu inte kommit till domstolen ska man vända sig till Rättshjälpsmyndigheten med ansökan. På Rättshjälpsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om rättshjälp och ladda ner blanketter.

• Delar av kostnaden för din advokat/jurist (för minderåriga utan inkomst och förmögenhet kan hela kostnaden täckas), upp till 100 timmar. Rättshjälpen kan vid särskilda skäl utökas.
• Kostnader för bevisning vid allmän domstol, Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen
• Utredningskostnader upp till 10 000 kronor (exkl. moms).
• Kostnader för tolk och översättning.
• Ansökningsavgiften i domstol (om du har rättshjälp vid ansökningstillfället). Om man har betalat ansökningsavgift innan man får beslut om rättshjälp får man tillbaka kostnaden för ansökningsavgiften.
• Kopior av handlingar och dokument från myndigheter, delgivningar.
• Kostnad för en medlare.

När ett äktenskap upplöses till följd av ena makens död eller en lagakraftvunnen dom på äktenskapsskillnad ska normalt bodelning ske. Bodelning får även ske efter det att talan om äktenskapsskillnad väckts samt i vissa fall under bestående äktenskap och mellan sambor. Vid bodelning under äktenskapet kan inte bodelningsförrättare utses.

Bodelning innebär att parternas tillgångar ska listas och fördelas. En överenskommelse om bodelning ska upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. Om parterna inte kommer överens har varje part rätt att begära att en eller flera bodelningsförrättare förordnas av rätten. Bodelningsförrättaren ska i första hand försöka ena parterna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Går inte detta kan bodelningsförrättaren besluta om tvångsdelning. Över bodelningen upprättas en skriftlig handling som undertecknas av bodelningsförrättaren samt, så snart som möjligt, delges parterna. Godkänner de skiftet blir det omedelbart gällande. Vill någon av dem klandra skiftet skall talan väckas mot den andra parten (klander av bodelning) inom fyra veckor från delgivningen.

Bodelningsförrättaren har rätt till arvode och ersättning för utgifter. Ersättningen betalas av båda makarna, oavsett vem som har ansökt om att få en bodelningsförrättare. Man kan inte få rättshjälp för bodelning. Däremot kan en part ansöka om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare.

Till bodelningsförrättare kan på ansökan av någon eller båda parterna utses en eller flera fysiska eller juridiska personer. Ansökan behöver inte motiveras.

Man kan även göra en bodelning under äktenskapet. I så fall ska detta anmälas till Skatteverket. Man kan även registrera själva bodelningshandlingen där. Ingen registrering sker alltså hos domstolarna.

Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Den som har fått en god man eller förvaltare kallas huvudman.

Den gode mannen kan hjälpa sin huvudman att betala räkningar och ta hand om det han eller hon äger. Men det räcker inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom, kan tingsrätten anordna en förvaltare. Detta beslut kungörs, vilket innebär att det publiceras i internettidningen POIT. Den som har förvaltare måste, alltid eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder alltså ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet.

En god man eller en förvaltare har rätt till rimlig ersättning. Ersättningen bestäms av Överförmyndarnämnden. Om den enskilda har tillräckliga ekonomiska förutsättningar får han eller hon själv betala ersättningen. Annars betalar kommunen. Om en anhörig utses till god man eller förvaltare är det vanligt att han eller hon inte begär ersättning för arbetet.

Om man behöver mer information om god man eller förvaltare, kan man få informationen på Sveriges Domstolars hemsida eller vända sig till Överförmyndaren eller Överförmyndarnämnden i sin kommun.

Om man vill bestämma vem som ska ha rätt att fatta beslut åt en senare i livet kan man upprätta en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten börjar gälla först när man inte längre klarar av att sköta sina angelägenheten t.ex. på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande. Då har den man utsett i fullmakten (fullmaktshavaren) möjlighet att fatta beslut åt en. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två vittnen. Den kan avse ekonomiska och personliga angelägenheter, men inte medicinsk vård. En framtidsfullmakt är ett bra alternativ till ett framtida godmanskap och kan innebära en trygghet för den som ställer ut fullmakten (fullmaktsgivaren) eftersom han eller hon redan i förväg vet vem som kommer hantera han eller hons angelägenheter i framtiden.

• Gäldenär – fysisk eller juridisk person som har en skuld till någon annan och är den som försätts i konkurs.
• Borgenär - fysisk eller juridisk person som gäldenären har en skuld till.
• Förvaltare – oberoende person (vanligtvis advokat eller jur. kand.) som har hand om den praktiska hanteringen i en konkurs. Tingsrätten utser förvaltare vid konkursbeslut.
• Konkursbouppteckning - sammanställning av tillgångar och skulder i konkursboet.
• Förvaltarberättelse – sammanställning av förvaltarens arbete samt orsaken till konkursen.
• Tillsynsmyndighet – myndighet som har tillsyn över förvaltningen i konkursen.

Görs vid den tingsrätt din kommun tillhör. Man anses bo där man var folkbokförd den 1 november året innan ansökan görs. För juridisk person görs ansökan hos tingsrätten där styrelsen har sitt säte. En egen ansökan om konkurs är avgiftsfri. Det behövs ingen särskild blankett. Ansökan ska vara undertecknad av dig/behörig firmatecknare eller ombud. Ange i ansökningen att du/bolaget är på obestånd (detta betyder att man inte kan betala sina skulder). Till ansökan bifogas hemortsbevis alternativt registreringsbevis.

Om ett företag som bedöms ha överlevnadsförmåga på sikt tillfälligt drabbas av betalningssvårigheter kan företaget rekonstrueras istället för att försättas i konkurs. Domstolen utser då en rekonstruktör som tillsammans med företaget tar fram en rekonstruktionsplan som ska förklara hur företaget kan rekonstrueras. En ansökan om företagsrekonstruktion kan göras av företaget eller av en borgenär. Eftersom syftet med en företagsrekonstruktion är att rekonstruera företaget och dess finanser är företagsrekonstruktionen ofta förenad med ett ackord i någon form. Ett ackord är en skuldnedskrivning där företagets skulder skrivs ned med en viss procent. Skuldnedskrivningen är bindande för alla borgenärer som omfattas av ackordet. En företagsrekonstruktion får normalt pågå under tre månader. Fristen kan förlängas med tre månader i taget, dock längst till ett år. Företagsrekonstruktionen ska upphöra när syftet med den är uppfyllt, eller om det kan antas att syftet inte kommer kunna uppnås.