År 2006 sprängdes två bilar i Göteborg. Den ena sprängningen skedde på central plats vid lunchtid. Några år senare berättade en man att han hade varit involverad i sprängningarna tillsammans med flera andra personer. De hade alla koppling till en MC-klubb. Mannen uppgav att sprängningarna skett på uppmaning av den dåvarande ledaren för klubben. Vid den efterföljande rättegången var mannens berättelse den viktigaste bevisningen som ledde till fällande domar för alla inblandade. Ledaren för MC-klubben dömdes till 7 års fängelse för anstiftan av brotten. Även mannen som berättade om händelserna dömdes till ett flerårigt fängelsestraff.
Sommaren 2017 kontaktade mannen den tidigare MC-klubbledarens advokat och uppgav att de uppgifter han tidigare lämnat om sprängningarna hade varit falska. Han sa att hans motiv för att ljuga hade varit att han ville ha hämnd för en allvarlig misshandel som han hade utsatts för och att han nu kände dåligt samvete för sina tidigare lögner. Med hänvisning till mannens ändrade uppgifter ansökte den tidigare MC-klubbledaren om resning hos Högsta domstolen.
Riksåklagaren återupptog förundersökningen och det hölls förhör med mannen som återtagit sina uppgifter och med två poliser som hade haft centrala roller i den ursprungliga förundersökningen. Därefter avstyrkte Riksåklagaren resningsansökningen.
Högsta domstolen avslår nu resningsansökningen. De uppgifter som mannen lämnar i dag måste värderas i ljuset av att han i brottmålet lämnade helt andra uppgifter. Av vikt är vilka olika motiv som kan tänkas för hans ändrade inställning och den förklaring som han lämnat till sitt agerande.
Högsta domstolen konstaterar att mannen i brottmålet lämnade tämligen detaljerade och sammanhängande uppgifter om brottsligheten. Hans uppgifter hade visst stöd av den övriga utredningen, bl.a. i listor över telefontrafik. I resningsärendet har mannen berättat om att han fick hjälp från polisen med att bygga upp sin berättelse i brottmålet. Hans uppgifter om detta motsägs dock av uppgifter från de poliser som höll förhören med honom i den ursprungliga förundersökningen. Detsamma gäller hans påstående att han förmåddes att medverka genom löfte om att få ingå i polisens personskyddsprogram.
Högsta domstolen konstaterar vidare att mannen lever under hot från MC-klubben och att det inte går att bortse från att det kan ge honom anledning att nu ändra sina uppgifter. Mot att det skulle vara det som han uppgav i brottmålet som är osant talar vidare i viss mån att hans uppgifter då ledde till att han själv dömdes till ett flerårigt fängelsestraff. Till det kommer att det har gått lång tid innan han nu ändrat sina uppgifter.
Sammanfattningsvis anser Högsta domstolen att den berättelse mannen lämnat i resningsärendet inte framstår som övertygande. Mot den bakgrunden avslås resningsansökningen.