Högsta domstolens logotyp
 

Högsta domstolen utvisar en man för brott riktade mot synagogan i Göteborg

Mål: B 4781-18
Hovrätten för Västra Sverige dömde i september 2018 en man till två års fängelse för brott riktade mot synagogan i Göteborg. Hovrätten beslutade dock att mannen inte skulle utvisas till Palestina (Gaza), eftersom domstolen ansåg att det fanns en risk för att hans grundläggande mänskliga rättigheter inte skulle vara tryggade om han utvisades dit. Högsta domstolen gör nu en annan bedömning och utvisar mannen för tiden fram till sommaren 2028.

Högsta domstolen har i dag meddelat tre domar som gäller verkställighetshinder vid utvisning på grund av brott (se nyhetsmeddelandet Tre prejudikat om verkställighetshinder vid utvisning på grund av brott).

En av domarna gäller den man som i september förra året dömdes av Hovrätten för Västra Sverige för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse riktat mot synagogan i Göteborg. Mannen hade tillsammans och i samförstånd med ett flertal andra personer kastat flaskor med brinnande bensin eller liknande vätska mot bilar som stod parkerade utanför synagogan.

Hovrätten bestämde fängelsestraffet till två år och angav att det var försvårande att motivet var att kränka medlemmarna i den judiska församlingen på grund av deras trosbekännelse.

Däremot avslog hovrätten åklagarens yrkande om utvisning. Hovrätten uttalade att gärningen även kan uppfattas som ett allvarligt politiskt brott riktat mot andra judar. Med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken och till den osäkra situation som råder både vid gränsövergångarna till Gaza och Västbanken och i själva områdena, menade hovrätten att det fanns en risk för att mannens grundläggande mänskliga rättigheter inte skulle vara tryggade om han utvisades till Palestina.

Högsta domstolen klargör att vad som ska bedömas är den individuella risk som föreligger för just den person som ska utvisas. Vid den bedömningen har det yttrande som Migrationsverket, i egenskap av expertmyndighet, lämnar stor betydelse.

Migrationsverket har i detta fall ansett att det inte finns stöd för att det skulle finnas en konkret och individuell hotbild gentemot mannen om han återvänder till Gaza.

Högsta domstolen gör samma bedömning som Migrationsverket. De rapporter från Utrikesdepartementet om Israel och Palestina som mannen har åberopat ger inte stöd för att det finns en till honom kopplad, individualiserad risk att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Inte heller ger de tidningsartiklar som han har åberopat om att hovrättens beslut blev internationellt uppmärksammat och kritiserat, bl.a. i Israel, något konkret stöd för att han skulle riskera att utsättas för en sådan behandling.

Högsta domstolen har därför beslutat att mannen ska utvisas efter det att han har avtjänat sitt fängelsestraff.