Konkurs

När tingsrätten beslutar om konkurs meddelas det i Post- och Inrikes Tidningar. Där står också vem som är utsedd till konkursförvaltare.

Sedan den 1 juli 2021 har tingsrättens edgångssammanträde ersatts av ett bouppteckningssammanträde som konkursförvaltaren kallar till. Vid bouppteckningssammanträdet ska den som är försatt i konkurs på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar och skulder är riktiga.

Sammanträdet ska hållas senast två månader efter konkursbeslutet.

Konkursförvaltaren kan begära att den som är försatt i konkurs i stället ska avlägga en boupptecknings ed inför tingsrätten. I så fall håller tingsrätten ett edgångssammanträde så snart som möjligt.

Det är de tillgångar som konkursförvaltaren tar över när en person eller ett företag försätts i konkurs.

Om du är försatt i personlig konkurs eller om du är ställföreträdare för ett företag som är försatt i konkurs, behöver du först bekräfta konkursbouppteckningen. Det krävs tillstånd från tingsrätten om du vill resa utomlands innan bekräftelsen är gjord.

Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet gällande konkurser. Deras uppdrag är att övervaka så att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med lagar och författningar.

Om det finns tillgångar i ett konkursbo ska förvaltaren göra ett utdelningsförslag med en prioritetsordning som följer förmånsrättslagen. Den har tre nivåer:

1. Särskild förmånsrätt
2. Allmän förmånsrätt
3. Oprioriterade fordringar

Särskild förmånsrätt gäller fordringar som har en säkerhet kopplat till sig, till exempel en fastighet eller annan pant.

Allmän förmånsrätt rör till exempel kostnader som är kopplat till konkursförfarandet samt löner och arvoden.

Övriga fordringar är oprioriterade. Om det finns tillgångar kvar efter att fordringar med förmånsrätt har betalats ut så fördelas resterande pengar mellan de oprioriterade fordringarna.

• Om du ansöker om egen konkurs beslutar tingsrätten vanligtvis om konkurs samma dag.
• Om du som borgenär (den som personen/företaget har en skuld till) ansöker om någon annans konkurs kallar tingsrätten till en förhandling i domstolen inom två veckor. Skulle företaget eller personen medge att försättas i konkurs innan förhandlingen hunnit hållas kan rätten ställa in förhandlingen och ta beslutet direkt.
• Däremot är det svårt att veta hur lång hela processen är innan konkursen kan avslutas. Det beror bland annat på om det finns tillgångar i konkursboet.

När tiden för bevakningsförfarandet gått ut hålls ett förlikningssammanträde, om det behövs, där man bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan borgenärerna.

• För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd. Det är tingsrätten som bedömer detta. Att vara på obestånd betyder att man inte kan betala sina skulder och det får inte bara vara tillfälligt.
• Det innebär att det inte räcker att ett företag eller en person har större skulder än tillgångar. Räknar man med att det ska komma in pengar inom kort så att skulderna kan betalas ska företaget eller personen inte försättas i konkurs.
• Det krävs att någon ansöker om konkurs för att tingsrätten ska besluta om det. Är det en borgenär som ansöker om att en gäldenär ska försättas i konkurs måste borgenären kunna visa att gäldenären har en skuld till denne.